Schweiz folkomröstar om striktare neutralitet – kan stoppa sanktioner mot Ryssland
Den 27 september håller Schweiz folkomröstning om att skriva in en striktare definition av landets sekelgamla neutralitet i grundlagen. Ett ja skulle i praktiken omöjliggöra schweiziska sanktioner mot Ryssland utan FN:s säkerhetsråds godkännande och utesluta militärt samarbete med allianser som Nato utom vid anfall på Schweiz. Opinionen visar att nästan två tredjedelar av väljarna är emot förslaget, och Ryssland har öppet stött initiativet.
Huvudpunkter
- Folkomröstning söndagen den 27 september om att grundlagsfästa en striktare definition av Schweiz neutralitet.
- Ett ja skulle göra det omöjligt för Schweiz att införa sanktioner mot Ryssland utan godkännande i FN:s säkerhetsråd, där Moskva har veto.
- Ett ja skulle också utesluta militärt samarbete med allianser som Nato, utom om Schweiz attackeras eller står inför ett omedelbart hot.
- Sedan februari 2022 har den schweiziska regeringen i stor utsträckning speglat EU:s sanktioner mot Moskva.
- Septembermätningar visar att nästan två tredjedelar av de schweiziska väljarna motsätter sig initiativet.
- Ryssland har öppet stött förslaget om en striktare neutralitetsdefinition.
- I november får väljarna en separat folkomröstning om vapenexport till en grupp om 25 i huvudsak västländer.
Därför är det viktigt
Ett ja skulle i praktiken göra det omöjligt för Schweiz att införa eller följa sanktioner mot Ryssland utan FN:s säkerhetsråds godkännande och utesluta schweiziskt militärt samarbete med Nato utanför fall av direkt anfall. Ryssland har öppet stött initiativet, vilket ger omröstningen geopolitisk betydelse bortom Schweiz. En separat folkomröstning i november om vapenexport till 25 i huvudsak västländer kommer att ytterligare forma landets säkerhetspolitiska hållning.
Vad som hände
Söndagen den 27 september folkomröstar Schweiz om att grundlagsfästa en striktare definition av landets sekelgamla neutralitet. Ett ja skulle i praktiken omöjliggöra schweiziska sanktioner mot Ryssland om de inte godkänns av FN:s säkerhetsråd, där Moskva har vetorätt. Samma ja skulle utesluta militärt samarbete med en allians som Nato utom i fall där Schweiz självt utsätts för anfall eller står inför ett omedelbart hot. Sedan februari 2022 har den schweiziska regeringen i stor utsträckning speglat EU:s sanktioner mot Moskva, något som väckt kritik från anhängare av en striktare neutralitetstolkning. Opinionen från september visar att nästan två tredjedelar av väljarna är emot initiativet. Ryssland har öppet stött förslaget. I november hålls en annan folkomröstning om vapenexport till en definierad grupp om 25 i huvudsak västländer, även om dessa är inblandade i en militär konflikt.
Där rapporteringen skiljer sig åt
Det finns en mindre nyansskillnad i källornas redovisning av opinionsläget: en del hänvisar till två tidigare mätningar som pekar mot att väljarna sannolikt kommer att avvisa förslaget, medan andra betonar att mätningar gjorda i september visar att nästan två tredjedelar motsätter sig initiativet – vilket antyder en åtskillnad mellan tidigare och mer sentida undersökningar.
Bakgrund
Schweiz har en sekelgammal tradition av neutralitet. Sedan februari 2022 har regeringen i stor utsträckning speglat EU:s sanktioner mot Moskva, vilket väckt kritik från anhängare av en striktare neutralitetstolkning. Fabio Wasserfallen, professor i europeisk politik vid Berns universitet, har ramat in omröstningen som en fråga om vad neutralitet innebär snarare än om den ska behållas. Regeringen har antagit en 'Säkerhetspolitisk strategi 2026' med åtgärder för att stärka landets försvar och samarbete med partnerstater.