Ukrainska regeringen prioriterar försvar och sociala utgifter – skjuter upp infrastrukturprojekt
Ukrainas regering har beslutat att prioritera statliga utgifter i en svår finans situation. Medlen ska i första hand gå till försvar, pensioner, sociala utbetalningar och löner till lärare, sjukvårdspersonal och andra budgetanställda. Icke-prioriterade utgifter – nya byggen, rekonstruktioner, kapitalreparationer och skönhetsprojekt som parker, torg, fontäner och omläggning av gatsten – skjuts upp till krigets slut. Premärminister Serhij Koretsky uppgav att en del av den planerade internationella finansieringen ännu inte kommit, delvis därför att Ukraina inte fullföljt vissa åtaganden gentemot internationella partner.
Huvudpunkter
- Regeringen prioriterar försvar, pensioner, sociala utbetalningar och löner till lärare, läkare och andra budgetanställda.
- Icke-prioriterade utgifter som nya byggen, rekonstruktioner, kapitalreparationer och skönhetsprojekt skjuts upp till krigets slut.
- Premärminister Koretsky meddelade beslutet måndagen den 28 september.
- Delar av den planerade internationella finansieringen har inte kommit, delvis på grund av att Ukraina inte fullföljt åtaganden mot internationella partner.
- Genom intern optimering har regeringen hittat cirka 7 miljarder dollar av de 27 miljarder dollar som behövs för försvaret och utbetalningar till militär personal.
- President Zelensky har gett regeringen i uppdrag att uppfylla sin del av åtagandena senast den 15 oktober.
- Regeringen har lagt fram sitt sjätte krigsbudgetförslag med utgifter över 8 biljoner hryvnior; av nödvändiga 52,6 miljarder dollar i internationellt stöd har partner bara bekräftat 20 miljarder dollar.
Därför är det viktigt
Beslutet omprioriterar Ukrainas krigsbudget mot försvar och skyddade sociala åtaganden och bort från infrastrukturprojekt, i en situation där försvarsministeriets rapporterade underskott är 27 miljarder dollar och endast omkring 7 miljarder hittills kunnat täckas genom intern optimering. Premärministerns offentliga erkännande att en del av finansieringskrisen beror på att Ukraina inte fullföljt åtaganden mot internationella partner är ett ovanligt uttalande som kan påverka relationen till givare. President Zelensky har satt en mitt-oktober-deadline för regeringen och krävt att försvarets finansieringsbehov ska vara helt täckta vid årets slut, samtidigt som åtstramningen drabbar kommuner och nya skatteförslag (moms och accis) väntar på parlamentets godkännande.
Vad som hände
Måndagen den 28 september meddelade Ukrainas premiärminister Serhij Koretsky att regeringen antagit ett beslut om prioritering av statliga utgifter mot bakgrund av en ansträngd statsfinansiell situation. Beslutet innebär att budgetmedel i första hand ska gå till försvar, pensioner, sociala utbetalningar och löner till lärare, sjukvårdspersonal och andra budgetanställda. Samtidigt skjuts icke-prioriterade utgifter upp tills kriget är slut, däribland nya byggen, rekonstruktioner och kapitalreparationer som inte är kritiskt viktiga, samt skönhetsprojekt som parker, torg, fontäner och omläggning av gatsten. Koretsky förklarade att en del av den planerade internationella finansieringen ännu inte kommit, delvis därför att Ukraina inte fullföljt vissa åtaganden mot internationella partner, och uppmanade kommunala organ att göra motsvarande prioriteringar i sina egna budgetar.
President Zelensky höll samma dag ett möte med premiärministern och den diplomatiska ledningen om nyckelprioriteringar gentemot partner och satte regeringen i uppgift att uppfylla sin del av åtagandena senast den 15 oktober, med sikte på att helt täcka Ukrainas befintliga finansieringsbehov för försvaret innan årets slut. Genom åtstramningar och intern optimering har regeringen hittat omkring 7 miljarder dollar till Försvarsmakten och utbetalningar till militär personal, medan försvarsministeriets rapporterade underskott är 27 miljarder dollar. Regeringen har också lagt fram sitt sjätte krigsbudgetförslag med utgifter på över 8 biljoner hryvnior mot egna resurser på cirka 3,7 biljoner hryvnior; av nödvändiga 52,6 miljarder dollar (cirka 2,3 biljoner hryvnior) i internationellt stöd har partner hittills bara bekräftat 20 miljarder dollar (864 miljarder hryvnior).
Där rapporteringen skiljer sig åt
En källa, den ukrainska utgivaren Novynarnia, tillskriver uttalandet om prioritering av statliga utgifter premiärminister Denys Sjmyhal, medan alla andra källor – inklusive premiärministerns egna uttalanden – namnger Serhij Koretsky.
Bakgrund
Ukrainas statsbudget som antogs före kriget hade redan ett rekordstort underskott på 1,9 biljoner hryvnior, motsvarande ungefär 18,5 procent av BNP, med säkerhetsblocket som slukade över hälften av utgifterna. Ett regime med 'stark åtstramning' för icke-försvarsrelaterade utgifter tillkännagavs den 1 september, och den 14 september beskrev premiärministern de offentliga finanserna som nära en kritisk nivå. Det nu inlämnade sjätte krigsbudgetsförslaget innebär utgifter över 8 biljoner hryvnior mot egna resurser på omkring 3,7 biljoner hryvnior, vilket lämnar ett gap på 4,3 biljoner hryvnior som ska täckas av internationellt stöd.
Europeiska partner och IMF kopplar fortsatt finansiering till genomförandet av överenskomna reformer, och EU-kommissionärer har skickat parlamentet en lista över lagar som behöver antas för att redan överenskommen EU-finansiering ska kunna lossas. Ett nytt system för militär ersättning som tillkännagavs i juni har inte sjösatts på grund av brist på medel, vilket motsvarar omkring 1 biljon hryvnior i ofinansierade åtaganden. Oberoende rapportering uppger att en dag av kriget 2026 kostar Ukraina omkring 190 miljoner dollar, 50 miljoner dollar mer än två år tidigare.