EU-kommissionen föreslår gradvis integration för kandidatländer – Ukraina prioriteras

Därför är det viktigt

Förslaget innebär det mest genomgripande omtaget av EU:s utvidgningspolitik sedan Kroatien blev unionens 28:e medlem 2013. Genom att erbjuda Ukraina, Moldavien, Albanien och Montenegro snabbare tillgång till den inre marknaden – utan att vänta på fullt medlemskap – försöker Bryssel återpolitiserat utvidgningsprocessen och hålla kandidatländer förankrade i unionen. Samtidigt kopplas de ekonomiska fördelarna uttryckligen till lojalitet mot EU:s utrikespolitik och till skydd av kritisk teknik, riktat särskilt mot Ryssland och Kina. Paketet innehåller också interna reformer som ska hindra enskilda medlemsländer från att blockera strategiska beslut, vilket svarar mot erfarenheterna av Ungern under Viktor Orbán. Sammantaget formar förslaget både takten i Ukrainas EU-integrering och unionens framtida beslutsfattande.

Vad som hände

EU-kommissionen har utarbetat ett utkast till ny utvidgningspolitik med modellen "gradvis integration" (gradual integration). Förslaget ger kandidatländer möjlighet till tullfri handel och deltagande i EU-program i takt med att de genomför reformer, medan deras ansökningar fortfarande behandlas. Fyra länder – Ukraina, Moldavien, Albanien och Montenegro – ska erbjudas prioriterade färdplaner som ska påskynda anslutningsprocessen under de kommande åren. För Nordmakedonien, Kosovo, Bosnien och Hercegovina, Serbien och Turkiet försenas processen.

De ekonomiska fördelarna villkoras av stöd för EU:s utrikespolitiska mål, inklusive motverkande av fientliga stater – Ryssland och Kina nämns uttryckligen – och industriella konkurrenter. Tillgång till känsliga sektorer som halvledare, AI, kvantteknik, bioteknik och rymd förutsätter samarbete kring investeringsgranskning, exportkontroll, efterlevnad av EU-sanktioner och skydd av kritisk teknik. Om en kandidat bryter mot åtagandena eller backar i fråga om demokrati och rättsstat kan marknadstillträdet stängas av eller dras tillbaka.

Förslaget innebär också interna reformer i EU. Kommissionen vill använda fler så kallade passerelle-klausuler så att beslut i sanktionsfrågor, krishantering och civila missioner kan fattas med kvalificerad majoritet i stället för enhällighet. Interimistiska beslut i anslutningsprocessen ska också kunna fattas med kvalificerad majoritet utan ändringar av EU-fördragen. Nya medlemsländer ska under en begränsad period förbindas att inte blockera rådsbeslut som kräver enhällighet.

Utkastet har tagits fram under ledning av Ursula von der Leyens chefsrådgivare Alexandre Adam, tidigare rådgivare till Frankrikes president Emmanuel Macron. Kommissionen presenterar formellt sin så kallade pre-enlargement strategy den 6 oktober, och EU:s stats- och regeringschefer diskuterar detaljerna vid Bryssel-toppmötet den 15–16 oktober.

Bakgrund

Ukraina och Moldavien beviljades kandidatstatus i juni 2022, och Europeiska rådet beslutade i december 2023 att inleda anslutningsförhandlingar med båda länderna. Förhandlingar inleddes formellt 2024, och länderna fortsätter att öppna förhandlingskluster. Länderna deltar redan i EU:s roamingregime "Roaming som hemma", och kommissionen lyfter fram synkroniseringen av deras elnät med det europeiska nätet som ett exempel på lyckad gradvis integration. Kommissionen föreslår också att Ukraina, Moldavien och Serbien ska ingå ACAA-avtal om bedömning av överensstämmelse och acceptans av industriprodukter. Ukraina pekas ut som centralt för samarbete inom cybersäkerhet (via ENISA), militär rörlighet, hybridhot och europeisk försvarsindustri, samt för integration i Horisont Europa och EU:s nät för transporter och energi.

Montenegro pekas ut som nästa land att gå med i EU och kan fullborda sina anslutningsförhandlingar under det irländska ordförandeskapet, vilket öppnar för att landet blir EU:s 28:e medlemsstat 2028.

Inget nytt land har anslutit sig till EU sedan Kroatiens inträde 2013.