EU-ledare ska be Zelenskyj att dämpa kritiken mot Trump

Därför är det viktigt

Mötet visar att EU:s ledare oroas över att Zelenskyjs allt skarpare utspel mot Trump kan förvärra redan ansträngda relationer mellan Washington och Kyiv. Samtidigt försöker de hålla ihop sitt stöd för Ukraina och hantera sitt beroende av USA för underrättelser och försvar. Den planerade interventionen blottlägger spänningen mellan Kyiv och de europeiska stödjärna kring hur relationen till Trump-administrationen ska hanteras.

Vad som hände

Vid ett stängt toppmöte i Bryssel den 16 oktober ska EU:s stats- och regeringschefer be Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att dämpa sin offentliga kritik mot USA:s president Donald Trump. Enligt Financial Times, som hänvisar till tre namnlösa tjänstemän, kommer budskapet att vara medkännande men bestämt: en av tjänstemännen säger att det Zelenskyj säger kan vara sant, men att allt inte behöver sägas offentligt.

Bakgrunden är en eskalerande konflikt mellan Zelenskyj och Trump. I en FT-intervju uppger Zelenskyj att han känner sig förrådd på grund av USA:s dieselavtal med Ryssland och Trumps tillkännagivna "energivalstillstånd" – han säger att Ukraina håller på att förlora USA som allierad och uppmanar Washington att fortsätta vara medlare i kriget. Den 9 oktober gick Trump under ett samtal med Putin med på att leverera 300 000 till 3 miljoner ton rysk diesel till den amerikanska och världsmarknaden. Den 11 oktober annonserade Trump ett så kallat "energivalstillstånd" efter ett nytt samtal med Putin; enligt FT var Ukraina inte informerat och Ryssland fortsatte att slå mot ukrainsk energiinfrastruktur.

Så beskriver internationella källor det

FT beskriver den pågående krisen som den allvarligaste eskaleringen i relationerna mellan Trump och Zelenskyj sedan den uppmärksammade diskussionen i Ovala rummet året innan. Tyska förbundskanslern Friedrich Merz sade i torsdags att Europa kommer att fortsätta stödja Ukraina och formulerade stödet som ett försvar av den europeiska politiska ordningen mot ryskt tryck, inte bara Ukrainas territoriella integritet. Irlands premiärminister Micheál Martin betonade vikten av fortsatt dialog med USA och påminde om att tidigare meningsskiljaktigheter hade övervunnits genom diplomatiska kontakter. EU:s utrikestalesperson Kaja Kallas sade att tryck ska riktas mot aggressorn, inte offret: "Tryck på Ukraina är fel väg att gå."

Bakgrund

Den 9 oktober gick Trump under ett samtal med Putin med på att leverera 300 000 till 3 miljoner ton rysk diesel till den amerikanska och världsmarknaden, med motiveringen att sänka priserna; Zelenskyj kallade beslutet svagt. Samma kväll anklagade Zelenskyj Trump för att ha förhandlat med Putin under ukrainsk-amerikanska samtal i Miami; Trump svarade att "det är dags för Ukraina att välja en ny president" och skyllde på Kyiv för avsaknaden av ett fredsavtal. Den 11 oktober annonserade Trump ett så kallat "energivalstillstånd" efter ett samtal med Putin; enligt FT var Ukraina inte medvetet om uppgörelsen, och Ryssland fortsatte att anfalla ukrainsk energiinfrastruktur. Den 12 oktober rapporterade CNN att Trump-administrationen varnade Ukraina och dess europeiska allierade för att Washington kunde komma att stoppa underrättelsedelning och blockera europeiska inköp av amerikanska vapen för Ukraina om attackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsatte; den 12 och 13 oktober ska partners enligt Ukrainas flygvapen inte ha varnat för ryska ballistiska missilanfall före de första explosionerna. Den 14 oktober bekräftade Zelenskyj att USA hade hotat att stoppa underrättelsedelning om ukrainarna inte upphörde med attackerna mot ryska oljeraffinaderier; samma dag uppgav frivilliga och fd försvarsrådgivaren Serhiy Sternenko att SpaceX över nattet hade begränsat Starlink-terminaler för den ukrainska militären. FT beskriver den pågående episoden som den allvarligaste eskaleringen i Trump-Zelenskyj-relationerna sedan den publika duellukan i Vita huset året innan.