Publicerad · Uppdaterad

EU försöker få Kanada och Storbritannien att öka stödet till Ukraina

EU förbereder sig för att övertyga Kanada och Storbritannien att höja sitt finansiella stöd till Ukraina för att täcka en förväntad budgetbrist på 70 miljarder euro 2027. Frågan ska tas upp vid EU–Kanada-toppmötet den 29–30 oktober och EU–Storbritannien-toppmötet den 20 november.

Huvudpunkter

  • EU vill att Kanada och Storbritannien ökar stödet för att täcka en förväntad brist på 70 miljarder euro 2027
  • EU–Kanada-toppmöte 29–30 oktober, EU–Storbritannien-toppmöte 20 november
  • EU och medlemsländerna står för 80 procent av Ukrainas externa stöd, enligt Ursula von der Leyen
  • EU har redan åtagit sig ett lån på 90 miljarder euro för 2026–2027, cirka två tredjedelar av behoven
  • Volodymyr Zelenskyj har sagt att Ukraina 2027 behöver minst 70 miljarder euro i ytterligare internationellt stöd
  • EU:s diplomater förväntar sig inte ett formellt avtal med Kanada eller Storbritannien vid toppmötena
  • EU trycker också på Japan och Australien att öka sina bidrag

Därför är det viktigt

EU söker bredda bördan för Ukrainas finansiering utanför det egna blocket, eftersom Kiev står inför en förväntad budgetbrist på 70 miljarder euro 2027. De två kommande toppmötena med Kanada och Storbritannien blir de högsta arenorna där Bryssel kan driva frågan. Samtidigt har EU-kommissionen redan bundit sig för ett lån på 90 miljarder euro för 2026–2027 och försöker nu få partnerländer att täcka de resterande cirka 45 miljarder euro som utlovats men kommit in långsamt.

Vad som hände

EU förbereder sig för att vid toppmöten med Kanada den 29–30 oktober och med Storbritannien den 20 november övertyga båda länderna att öka sitt finansiella stöd till Ukraina. Bakgrunden är Ukrainas förväntade budgetbrist på 70 miljarder euro 2027, som president Volodymyr Zelenskyj har lyft till EU:s stats- och regeringschefer. EU-kommissionen har bekräftat att bristen finns. EU har redan åtagit sig ett lån på 90 miljarder euro för 2026–2027, vilket täcker ungefär två tredjedelar av Ukrainas behov. Den resterande tredjedelen, runt 45 miljarder euro, var tänkt att komma från partnerländer som Kanada, Japan, Sydkorea, Australien och Norge, men mycket av dessa medel har kommit in långsamt. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade att EU och dess medlemsländer står för 80 procent av Ukrainas externa stöd och att det är brådskande att andra partnerländer trappar upp sina insatser. EU:s diplomater förväntar sig inte ett formellt avtal med Kanada eller Storbritannien, men säger att deras stöd sannolikt kommer att påverka den politiska atmosfären kring förhandlingar om närmare ekonomiska och försvarsmässiga band med London och Ottawa. EU trycker också på Japan och Australien att öka sina bidrag, och Bryssel väger två möjliga vägar för att utöka finansieringen: ytterligare externa lån eller användning av frysta ryska tillgångar.

Så beskriver ukrainska källor det

Alla källor är ukrainska och alla bygger på Politicos rapportering. Den ukrainska bevakningen framhäver storleken på budgetbristen på 70 miljarder euro och EU:s vädjan till Kanada och Storbritannien. Flera ukrainska medier sätter också vädjan i ett bredare sammanhang – EU:s åtagande på 90 miljarder euro, den långsamma tillförseln av förväntade medel från andra partnerländer och sökandet efter ytterligare finansieringsmekanismer som frysta ryska tillgångar. Den ukrainska rapporteringen ger stort utrymme åt den politiska bakgrunden, inklusive risken att val i flera europeiska länder 2027 kan påverka det framtida stödet och osäkerheten kring USA:s backing.

Där rapporteringen skiljer sig åt

EU-tjänstemän säger att Japan ligger efter med sina förväntade bidrag för 2026, medan en källa med insyn i Japans position förnekar att landet inte uppfyller sina åtaganden och hävdar att Tokyo redan har gett Kiev runt 20 miljarder dollar. EU-tjänstemän säger också att de trycker på Australien att öka sitt bidrag till Ukraina 2027, men Australien uppger att landet inte har fått någon sådan förfrågan.

Bakgrund

EU och dess medlemsländer står för omkring 80 procent av allt externt stöd till Ukraina, enligt EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. I december 2025 beslutade Europeiska rådet att avsätta 90 miljarder euro i stöd till Ukraina för 2026–2027, vilket täcker ungefär två tredjedelar av Kiev förväntade behov. Den återstående tredjedelen var tänkt att komma från andra partnerländer, inklusive Kanada, Japan, Sydkorea, Australien och Norge, men mycket av den finansieringen har kommit in långsamt eftersom regeringar ännu inte har godkänt eller betalat ut den. Ukrainas finansieringsbehov växer mot bakgrund av en intensifierad rysk offensiv, bredare geopolitiska kostnader och osäkerhet kring den framtida amerikanska stödet till Kiev. Inom EU överväger tjänstemän två möjligheter att täcka gapet: ytterligare externa lån eller användning av frysta ryska tillgångar, och de är medvetna om att val i flera europeiska länder 2027 kan påverka det framtida stödet.