EU överväger flytta frysta ryska tillgångar från Belgien för att stödja Ukraina
En ny idé diskuteras i Europa om att flytta frysta ryska tillgångar från Euroclear-deposit i Belgien till en ny EU-kontrollerad förvaltare, för att kringgå Belgiens juridiska invändningar mot att använda dem till stöd för Ukraina. Ukraina har redan lämnat ett konkret förslag till Bryssel, men EU betraktar idén som teoretisk och det finns inget lagstiftningsförslag från kommissionen.
Huvudpunkter
- Idén går ut på att flytta ryska tillgångar från Euroclear i Belgien till en ny EU-kontrollerad förvaltare.
- Om en ny EU-struktur tar över skulle det rättsliga ansvaret flyttas från Belgien till EU-nivå.
- Ukraina stödjer idén och har redan skickat ett konkret förslag från finansministeriet till den europeiska sidan.
- EU betraktar idén som en teoretisk möjlighet – inget lagstiftningsförslag finns från Europeiska kommissionen.
- I december 2025 avvisade EU-toppmötet ett "reparationslån" kopplat till frysta ryska tillgångar och enades i stället om att låna 90 miljarder euro på finansmarknaderna för stöd 2026–2027.
- Ukraina har deklarerat ett underskott i 2026 års försvarsbudget på 27 miljarder dollar.
- I PACE föreslås en separat väg att ge Ukraina frysta ryska medel baserat på beslut i Europadomstolen för mänskliga rättigheter.
Därför är det viktigt
Förslaget kan kringgå Belgiens motstånd mot att använda frysta ryska tillgångar, som tidigare blockerat en sådan lösning. Genom att flytta ansvaret från en enskild medlemsstat till EU som helhet skulle miljardbelopp kunna frigöras för Ukrainas försvar och återuppbyggnad. Med ett deklarerat underskott på 27 miljarder dollar i 2026 års försvarsbudget är nya finansieringskällor akuta för Kyiv, samtidigt som 90-miljarderlånet från december 2025 bara var en tillfällig lösning efter att reparationslånet avvisats.
Vad som hände
En ny idé har dykt upp i europeiska expertkretsar för att använda frysta ryska tillgångar till stöd för Ukraina genom att förändra inte bara hur medlen används utan också var och av vem de förvaltas. Kärnan är att flytta de ryska tillgångarna från Euroclear-deposit i Belgien till en ny förvaltare under EU-kontroll, vilket skulle flytta det rättsliga ansvaret från Belgien till unionsnivå och därmed undanröja de invändningar som den belgiska regeringen hittills använt mot ett reparationslån.
Ukraina stödjer idén och har redan agerat: utrikesministeriets talesperson Georgij Tykhyj har förmedlat Ukrainiens syn på hur den skulle kunna genomföras, och finansministeriet har skickat ett konkret förslag till den europeiska sidan om att skapa en EU-omfattande mekanism som kan ta emot medlen. Enligt Tykhyj ska beslut om hur medlen används för Ukrainas försvar, motståndskraft och återuppbyggnad fattas gemensamt av alla EU-regeringar med ett fördelat ansvar.
Samtidigt betraktar EU idén som en teoretisk möjlighet, inte ett färdigt förslag. Det finns ännu inget lagstiftningsutkast från Europeiska kommissionen, och den juridiska och finansiella mekanism som skulle avlägsna riskerna från den belgiska regeringen har inte arbetats fram. För att bedöma realismen behöver kommissionen föreslå en rättslig grund för tillgångsöverföringen, välja eller föreslå att skapa en finansiell struktur för förvaltningen, utforma modell och regler för instrumentet samt redogöra för hur potentiella förluster och ansvar ska fördelas om domstolar dömer till Rysslands fördel.
Så beskriver ukrainska källor det
Ukrainska källor betonar Ukrainas proaktiva roll och framhåller att både utrikesministeriet och finansministeriet redan har lämnat konkreta förslag till Bryssel. Rapporteringen ramas in som ett sätt att "kringgå det belgiska vetot" och lyfter fram Ukrainas egna diplomatiska och finansiella inspel. Ukrainska medier pekar också på det deklarerade underskottet på 27 miljarder dollar i 2026 års försvarsbudget som den brådskande drivkraften bakom den nya idén.
Bakgrund
I december 2025 avvisade EU-ledarna Europeiska kommissionens förslag till ett så kallat reparationslån kopplat till frysta ryska tillgångar efter svåra nattförhandlingar vid ett Brysseltoppmöte. I stället enades Europeiska rådet om att EU ska låna 90 miljarder euro på finansmarknaderna under en garanti av den gemensamma EU-budgeten för stöd till Ukraina 2026–2027. Belgien hade dessförinnan blockerat användningen av frysta ryska medel och använt argument om juridiska risker mot reparationslånet. Ukraina har sedan i början av augusti 2026 via diplomatiska kanaler signalerat en finansieringsbrist, något som offentligt lyftes av president Volodymyr Zelenskyj den 24 augusti 2026.