EU-kommissionen vill kringgå nationella veto i utvidgningsprocessen
EU-kommissionen förbereder ett reformpaket som ska göra det möjligt att kringgå enskilda medlemsländers veto i beslutsfattandet och förbereda unionen för en utvidgning till över 30 medlemmar. President Ursula von der Leyen presenterar planen nästa vecka tillsammans med en utvidgningsstrategi. Reformen väntas kunna påskynda anslutningen för Ukraina, Montenegro, Nordmakedonien och Albanien.
Huvudpunkter
- EU-kommissionen föreslår en reform som ska kringgå nationella veto i medlemsländernas beslutsfattande.
- President Ursula von der Leyen presenterar planen nästa vecka, utan ändringar i Lissabonfördraget.
- Så kallade passerellklausuler ska i vissa frågor ersätta enhällighet med kvalificerad majoritet (15 länder som representerar minst 65 % av EU:s befolkning).
- Kvalificerad majoritet föreslås utvidgas till sanktioner, mänskliga rättigheter, försvar och säkerhet samt skatteflykt.
- För länder som vill behålla vetorätten finns ett "nödbroms" om "livsviktiga nationella intressen" hotas.
- Reformen kan påskynda anslutningen för Ukraina, Montenegro, Nordmakedonien och Albanien.
- Nya medlemmar ska genomgå en prövotid på minst tio år under skärpt tillsyn från Bryssel.
Därför är det viktigt
Reformen skulle ta bort möjligheten för en enskild medlemsstat att blockera kandidatländer vid mellanstegen i anslutningsprocessen, vilket direkt berör Ukrainas väg mot medlemskap. Den beskrivs som den största interna förändringen av EU:s funktionssätt på ett decennium och utvidgar kvalificerad majoritet till områden som sanktioner, mänskliga rättigheter, försvar och skatteflykt. Att anta själva reformen kräver dock enhällighet bland alla 27 medlemsländer, och planen väntas möta motstånd.
Vad som hände
EU-kommissionen förbereder ett reformpaket för att kringgå nationella veto och möjliggöra unionens utvidgning till över 30 medlemmar. Planen, som president Ursula von der Leyen presenterar nästa vecka, bygger på så kallade passerellklausuler som i vissa frågor ska ersätta kravet på enhällighet med kvalificerad majoritet – 15 länder som representerar minst 65 procent av EU:s befolkning. Den kvalificerade majoriteten föreslås gälla bredare politikområden, däribland sanktioner, mänskliga rättigheter, försvar och säkerhet samt bekämpning av skatteflykt. För länder som vill behålla vetorätten finns ett "nödbroms" när livsviktiga nationella intressen anses hotade. För att anta själva reformen krävs dock enhällig enighet bland alla 27 medlemsländer. Kommissionen anser att Ukraina och Moldavien är redo att öppna alla förhandlingskluster, men takten beror på EU-rådets ordförandeskap och medlemsländerna. Nya medlemmar ska enligt förslagen genomgå en prövotid på minst tio år under skärpt tillsyn från Bryssel och underteckna ett rättsligt bindande åtagande att inte blockera beslut som övriga länder enats om. Om nya medlemmar avviker från demokratiska och rättsliga standarder kan de förlora rösträtten i EU-rådet och bötfällas via ett "institutionellt" och "finansiellt" förbehåll.
Så beskriver ukrainska källor det
Alla tillgängliga källor är ukrainskspråkiga medier. Rapporteringen fokuserar på vad reformen innebär för Ukrainas anslutningsprocess och på försöken att kringgå nationella veto. De ukrainska reportrarna lyfter även fram detaljer som skyddsmekanismer för nuvarande medlemmar ("nödbromsen"), utvidgningspausen efter Kroatiens anslutning 2013 och kommissionens bedömning att Ukraina och Moldavien är redo att öppna alla förhandlingskluster. Särskild vikt läggs vid utvidgningskommissionären Marta Kos och vid att arbetet med reformen leds av en rådgivare till von der Leyen som tidigare tjänstgjorde vid den franska presidentkansliet. Ukrainska medier rapporterar också om förslaget till stegvis integration i den inre marknaden för kandidatländer, med tillgång till forskningsprogram och samarbete inom halvledare, kvantteknik, bioteknik och rymd.
Där rapporteringen skiljer sig åt
Det råder delade definitioner av tröskeln för kvalificerad majoritet: vissa källor uppger 15 länder som representerar minst 65 procent av EU:s befolkning, medan andra anger 15 länder som representerar två tredjedelar av blockets befolkning.
Bakgrund
Ingen ny medlem har anslutit sig till EU sedan Kroatien 2013. I juni föreslog Tyskland, Frankrike och tre andra länder att tillfälligt begränsa rösträtten för nya medlemmar. Kommissionen har skjutit fram presentationen av sin bredare bedömning av hur utvidgningen påverkar EU:s politik till den 6 oktober. Fyra "ledar"-kandidater – Montenegro, Ukraina, Moldavien och Albanien – ska få anslutningsfärdplaner; anslutningen för Nordmakedonien, Kosovo, Bosnien och Hercegovina, Serbien och Turkiet beskrivs som försenad. Paketet innehåller också förslag om att nya medlemmar ska genomgå en prövotid på över tio år under skärpt tillsyn från Bryssel och ansluta sig till Europeiska åklagarmyndigheten före inträdet.