EU-domstol avvisar Ungerns stämning om ryska tillgångar
EU:s generaldomstol har avvisat Ungerns stämning som utmanade användningen av intäkter från frysta ryska centralbankstillgångar för militärt stöd till Ukraina. Domstolen motiverade beslutet med att den saknar jurisdiktion, eftersom ärendet rör EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Stämningen hade lämnats in av den tidigare Orbán-regeringen i juli 2025.
Huvudpunkter
- EU:s generaldomstol avvisade ärendet med motiveringen att domstolen saknar jurisdiktion.
- Ungern stämde EU i juli 2025 och krävde att rådets beslut från 21 maj 2024 ogiltigförklarades.
- Ungern krävde också att ett mars 2025-beslut från Europeiska fredsfondens kommitté ogiltigförklarades.
- EU-domstolen tog upp stämningen den 25 augusti 2025 innan den avvisades.
- Domstolen slog fast att beslutet ligger inom EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, ett område som i stor utsträckning är skyddat från rättslig prövning.
- Stämningen lämnades in av den tidigare regeringen under Viktor Orbán; den nya regeringen under Péter Magyar har reviderat landets utrikespolitik och erkänner nu Ryssland som ett hot.
Därför är det viktigt
Domen undanröjer ett ungerskt rättsligt hinder för att kanalisera intäkter från frysta ryska statliga tillgångar via Europeiska fredsfonden till militärt stöd för Ukraina. Domstolen bekräftar samtidigt att beslut om att styra sådana intäkter ligger inom EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, ett område som i stor utsträckning är skyddat från rättslig prövning. Ärendet väcktes av den tidigare ungerska regeringen, medan den nya regeringen under Péter Magyar har signalerat en kursändring mot stöd för Ukraina och ett erkännande av Ryssland som ett hot.
Vad som hände
EU:s generaldomstol avvisade Ungerns stämning mot användningen av intäkter från frysta ryska centralbankstillgångar för att finansiera militärt stöd till Ukraina. Domstolen förklarade att den saknar jurisdiktion att pröva ärendet, eftersom det rör EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.
Ungern hade i juli 2025 stämt EU-rådet och krävt att två beslut ogiltigförklarades: rådets beslut från den 21 maj 2024 om att rikta extraordinära intäkter från frysta ryska tillgångar till stöd för Ukraina, samt ett beslut från Europeiska fredsfondens kommitté i mars 2025 som tillät att intäkterna användes för militärt stöd. EU-domstolen tog upp stämningen för prövning den 25 augusti 2025, men avvisade den sedermera.
Ungern argumenterade att dess tidigare nedröstning inte utgjorde samtycke till efterföljande beslut som styrde medlen genom Europeiska fredsfonden utan Ungerns stöd. EU:s ståndpunkt var att Ungern inte kan blockera användningen av intäkterna, eftersom Budapest lade ner sina röster i stället för att rösta emot när mekanismen antogs. Domstolen granskade inte ärendet i sak utan avvisade det formellt på grund av bristande jurisdiktion.
Stämningen lämnades in av den tidigare regeringen under Viktor Orbán. Efter parlamentsvalet i april har den nya ungerska regeringen under Péter Magyar reviderat landets utrikespolitiska doktrin och erkänner nu Ryssland som ett hot samt stöder Ukrainas territoriella integritet.
Så beskriver ukrainska källor det
Ukrainska källor betonar att domen går i Ukrainas favör genom att undanröja ett ungerskt försök att blockera användningen av intäkter från ryska tillgångar för militärt stöd. Rapporteringen lyfter den geopolitiska kontexten, särskilt kontrasten mellan den tidigare Orbán-regeringens stämning och den nya ungerska regeringens omlagda utrikespolitik gentemot Ryssland och Ukraina. Artiklarna framhåller också den finansiella skalan hos de frysta ryska tillgångarna och de pågående västliga diskussionerna om fullständig konfiskation eller användning inom Ukraine Loan Cooperation Mechanism, med potentiell finansiering av Ukraina upp till 45 miljarder euro.
Bakgrund
Europeiska fredsfonden inrättades av EU-rådet 2021 för att finansiera insatser inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Mellan 2022 och 2024 mobiliserade EU 6,1 miljarder euro genom fonden för Ukrainas militära behov, och taket höjdes senare med 5 miljarder euro till totalt 11,1 miljarder euro. De frysta tillgångarna från Rysslands centralbank i EU och G7-länder uppskattas till över 200 miljarder euro, varav merparten ligger under europeisk jurisdiktion, med en betydande del förvarade i det belgiska värdepappersinstitutet Euroclear.
Ungern hade under lång tid blockerat tilldelningen av över 6 miljarder euro från fonden, trots garantier om att landets bidrag inte skulle användas för att finansiera vapen. Den 8 september, dagen före domstolsbeslutet, utvisade Budapest tio ryska diplomater för vad myndigheterna kallade "oacceptabla" aktiviteter, ett beslut som Moskva fördömde. Ukrainas sida har också översänt ett nytt förslag till Ungern om plats och datum för ett möte mellan president Volodymyr Zelensky och premiärminister Péter Magyar.