Марта Кос
Marta Kos är en polsk-slovenisk diplomat och politiker som är EU-kommissionär för utvidgning i Europeiska kommissionen under Ursula von der Leyen. Innan hon utnämndes till kommissionen var hon Sloveniens ambassadör i Tyskland och hade tidigare poster inom det slovenska utrikesdepartementet. Hon har länge verkat för EU:s utvidgningsprocess, inklusive Ukrainas och västra Balkanländernas anslutning.
-
EU-ledare diskuterade Ukraines medlemskap och Europas säkerhet i Bryssel
På EU:s expansionsforum i Bryssel den 16 november 2026 diskuterades Ukrikes framsteg i medlemskapsförhandlingarna, behovet av snabbare reformer och Europas roll i fredssamtal. Ukraina har öppnat fyra av sex förhandlingskluster, och regeringen siktar på att öppna de två återstående före årsskiftet.
-
EU-kommissionen föreslår 8,04 miljarder euro till Ukraina
EU-kommissionen föreslår att tilldela Ukraina 8 040 665 425 euro inom Ukraine Facility. Efter avdrag för redan utbetalat förskott beräknas den faktiska betalningen bli cirka 7,8 miljarder euro. Förslaget måste godkännas av EU:s råd senast i slutet av december.
-
EU-kommissionen bildar ny arbetsgrupp för Ukrainas EU-medlemskap
EU-kommissionen planerar att inrätta en ny arbetsgrupp för att stödja Ukraina på vägen mot EU-medlemskap. Tillkännagivandet gjordes av utvidgningskommissionär Marta Kos inför EU-toppmötet i Bryssel den 15 oktober. Arbetsgruppen ska enligt uppgift ledas av Ukrainas premiärminister Serhiy Koretsky.
-
EU-kommissionär Marta Kos: Kandidatländer ska delta i EU:s arbete före anslutning
EU:s utvidgningskommissionär Marta Kos lade fram tre prioriteringar för att förbereda EU för nya medlemmar inför rådsmötet i Luxemburg den 13 oktober. Hon meddelade bland annat att kandidatländer, inklusive Ukraina, ska delta i arbetet vid EU:s centrum för demokratisk motståndskraft redan före medlemskap. Kos tog också upp behovet av övergångsperioder för Ukrainas jordbrukssektor.
-
Kreml stöder Trumps krav på ny ukrainsk ledare – Zelensky erbjuder val mot 60 dagars eldupphör
Kreml backade öppet USA:s president Donald Trumps uppmaning att Ukraina ska välja en ny president och hävdade att Volodymyr Zelensky saknar politisk vilja att avsluta kriget. Zelensky svarade med att villkora ett ukrainskt val av ett 60 dagars ryskt eldupphör, och flera europeiska och brittiska ledare uttryckte öppet stöd för honom. Samma dag som Trump meddelade ett påstått energieldupphör slog Ryssland mot energianläggningar i Charkiv och Kyiv.
-
Ukrainska parlamentet antog lag om nationella minoriteters utbildning – klart för nya EU-kluster
Den 12 oktober antog Verkhovna Rada lagförslag nr 16119 om utbildning på nationella minoriteters och ursprungsfolks språk. President Zelenskyj undertecknade lagen samma dag. Lagen var Ungerns villkor för att häva sitt veto mot öppnandet av förhandlingsklustren 2 och 3 i Ukrainas EU-accession, och en mellanregeringskonferens är planerad till 13 oktober i Luxemburg där klustren formellt kan öppnas.
-
Ukrainas finansminister varnar för likviditetskris i parlamentet
Finansminister Serhij Martjenko redogjorde den 12 oktober i Verkhovna Rada för att Ukrainas statsbudget under årets första nio månader har ett underskott på nästan 50 miljarder hryvnior jämfört med planerade intäkter, att 39 miljarder hryvnior i betalningar har skjutits upp till årets slut och att kapitalutgifter är blockerade. Han tillskrev krisen att 29,5 miljarder dollar i västlig budgetstöd uteblivit eftersom reformer som krävs av IMF, EU och Världsbanken inte genomförts i tid. Parlamentet inleder samma dag en plenärvecka med omröstningar om lagpaket som är en förutsättning för att låsa upp finansieringen.
-
Ungern häver blockering av EU-förhandlingar – Ukraina närmare att öppna två kluster
Den 7 oktober gick Ungern med på att inte längre blockera EU:s förhandlingskluster 2 ('Internal Market') och 3 ('Competitiveness and Inclusive Growth') för Ukraina. EU-rådets arbetsgrupp COELA godkände screeningresultaten och Coreper-ambassadörerna beslutade att skicka brev till Ukraina och Moldavien om att lämna förhandlingspositioner, vilket banar väg för en möjlig mellanstatlig konferens den 13 oktober.
-
EU-kommissionen godkände paket för att förbereda unionen för nya medlemmar – inklusive Ukraina
Den 6 oktober godkände EU-kommissionens kollegium i Strasbourg ett paket med förslag om förändringar av EU:s regler inför en kommande utvidgning. Kommissionären för utvidgning Marta Kos presenterade förslagen, som bland annat innebär övergång från enhällighet till kvalificerad majoritet på utvalda områden, skärpta skyddsmekanismer mot backglidande i rättsstatsfrågor, en ny modell för stegvis integration av de mest avancerade kandidatländerna samt riktade mekanismer för Ukrainas jordbrukssektor. Nästa steg är diskussion vid EU-toppmötet 15–16 oktober och presentation av färdplaner för Ukraina, Moldavien, Montenegro och Albanien den 28 oktober.
-
Kravchenko och Reiche i Kyiv: tysk miljonsatsning på ukrainsk industri och krav på antikorruption
Den ukrainska ekonomiministern Oleksandr Kravchenko träffade Tysklands ekonomiminister Katherina Reiche i Kyiv den 4 oktober 2026. Samtalet fokuserade på en ny krigsrisikförsäkringsmodell med ersättningar upp till 10 miljoner dollar och den gemensamma satsningen "Industrial Ramstein", som Tyskland nu stöder med 30 miljoner euro i startfinansiering. Reiche lyfte också antikorruptionsfrågan med president Zelenskyj.
-
EU kan öppna två nya förhandlingskluster för Ukraina nästa vecka
EU:s utvidgningskommissionär Marta Kos sade den 5 oktober att EU kan öppna nästa två förhandlingskluster – inre marknad samt konkurrenskraft och inkluderande tillväxt – för Ukraina och Moldavien redan nästa vecka vid en mellanstatlig konferens i Luxemburg. Förutsättningen är att Ukrainas Verchovna Rada antar en lag om nationella minoriteters utbildning, som Ungern krävt.
-
EU-kommissionen vill begränsa Ukrainas jordbruksmarknad och CAP-bidrag efter medlemskap
EU-kommissionen har antagit ett paket dokument som föreslår betydande begränsningar av Ukrainas tillgång till EU:s jordbruksmarknad och till bidrag inom den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) även efter ett ukrainskt EU-inträde. Restriktionerna motiveras av oro i Polen, Frankrike och Italien för konkurrens från ukrainsk spannmål och oljeväxter, och paketet innehåller även reformer av hela utvidgningspolitiken.
-
EU avvisar Ukrainas begäran om tidigarelagt stöd – kräver reformer för att låsa upp 34 miljarder euro
EU har avvisat Ukrainas begäran att tidigarelägga delar av det finansiella stöd som är planerat för 2027. I stället uppmanar Bryssel Kyiv att genomföra utlovade reformer som kan frigöra omkring 34 miljarder euro i stöd som fortfarande finns tillgängligt under 2026. Bland de reformer som krävs finns avskaffande av momsbefrielse för små paket och nya skatteregler för digitala plattformar – lagar som redan antagits av Verkhovna Rada men som innehåller en kontroversiell ändring som försvagar reglerna om politiskt utsatta personer (PEP).
-
EU och Ukraina eniga om plan för 2026 – Ukraina krävde 27 miljarder dollar i försvarsstöd
Den 1 oktober 2026 utfärdade EU-kommissionen och Ukraina ett gemensamt uttalande om att man identifierat medel för att täcka Ukrainas budget- och försvarsbehov 2026. Dagen efter klargjorde kommissionens talespersoner att ingen extern finansieringslucka finns för i år – en bedömning som direkt motsäger ukrainska varningar för ett 27-miljarders dollar stort försvarsunderskott. Samtidigt rapporterar Financial Times att EU avvisat en ukrainsk begäran om att tidigarelägga utbetalningar från 2027.
-
Марченко i Bryssel: Ukraina behöver 69 miljarder euro för 2027 och kräver att frysta ryska tillgångar används
På ett givarmöte i Bryssel den 29 september uppgav Ukrainas finansminister Serhij Martjenko att landet behöver omkring 69 miljarder euro för 2027 – varav cirka 40 miljarder för militära ändamål och 29 miljarder för statsfunktionen. Enligt ukrainska finansdepartementets beräkningar motsvarar detta en ofinansierad bristolje på cirka 78 miljarder dollar. Martjenko uppmanade EU att använda de frysta ryska centralbankstillgångarna, något som EU-tjänstemän och flera medlemsländer möttes med skepsis.
-
EU-kommissionen föreslår gradvis integration för kandidatländer – Ukraina prioriteras
EU-kommissionen har utarbetat ett förslag om stegvis integration för kandidatländer, med prioritet för Ukraina, Moldavien, Albanien och Montenegro. Ekonomiska fördelar villkoras av stöd för EU:s utrikespolitiska mål och av skydd av kritisk teknik från att hamna i fientliga staters händer. Förslaget presenteras formellt den 6 oktober och diskuteras av EU:s stats- och regeringschefer vid toppmötet i Bryssel den 15–16 oktober.
-
IMF: Ukrainas finansieringsgap kan nå 54 miljarder dollar fram till 2029
Enligt preliminära IMF-uppskattningar kan Ukrainas finansieringsgap uppgå till omkring 54 miljarder dollar fram till 2029, med 30–35 miljarder dollar 2027. Den 29 september möttes givarländer i Bryssel för att påskynda förhandlingar om ytterligare stöd, samtidigt som EU-länder är oense om hur pengarna ska tas fram – frysta ryska centralbanktillgångar eller ny gemensam EU-skuld.
-
EU tar fram medlemskapsroadmaps för Ukraina, Moldavien, Montenegro och Albanien
EU utvecklar individuella "roadmaps" som för första gången ger fyra kandidatländer – Ukraina, Moldavien, Montenegro och Albanien – en tydlig, stegvis väg till medlemskap, med indikativa tidsplaner och datum för slutförande av förhandlingskluster. Samtidigt pågår en separat översyn av EU:s "pre-enlargement"-politik som ska presenteras den 6 oktober.
-
Ukrainska regeringen prioriterar försvar och sociala utgifter – skjuter upp infrastrukturprojekt
Ukrainas regering har beslutat att prioritera statliga utgifter i en svår finans situation. Medlen ska i första hand gå till försvar, pensioner, sociala utbetalningar och löner till lärare, sjukvårdspersonal och andra budgetanställda. Icke-prioriterade utgifter – nya byggen, rekonstruktioner, kapitalreparationer och skönhetsprojekt som parker, torg, fontäner och omläggning av gatsten – skjuts upp till krigets slut. Premärminister Serhij Koretsky uppgav att en del av den planerade internationella finansieringen ännu inte kommit, delvis därför att Ukraina inte fullföljt vissa åtaganden gentemot internationella partner.
-
Zelensky möte Georgieva: IMF ska hjälpa Ukraina hitta finansiering för 2027
Ukrainas president Volodymyr Zelensky mötte IMF-chefen Kristalina Georgieva i New York i samband med FN:s 81:a generalförsamling. Zelensky uppgav att IMF ska hjälpa Ukraina att hitta en del av de medel som behövs för landets finansiella stabilitet 2027, och betonade att Verkhovna Rada redan har röstat om delar av de lagar som krävs för att frigöra internationellt stöd.