EU eniga om villkor för 6,6 miljarder euro ur Europeiska fredsfonden till Ukraina
EU:s medlemsländer har enats om villkoren för att frigöra 6,6 miljarder euro ur Europeiska fredsfonden (EPF) till stöd för Ukraina. Överenskommelsen, som meddelades av EU:s utrikeschef Kaja Kallas den 25 september, innebär att 900 miljoner euro går till den militära biståndsinsatsen EUMAM Ukraina, 1 miljard euro till gemensam upphandling av ny militär utrustning och 4,7 miljarder euro som ersättning till medlemsländer för tidigare militärt stöd till Ukraina. Det formella beslutet ska fattas av EU:s försvarsministrar på ett rådsmöte.
Huvudpunkter
- EU:s medlemsländer enades den 25 september om villkor för att frigöra 6,6 miljarder euro ur Europeiska fredsfonden till Ukraina.
- 900 miljoner euro går till den militära biståndsinsatsen EUMAM Ukraina.
- 1 miljard euro öronmärks för gemensam upphandling av ny militär utrustning.
- 4,7 miljarder euro ska ersätta EU-länder för kostnader för militärt stöd som redan getts till Ukraina.
- EU:s utrikeschef Kaja Kallas meddelade överenskommelsen på sitt X-konto.
- EU:s försvarsministrar ska formellt anta beslutet vid ett rådsmöte måndagen den 28 september.
- Medlen var blockerade sedan våren 2023 av Ungerns veto under premiärminister Viktor Orbán.
- Enligt en artikel anges beloppet som 7,5 miljarder dollar, medan alla andra källor anger 6,6 miljarder euro.
Därför är det viktigt
Överenskommelsen öppnar ett stort militärt stödpaket till Ukraina efter mer än två års blockering och avlägsnar en betydande källa till oenighet inom EU som var knuten till Ungerns regeringsskifte. Frigörandet är kopplat till Ukrainas närtida försvarsfinansiering, inklusive en rapporterad budgetbrist i försvarsministern som kan hota leveranserna av drönare. Kallas uttalande signalerar att EU är berett att skala upp sitt militära stöd till Ukraina trots ryskt hybridtryck.
Vad som hände
Den 25 september meddelade EU:s utrikeschef Kaja Kallas på X att EU:s medlemsländer hade enats om villkoren för att frigöra 6,6 miljarder euro ur Europeiska fredsfonden till stöd för Ukraina. Paketet fördelas enligt följande: 900 miljoner euro till den militära biståndsinsatsen EUMAM Ukraina, 1 miljard euro till gemensam upphandling av ny militär utrustning och 4,7 miljarder euro som kompensation till EU-länder för militärt stöd som de redan tillhandahållit Ukraina. Överenskommelsen är politisk; EU:s försvarsministrar måste formellt anta rättsliga akter vid ett rådsmöte för att formalisera utbetalningsmekanismen. Flera medlemsländer, däribland Sverige och Tyskland, har meddelat att de avser att vidarebefordra sin del av ersättningen till fortsatt stöd för Ukraina. Kallas beskrev beslutet som goda nyheter för Ukraina och dåliga nyheter för Ryssland.
Så beskriver ukrainska källor det
Ukrainska medier ramar in överenskommelsen som ett genombrott i EU:s militära stöd till Ukraina, med återkommande formuleringar som "avblockerat", "överenskommet" och "avsett för försvaret". Den ukrainska rapporteringen lyfter fram Kallas beskrivning – "dåliga nyheter för Ryssland", "goda nyheter för Ukraina" – och betonar hur Ungerns regeringsskifte möjliggjorde uppgörelsen. Ukrainska källor kopplar frigörandet av medlen direkt till landets försvarsfinansiering, inklusive den rapporterade budgetbristen i försvarsministern och behovet av drönare.
Så beskriver internationella källor det
Den enda icke-ukrainskspråkiga källan, en engelskspråkig Hongkong-baserad tidning, rapporterar samma underliggande beslut men anger i sin rubrik beloppet som 7,5 miljarder dollar snarare än de 6,6 miljarder euro som alla andra källor använder.
Där rapporteringen skiljer sig åt
Källorna är i grunden ense om beloppet och fördelningen av medlen. En enskild artikel, publicerad av en Hongkong-baserad engelskspråkig tidning, anger beloppet som 7,5 miljarder dollar i sin rubrik, medan samtliga andra källor beskriver det som 6,6 miljarder euro ur Europeiska fredsfonden. Dessutom redovisar källorna en intern EU-uppgörelse: Tyskland hade velat att hela det avblockerade beloppet på 6,6 miljarder euro skulle gå direkt till Ukraina, men inte alla medlemsländer stödde detta. I juni motsatte sig Polen Tysklands förslag och krävde full ersättning för sina cirka 450 miljoner euro i stöd som lämnats via fonden.
Bakgrund
Europeiska fredsfonden (EPF) är ett budgetexternt EU-instrument värt 17 miljarder euro, inrättat i mars 2021 för att finansiera militärt och försvarsrelaterat stöd till partnerländer. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 användes EPF för första gången för att finansiera leveranser av dödliga vapen till ett tredjeland under angrepp. Utbetalningar från EPF kräver enhälligt godkännande av alla EU:s medlemsländer. EPF-medel för Ukraina hade varit blockerade sedan våren 2023 genom Ungerns veto under premiärminister Viktor Orbán. Ungerns nye premiärminister Péter Magyar, som besegrade Orbán i val, lyfte vetot som ett vallöfte. Den 18 september avsatte Europeiska kommissionen separat 3,3 miljarder euro till Ukraina för inköp av drönare och missiler. Enligt rapporter står Ukrainas försvarsministerium inför en budgetbrist på 27 miljarder dollar som kan hota drönarleveranserna; Europeiska kommissionen och IMF förhandlar med den ukrainska regeringen om en möjlig lösning.