Марченко i Bryssel: Ukraina behöver 69 miljarder euro för 2027 och kräver att frysta ryska tillgångar används
På ett givarmöte i Bryssel den 29 september uppgav Ukrainas finansminister Serhij Martjenko att landet behöver omkring 69 miljarder euro för 2027 – varav cirka 40 miljarder för militära ändamål och 29 miljarder för statsfunktionen. Enligt ukrainska finansdepartementets beräkningar motsvarar detta en ofinansierad bristolje på cirka 78 miljarder dollar. Martjenko uppmanade EU att använda de frysta ryska centralbankstillgångarna, något som EU-tjänstemän och flera medlemsländer möttes med skepsis.
Huvudpunkter
- Den 29 september mötte en ukrainsk delegation givare från EU, G7-länderna, Norge, Sydkorea och två IVF i Bryssel.
- Martjenko angav ett behov för 2027 på cirka 69 miljarder euro: 40 miljarder för militärt och 29 miljarder för statsbudgeten.
- Ukrainas finansdepartement beräknar den ofinansierade bristoljen 2027 till cirka 78 miljarder dollar – 32,6 miljarder dollar för budgeten och 45 miljarder dollar för försvaret.
- Av de 52,6 miljarder dollar i externt stöd Ukraina anger för 2027 är bara omkring 20 miljarder garanterade.
- Cirka 210 miljarder euro i frysta ryska statliga tillgångar finns i Europa, varav merparten finns i depositoryt Euroclear i Belgien.
- Belgien motsätter: att frysta ryska tillgångar används, medan Italien och Frankrike enligt diplomater är skeptiska; Sverige, Nederländerna, Spanien och Polen vill se nya sätt att använda tillgångarna.
- Diskussion om ny EU-finansiering väntas vid EU finansministermöte den 9 oktober eller vid Europeiska rådet i mitten av oktober.
Därför är det viktigt
Ukraina ber EU finansiera ett underskott på tiotals miljarder euro vid en tidpunkt när redan överenskommen EU-finansiering försenats av långsam reformtakt i Verkhovna Rada. Bryssel pressas att återöppna frågan om att använda de cirka 210 miljarder euro i frysta ryska tillgångar som främst finns hos Euroclear i Belgien – en åtgärd som Belgien motsätter blockerat och som EU-kommissionen försökte driva igenom i december 2024. Osäkerheten kring finansieringen sammanfaller med nationella val i Frankrike, Spanien, Polen och Italien 2027, och USA har sedan början tillbörjan av 2025 inte gett Kiev pengar nu enligt rapportering.
Vad som hände
Den 29 september samlades företrädare för EU, G7-länderna, Norge och Sydkorea tillsammans med två IVF i Bryssel för att bedöma Ukrainas finansiella behov. Finansminister Serhij Martjenko presenterade två ramar för 2027-bristen: en bild på cirka 69 miljarder euro (40 miljarder för militärt, 29 miljarder för statsbudgeten) och en ukrainsk finansdepartement beräkning på cirka 78 miljarder dollar (32,6 miljarder dollar för budgeten, 45 miljarder dollar för försvaret). Av de 52,6 miljarder dollar i externt stöd Ukraina uppger för 2027 är endast omkring 20 miljarder garanterade. Martjenko uppmanade EU att använda de frysta ryska centralbankstillgångarna och argumenterade på ett evenemang anordnat av European Policy Centre måndagen den 28 september att detta vore ett praktiskt och rättvist sätt att finansiera Ukrainas krigsutgifter och ställa Moskva till svars. Frågan ska behandlas vid EU finansministermöte den 9 oktober eller vid Europeiska rådet i mitten av oktober.
Så beskriver ukrainska källor det
De ukrainska medierna leder med Ukrainas begäran och dess storlek (78 miljarder dollar/70 miljarder euro för 2027) och lyfter fram Martjenkos argument i Bryssel och på European Policy Centre. De frysta ryska tillgångarna presenteras som en praktisk och rättvis källa som kan hålla Moskva ansvarig. Stödjande röster i EU betonas: Sverige, Nederländerna, Spanien, Polen och de baltiska staterna samt de 123 EU-parlamentsledamöter som i september uppmanade EU och att den ryska överförings-initiativet (Russian Transfer) av Hugh Dixon, som politisk momentum bakom idén. Ukrainas medierramar in problemet som ett finansieringsgap som EU måste lösa, och pekar på Rysslands intensifierade attacker och blockaden av spannmålsexporten via Svarta handelsfartygsproblemet som drivande faktorer.
Så beskriver internationella källor det
Den franska källan Le Monde betonar EU-skepticism med sin mjukning direkt två citat om att vattna öknen och EU-kommissionens ovilja att återöppna frågan om tillgångarna medan utbetalningen av de 90 miljarder euro ännu inte är slutförd. Den internationella rapporteringen kretsar kring motstånd från Belgien och skepsis från Italien och Frankrike, och betonar att EU:s omedelbara prioritet är den reformkopplade leveransen av det redan överenskomna 90-miljarderslånet och Marta Kos budskap att Ukraina måste genomföra överenskomna reformer. Den lägger fram alternativa EU-finansieringsvägar som diskuteras – Europeiska fredsfonden (6,6 miljarder euro), Ursula von der Leyens förslag att använda cirka 20 miljarder euro från det befintliga 150-miljarderslånet för europeisk upprustning vid en 100-miljarders Ukrainsk post i budgeten 2028–2034 – och noterar att Tyskland, sparsamma allierade samt Berlin och Paris motsätter sig vissa av dem.
Där rapporteringen skiljer sig åt
Källorna är oense om hur 2027-bristen ska beskrivas. Enligt Le Monde-rapportering anges beloppet av det ukrainska finansdepartementet som 32,6 miljarder dollar i budgetbehov plus 45 miljarder dollar i försvarsbehov, totalt omkring 78 miljarder dollar (cirka 68,77 miljarder euro); Martjenkos egen presentation i Bryssel formulerade samma 2027-begäran som 40 miljarder euro för militärt och 29 miljarder euro för statsfunktionen, totalt omkring 69 miljarder euro. Källorna skiljer sig också i skalan på frysta ryska tillgångar hos Euroclear: de flesta anger att merparten av cirka 210 miljarder euro finns där, andra specificerar cirka 180 miljarder euro, medan en EU-parlamentsuppmaning i september angav över 200 miljarder euro.
Bakgrund
Rysslands centralbankstillgångar har varit frysta i EU sedan februari 2022, och merparten finns i depositoryt Euroclear i Belgien; de har genererat cirka 8 miljarder euro i extraordinära vinster, varav ytterligare 1,4 miljarder euro rapporterades i augusti. I december 2024 byggde Belgien en majoritet vid ett EU-toppmöte som blockerade EU-kommissionens förslag att använda de frysta ryska tillgångarna som grund för en räntefri kreditlinje för Ukraina. Som alternativ enades EU om ett lån på 90 miljarder euro säkrat mot gemensam, med 45 miljarder euro för 2026 och 45 miljarder euro för 2027 (30 miljarder/år för försvar och 15 miljarder/år för budgeten); i mitten av september hade Bryssel betalat ut 15 miljarder euro för vapen, men budgetdelen på 15 miljarder euro är blockerad i väntan på ukrainska reformer, inklusive antikorruptionsåtgärder. Sverige, Nederländerna, Spanien och Polen, med stöd av de baltiska staterna, hade redan varnat att 90-miljarderslånet inte skulle räcka och krävt nya sätt att använda de ryska tillgångarna.