Kreml förstärker Trumps krav på ny ukrainsk president

Därför är det viktigt

Kreml har för första gången offentligt förstärkt och gett sitt stöd åt ett krav från USA:s president på regimskifte i Ukraina, en markant upptrappning av den retoriska pressen på Kyivs ledarskap. Trumps utspel och Kremls inramning kopplar samman frågan om Ukrainas ledarskap med ett separat Washington–Moskva-avtal om ryska dieselleveranser. EU:s utrikeschef har offentligt gått emot kravet och slagit fast att val inte kan hållas under krig och att trycket bör ligga på Moskva, inte på Kyiv. Zelensky har gjort sin beredskap att hålla val beroende av att Ryssland först går med på ett 60 dagars eldupphör – samtidigt som ryska attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur fortsätter.

Vad som hände

Den 9 oktober meddelade Trump att han talat med Putin och enats om ryska dieselfieferanser till den amerikanska och globala marknaden, i en första leverans på över 300 000 ton, därefter 500 000 ton i november och sedan en miljon ton. Enligt medieuppgifter gick Trump med på bränsleavtalet efter att Zelenskyj inte besvarat ungefär sex amerikanska förfrågningar om att stoppa ukrainska attacker mot ryska oljeanläggningar. Dagen därpå, den 10 oktober, sade Trump offentligt att det är dags för Ukraina att få en ny president som kan göra en uppgörelse med Ryssland, och anklagade Zelenskyj för att göra för lite för att nå fred samt kopplade detta till höga dieselpriser i USA.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov sade att Trump i ett samtal med honom gett uttryck för samma uppfattning och motiverat den med att Ukrainas president måste fatta "mycket ansvarsfulla och mycket svåra beslut" för att stoppa kriget. Peskov citerade Trump: "Det är dags för en ny president. Varför? Eftersom Ukrainas president måste fatta mycket ansvarsfulla och mycket svåra beslut för att stoppa detta krig. Antingen tar Zelenskyj på sig det ansvaret, visar den politiska viljan, eller också gör han det inte. Hittills gör han det inte."

Den 11 oktober uppgav Trump att Ukraina och Ryssland enats om ett omedelbart energieldupphor. Zelensky rapporterade att Ryssland kort därefter slog ut CHP-5 i Charkiv och en kraftstation i Kyiv. Zelensky har tidigare motiverat ukrainska attacker mot ryska oljeanläggningar som svar på åratal av ryska attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur och sagt att Ukraina är berett att stoppa dem om Ryssland upphör med sina attacker.

Zelensky sade att ukrainarna själva ska välja sin president och att Ukraina är berett att hålla val om Ryssland går med på ett 60 dagars eldupphor. Den 12 oktober, inför EU:s råd för utrikes frågor i Luxemburg, sade EU:s höga representant Kaja Kallas att val inte kan hållas medan kriget pågår, att nästan varje konstitution förbjuder det, att trycket bör riktas mot Ryssland och att hon inte ser att Ryssland efterlever energielupphort.

Så beskriver ukrainska källor det

De ukrainska källorna – Украïнська правда, Радіо Свобода, Суспільне Новини, ZN.UA, Європейська правда och НВ – sätter Peskovs kommentarer och Trumps krav på ny ukrainsk president i centrum och tolkar dem som en samordnad politisk press på Zelenskyj. De lyfter fram Zelenskyj motposition att ukrainarna själva ska välja sin president och att val är villkorade av ett 60 dagars ryskt eldupphor. De kopplar samman den politiska retoriken med rapporteringen om att Ryssland efter Trumps energieldupphortsavtal slog ut CHP-5 i Charkiv och en kraftstation i Kyiv, och låter Kremls ord motsättas av Kremens handlingar. Kallas uttalande och EU:s motstånd mot kravet på ny ukrainsk ledare ges stort utrymme.

Så beskriver internationella källor det

Den enda internationella källan i materialet, den azerbajdzjanska nyhetsbyrån APA, leder med Kremls kommentar om Trumps uttalande om ledarskifte i Ukraina och ligger nära Peskovs inramning snarare än Zelenskyj svar. Byrån lyfter inte fram Kallas eller EU:s svar och tonar inte heller ner de rapporterade ryska attackerna mot ukrainsk energiinfrastruktur som de ukrainska källorna framhåller.

Där rapporteringen skiljer sig åt

Källorna är oense om hur Trumps krav på ny ukrainsk ledarskap ska beskrivas. En del av materialet, som ligger nära ryska statliga nyhetsbyråer, låter Peskov redogöra för vad Trump sagt till honom i ett samtal – alltså ett personligt ställningstagande. Andra källor, bland annat ZN.UA och flera ukrainska medier, formulerar det som att Trump offentligt "krävde" eller "föreslog" att Ukraina väljer en ny statschef. Skillnaden är mellan ett samtal och ett offentligt krav.

Källorna är också oense om när de ryska attackerna på ukrainsk energiinfrastruktur ska tids placeras. En del anger att slagen mot CHP-5 i Charkiv och kraftstationen i Kyiv kom omedelbart efter Trumps uttalande den 11 oktober om ett energieldupphor, medan andra anger att de kom efter ett annat, tidigare uttalande från Trump. Målen är desamma, men den utlösande händelsen ramas in på olika sätt.

Bakgrund

Den 9 oktober meddelade Trump att han talat med Putin och enats om ryska dieselfieferanser till USA och världsmarknaden, i en första leverans på över 300 000 ton, ytterligare 500 000 ton i november och därefter en miljon ton. Dagen därpå, den 10 oktober, sade Trump offentligt att det är dags för Ukraina att få en ny president som kan göra en uppgörelse med Ryssland och anklagade Zelenskyj för bristande ansträngningar för att nå fred, med koppling till höga amerikanska dieselpriser. Enligt medieuppgifter gick Trump med på bränsleavtalet efter det att Zelenskyj inte besvarat ungefär sex amerikanska förfrågningar om att stoppa ukrainska attacker mot ryska oljeanläggningar. Zelensky har motiverat attackerna mot ryska oljeanläggningar som svar på åratal av ryska attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur och sagt att Ukraina är berett att stoppa dem om Ryssland upphör med sina attacker. Den 11 oktober uppgav Trump att Ukraina och Ryssland enats om ett omedelbart energieldupphor; Zelensky rapporterade att Ryssland därefter slog ut CHP-5 i Charkiv och en kraftstation i Kyiv. Den 12 oktober sade Kaja Kallas, inför EU:s råd för utrikes frågor i Luxemburg, att hon inte ser att Ryssland efterlever energielupphort och efterlyste fortsatt tryck på Moskva.