Ämne: Europeiska unionen
-
EU-kommissionen vill begränsa Ukrainas jordbruksmarknad och CAP-bidrag efter medlemskap
EU-kommissionen har antagit ett paket dokument som föreslår betydande begränsningar av Ukrainas tillgång till EU:s jordbruksmarknad och till bidrag inom den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) även efter ett ukrainskt EU-inträde. Restriktionerna motiveras av oro i Polen, Frankrike och Italien för konkurrens från ukrainsk spannmål och oljeväxter, och paketet innehåller även reformer av hela utvidgningspolitiken.
-
Polen och Rumänien säger nej till ökad ukrainsk spannmålstransit
Polen och Rumänien har avböjt Ukrainas begäran att öka transiteringen av ukrainsk spannmål genom EU, med hänvisning till sina egna lantbrukares intressen. Ukrainas jordbruksminister Taras Vysotsky reste till Bryssel och varnade för att situationen är "very, very critical" – upp till 35 miljoner ton spannmål riskerar att bli kvar i landet.
-
EU avvisar Ukrainas begäran om tidigarelagt stöd – kräver reformer för att låsa upp 34 miljarder euro
EU har avvisat Ukrainas begäran att tidigarelägga delar av det finansiella stöd som är planerat för 2027. I stället uppmanar Bryssel Kyiv att genomföra utlovade reformer som kan frigöra omkring 34 miljarder euro i stöd som fortfarande finns tillgängligt under 2026. Bland de reformer som krävs finns avskaffande av momsbefrielse för små paket och nya skatteregler för digitala plattformar – lagar som redan antagits av Verkhovna Rada men som innehåller en kontroversiell ändring som försvagar reglerna om politiskt utsatta personer (PEP).
-
Ukrainas finansminister: 29,5 miljarder dollar behövs för statsbudgeten och 27 miljarder extra för försvaret
Ukrainas finansminister Serhij Martjenko sade att landet behöver 29,5 miljarder dollar från internationella partner för icke-militära budgetutgifter till årets slut, och en separat extra försvarsbudget på 27 miljarder dollar som ligger utöver EU:s Ukraine Support Loan. Hans besked skiljer sig från EU-kommissionens besked 2 oktober att det inte finns något externt finansieringsgap för Ukraina 2026.
-
EU och Ukraina eniga om plan för 2026 – Ukraina krävde 27 miljarder dollar i försvarsstöd
Den 1 oktober 2026 utfärdade EU-kommissionen och Ukraina ett gemensamt uttalande om att man identifierat medel för att täcka Ukrainas budget- och försvarsbehov 2026. Dagen efter klargjorde kommissionens talespersoner att ingen extern finansieringslucka finns för i år – en bedömning som direkt motsäger ukrainska varningar för ett 27-miljarders dollar stort försvarsunderskott. Samtidigt rapporterar Financial Times att EU avvisat en ukrainsk begäran om att tidigarelägga utbetalningar från 2027.
-
Марченко i Bryssel: Ukraina behöver 69 miljarder euro för 2027 och kräver att frysta ryska tillgångar används
På ett givarmöte i Bryssel den 29 september uppgav Ukrainas finansminister Serhij Martjenko att landet behöver omkring 69 miljarder euro för 2027 – varav cirka 40 miljarder för militära ändamål och 29 miljarder för statsfunktionen. Enligt ukrainska finansdepartementets beräkningar motsvarar detta en ofinansierad bristolje på cirka 78 miljarder dollar. Martjenko uppmanade EU att använda de frysta ryska centralbankstillgångarna, något som EU-tjänstemän och flera medlemsländer möttes med skepsis.
-
Koretsky: Ukrainas försvarsunderskott 2026 uppgår till 27 miljarder dollar
Ukrainas premiärminister Serhiy Koretsky uppger att landets försvarsunderskott för 2026 är 27 miljarder dollar. Omkring 7 miljarder ska täckas genom besparingar och omfördelning, medan de resterande 20 miljarderna är föremål för förhandlingar med internationella partners. Koretsky varnar för att den statliga finanssituationen är nära kritisk och att Ukrainas förmåga att föra aktiv strid, bland annat under första kvartalet 2027, beror på att dessa medel säkras.
-
EU-kommissionen föreslår gradvis integration för kandidatländer – Ukraina prioriteras
EU-kommissionen har utarbetat ett förslag om stegvis integration för kandidatländer, med prioritet för Ukraina, Moldavien, Albanien och Montenegro. Ekonomiska fördelar villkoras av stöd för EU:s utrikespolitiska mål och av skydd av kritisk teknik från att hamna i fientliga staters händer. Förslaget presenteras formellt den 6 oktober och diskuteras av EU:s stats- och regeringschefer vid toppmötet i Bryssel den 15–16 oktober.
-
Nytt förslag: frysta ryska tillgångar ska flyttas till särskild EU-instrument
En ny mekanism presenterades i Bryssel för att flytta frysta ryska centralbankstillgångar från nationella depåer som Euroclear och Clearstream till balansräkningen för ett särskilt EU-instrument. Förslaget, som tagits fram av kommentatorn Hugo Dixon tillsammans med juristen Lee Buchheit och ekonomen Daleep Singh, ska skydda depåerna från ryska stämningsansökningar och skapa rättslig grund för att finansiera Ukraina. Ukrainas finansminister Serhiy Marchenko har stöttat idén med hänvisning till landets ansträngda budgetläge.
-
Estland: branden mot Milrem Robotics var rysk sabotage – misstänkta gripna i Lettland
Estlands säkerhetspolisen Kapo drar slutsatsen att branden i försvarsföretaget Milrem Robotics byggnad i Tallinn natten mellan 14 och 15 augusti 2025 var en beställd sabotageoperation utförd på order av ryska säkerhetstjänster. Tre misstänkta, alla lettiska medborgare, har gripits i Lettland och förts till Estland. Den 29 september kallade Estlands utrikesministerium Rysslands chargé d'affaires, och Kreml avvisar anklagelserna som grundlösa.
-
Ukraina ber EU om Patriot-robotar och finansiering av interceptorer mot Shahed-drönare
Ukrainas försvarsminister Jevhenij Chmara vände sig den 28 september till EU:s råd för utrikes frågor på försvarsministernivå och uppmanade EU-länder att överlåta en del av sina Patriot-robotar samt att hjälpa till att finansiera ukrainsk produktion av interceptorer mot ryska jetdrivna Shahed-drönare. Han betonade också vikten av att överföra luft-luft-robotar, MANPADS och ammunition till F-16-plan till Ukraina.
-
Ukrainska bönder saknar pengar inför vårkris – EU avslog stödansökan
Ukrainas jordbruksminister Taras Vysotsky varnar för att landets bönder har pengar bara ungefär till nyår, och att våren kan bli ännu svårare. EU-kommissionen avslog Ukrainas begäran om 220 miljoner euro i stöd, och sektorn ska i stället få ett koncessionellt lån på 250 miljoner dollar från Världsbanken.
-
IMF: Ukrainas finansieringsgap kan nå 54 miljarder dollar fram till 2029
Enligt preliminära IMF-uppskattningar kan Ukrainas finansieringsgap uppgå till omkring 54 miljarder dollar fram till 2029, med 30–35 miljarder dollar 2027. Den 29 september möttes givarländer i Bryssel för att påskynda förhandlingar om ytterligare stöd, samtidigt som EU-länder är oense om hur pengarna ska tas fram – frysta ryska centralbanktillgångar eller ny gemensam EU-skuld.
-
EU tar fram medlemskapsroadmaps för Ukraina, Moldavien, Montenegro och Albanien
EU utvecklar individuella "roadmaps" som för första gången ger fyra kandidatländer – Ukraina, Moldavien, Montenegro och Albanien – en tydlig, stegvis väg till medlemskap, med indikativa tidsplaner och datum för slutförande av förhandlingskluster. Samtidigt pågår en separat översyn av EU:s "pre-enlargement"-politik som ska presenteras den 6 oktober.
-
Ukrainska regeringen prioriterar försvar och sociala utgifter – skjuter upp infrastrukturprojekt
Ukrainas regering har beslutat att prioritera statliga utgifter i en svår finans situation. Medlen ska i första hand gå till försvar, pensioner, sociala utbetalningar och löner till lärare, sjukvårdspersonal och andra budgetanställda. Icke-prioriterade utgifter – nya byggen, rekonstruktioner, kapitalreparationer och skönhetsprojekt som parker, torg, fontäner och omläggning av gatsten – skjuts upp till krigets slut. Premärminister Serhij Koretsky uppgav att en del av den planerade internationella finansieringen ännu inte kommit, delvis därför att Ukraina inte fullföljt vissa åtaganden gentemot internationella partner.
-
Rysk drönare träffade Ukrainas vetenskapsakademi i centrala Kyiv – minst två döda
Den 28 september träffade en rysk jetdrönare presidiebyggnaden för Ukrainas nationella vetenskapsakademi (NANU) på Volodymyrska 54 i Kyivs历史文化中心 i Shevchenkivskij-distriktet. Byggnaden, som härstammar från 1850-talet och har hyst akademin sedan 1918–1919, fattade eld; andra och tredje våningen förstördes delvis. Minst två personer dog, varav en var akademiledningen Volodymyr Horbulins assistent Nataliia Bukalo. Utländska ledare fördömde attacken, och Ukrainas utrikesminister uppmanade UNESCO att fråntar Ryssland rösträtt.
-
EU eniga om villkor för 6,6 miljarder euro ur Europeiska fredsfonden till Ukraina
EU:s medlemsländer har enats om villkoren för att frigöra 6,6 miljarder euro ur Europeiska fredsfonden (EPF) till stöd för Ukraina. Överenskommelsen, som meddelades av EU:s utrikeschef Kaja Kallas den 25 september, innebär att 900 miljoner euro går till den militära biståndsinsatsen EUMAM Ukraina, 1 miljard euro till gemensam upphandling av ny militär utrustning och 4,7 miljarder euro som ersättning till medlemsländer för tidigare militärt stöd till Ukraina. Det formella beslutet ska fattas av EU:s försvarsministrar på ett rådsmöte.
-
Schweiz folkomröstar om striktare neutralitet – kan stoppa sanktioner mot Ryssland
Den 27 september håller Schweiz folkomröstning om att skriva in en striktare definition av landets sekelgamla neutralitet i grundlagen. Ett ja skulle i praktiken omöjliggöra schweiziska sanktioner mot Ryssland utan FN:s säkerhetsråds godkännande och utesluta militärt samarbete med allianser som Nato utom vid anfall på Schweiz. Opinionen visar att nästan två tredjedelar av väljarna är emot förslaget, och Ryssland har öppet stött initiativet.
-
Finland stöder särskild tribunal och internationell kompensationskommission för Ukraina
Finlands regering har godkänt skapandet av en särskild tribunal för aggressionsbrottet mot Ukraina och en internationell kompensationskommission. Förslagen har skickats till den finska riksdagen, och Finland blir den 21:a staten att ansluta sig till tribunalavtalet.
-
EU förlänger Ukrainasanktioner i tre år – men lyfter Usmanov och Fridman från listan
Rådet förlängde den 22 september de EU-restriktiva åtgärderna riktade mot personer som hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende med 36 månader, till den 22 september 2029. Samtidigt togs de ryska oligarkerna Aliser Usmanov och Michail Fridman bort från sanktionslistan – ett drag som enligt rapportering är kopplat till fransk lobbying för att få franska medborgare frigivna i Azerbajdzjan. Dagen därpå, den 23 september, benådade Azerbajdzjans president Ilham Aliyev 20 personer, däribland den franske medborgaren Martin Ryan.