EU:s utrikeschef Kallas: Usmanov och Fridman återförs inte till sanktionslistan
EU:s utrikeschef Kaja Kallas uppgav den 5 oktober, efter mötet med EU–Moldova associationsrådet, att frågan om att återföra de ryska oligarkerna Aliser Usmanov och Michail Fridman till EU:s sanktionslista inte kommer att tas upp inom överskådlig tid. Uttalandet kommer sedan Ukraina meddelat att man avser begära att oligarkerna återförs till listan.
Huvudpunkter
- Kaja Kallas sa att hon inte ser att Usmanov och Fridman återförs till EU:s sanktionslista inom överskådlig tid.
- Kallas uppgav att EU arbetar med cirka 1 600 nya tillägg till sanktionslistorna.
- 2 998 befintliga poster på sanktionslistan förlängs nu i tre år i stället för att förnyas var sjätte månad.
- Beslutet att lyfta oligarkerna från listan den 22 september drevs igenom av Slovakien och Frankrike; Luxemburg krävde också att Fridman skulle lyftas av.
- Litauen och Estland har infört egna nationella sanktioner mot Usmanov och Fridman.
- Ukraina säger att man kommer att begära att sanktionerna mot de två oligarkerna återinförs.
Därför är det viktigt
EU signalerar att man inte tänker rulla tillbaka beslutet att lyfta två framstående ryska oligarker från sanktionslistan, trots ukrainska krav på motsatsen. Händelsen visar hur enskilda medlemsländer – Frankrike, Slovakien och Luxemburg – genom påtryckningar kan påverka utfallet av EU:s sanktionspolitik, och hur andra länder som Litauen och Estland väljer att gå vidare med egna nationella åtgärder.
Vad som hände
Den 5 oktober, efter mötet i EU–Moldova associationsrådet i Bryssel, sade EU:s utrikeschef Kaja Kallas att frågan om att återföra Aliser Usmanov och Michail Fridman till EU:s sanktionslista inte kommer att lyftas inom överskådlig tid. Hon konstaterade att EU för närvarande arbetar med omkring 1 600 nya tillägg till sanktionslistorna och att 2 998 befintliga poster, till följd av beslut två veckor tidigare, nu förlängs i tre år i stället för att förnyas var sjätte månad. Kallas betonade att det är medlemsländerna som föreslår namn och som fattar de slutgiltiga besluten.
De två oligarkerna ströks från EU:s sanktionslista den 22 september, samtidigt som EU:s ambassadörer förlängde individuella sanktioner i tre år mot runt 3 000 personer och juridiska enheter som anses hota Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och självständighet – åtgärderna gäller nu till den 22 september 2029. Beslutet att lyfta Usmanov lobbades av Slovakien och Frankrike; enligt medierapporter ska Frankrikes drivkraft ha varit påtryckningar från Azerbajdzjan efter att franska medborgare frihetsberövats, vilket azerbajdzjanska diplomater har förnekat. Kort efter avlistningen benådade Azerbajdzjans direkt: president Ilham Alijev en fransk medborgare som dömts för spioneri. Luxemburg krävde också att Fridman skulle lyftas av; han stämmer nu Luxemburg i internationell skiljedomstol och kräver 16 miljarder dollar i ersättning för frysta tillgångar.
Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha har sagt att Ukraina avser begära att sanktionerna mot Usmanov och Fridman återinförs. Litauen och Estland har redan infört egna nationella sanktioner mot de två oligarkerna.
Där rapporteringen skiljer sig åt
Källorna är oeniga om orsaken till att Frankrike drei igenom att Usmanov lyftes från sanktionslistan. Enligt medierapporter ska beslutet ha kommit efter påtryckningar från Azerbajdzjan, som tidigare frihetsberövat minst två franska medborgare, men azerbajdzjanska diplomater har enligt Reuters förnekat detta.
Bakgrund
Den 22 september förlängde EU:s ambassadörer individuella sanktioner i tre år mot omkring 3 000 personer och juridiska enheter som anses hota Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och självständighet; åtgärderna gäller nu till den 22 september 2029. Samma dag lyftes dock Usmanov och Fridman från listan. Avlistningen av Usmanov drevs igenom av Slovakien och Frankrike; kort därefter benådade Azerbajdzjans direkt: president Ilham Alijev en fransk medborgare som dömts för spioneri. Luxemburg drei också igenom att Fridman lyftes; han stämmer nu Luxemburg i internationell skiljedomstol och kräver 16 miljarder dollar för frysta tillgångar.