EU splittrat om nytt ukrainainstjärtans – Marchenko: 69 miljarder euro behövs 2027
Ukraina beräknar sig behöva runt 69 miljarder euro i ytterligare finansiering 2027, enligt finansminister Serhij Martjenko. Vid ett möte i Bryssel 29 september diskuterades behovet med G7, Norge, Sydkorea och IMF. EU är ännu inte redo att besluta om en ny ansökan, och en diplomat talade om att "vattna öknen".
Huvudpunkter
- Ukraina beräknar sig behöva cirka 69 miljarder euro 2027, varav runt 40 miljarder euro till militära utgifter och 29 miljarder euro till statsapparaten.
- Ett möte med Ukraina, EU, G7, Norge, Sydkorea och IMF hölls i EU-kommissionens höjd genom Bryssel 29 september.
- EU har godkänt ett lån på 90 miljarder euro för 2026–2027, varav ungefär 60 miljarder euro till försvar och 30 miljarder euro till budgetstöd – och täcker enligt kommissionen bara runt två tredjedelar av behoven.
- EU har ännu inte vägrat diskutera nytt stöd men vill ha mer detaljerade uppgifter om Ukrainas behov; frågan kan tas upp vid finansministermöte 9 oktober eller vid Europeiska rådets möte i mitten av oktober.
- Runt 210 miljarder euro i frysta ryska statliga tillgångar finns i Europa, varav cirka 180 miljarder euro hos Euroclear i Belgien; Ukraina driver på för en mekanism för att använda dem, men EU-länderna är ännu inte överens om en rättslig modell.
- Vissa EU-länder – inklusive Tyskland och dess allierade – driver på att minska volymen på nästa långtidsbudget 2028–2034, där utkastet räknar med upp till 100 miljarder euro till Ukraina.
- Kommande val i Frankrike, Spanien, Polen och Italien komplicarar diskussionerna om fortsatt finansiering.
Därför är det viktigt
Ukraina ber om tiotals miljarder euro utöver det redan godkända EU-lånet för 2026–2027, och EU:s interna debatt visar tydlig splittring: vissa länder vill skära i den gemensamma budgeten, flera stora medlemsländer går mot val, och ingen rättslig modell för att använda frysta ryska tillgångar finns ännu. Det gör Ukrainas finansieringsfråga till en öppen politisk strid i Brysselden under hösten 2025.
Vad som hände
Vid ett möte i EU-kommissionens höjdkvarter i Bryssel 29 september träffades företrädare för Ukraina, EU, G7, Norge, Sydkorea och IMF för att gå igenom Ukrainas finansieringsbehov. Ukrainas finansminister Serhij Martjenko angav att landet behöver runt 69 miljarder euro 2027 – ungefär 40 miljarder euro till militära utgifter och 29 miljarder euro till statsapparaten.
EU har redan godkänt ett lån på 90 miljarder euro för 2026–2027, fördelat på runt 60 miljarder euro till försvar och 30 miljarder euro till budgetstöd. Kommissionen har själv sagt att lånet bara täcker omkring två tredjedelar av Ukrainas budget- och försvarsbehov under perioden och har uppmanat internationella partner att stå för återstoden.
EU är ännu inte redo att besluta om den nya ukrainska begäran. Enligt uppgift till Le Monde beskrev en europeisk diplomat omfattningen av stödet som att "vattna öknen". Frågan kan tas upp vid EU:s finansministermöte 9 oktober eller vid Europeiska rådets möte i mitten av oktober.
Så beskriver ukrainska källor det
De ukrainskspråkiga medierna lyfter fram Ukrainas egna initiativ i Bryssel: Martjenkos begäran om 69 miljarder euro för 2027, kravet på en mekanism för att använda frysta ryska tillgångar, försvarsminister Jevhenij Chmaras begäran om att få leveranser av Patriot-robotar från EU-lager nu mot senare leveranser enligt befintliga kontrakt, samt jordbruksminister Taras Vysotskyjs önskan om EU-pengar för att täcka logistikkostnader när jordbrukare exporterar via alternativa vägar runt Odessa. Bilden är att Ukraina aktivt sätter dagordningen i Bryssel.
Så beskriver internationella källor det
Den internationella bevakningen, med Le Monde som referens, betonar i stället EU:s strukturella tvång: en budget som vissa länder vill krympa, uppkommande val i Frankrike, Spanien, Polen och Italien samt avsaknaden av en rättslig modell för frysta ryska tillgångar. Den lyder fram bilden av en union som tvekar och ser Ukrainas behov som närmast omättliga ("vattna öknen"), snarare än Ukrainas konkreta önskemål.
Där rapporteringen skiljer sig åt
Skillnaden mellan källorna är i praktiken bara stavningen av finansministerns namn: "Sergii Marchenko" i den azeriska agenbyrån APA mot "Serhijin Marchenko" i de ukrainska medierna LIGA.net, NV och Teksty.org.ua. Det rör samma person.
Bakgrund
EU har redan godkänt ett lån på 90 miljarder euro till Ukraina för 2026–2027, som enligt Kommissionen bara täcker omkring tvåtredjedelar av landets behov under perioden. Utkastet till nästa EU-långtidsbudget för 2028–2034 räknar med möjligheten att mobilisera upp till 100 miljarder euro till Ukraina. Samtidigt ligger runt 210 miljarder euro i frysta ryska statliga tillgångar i Europa, främst hos Euroclear i Belgien, och Ukraina driver på för att hitta en mekanism för att rikta dessa medel till sitt eget behov.