h.ua

Publicerad · Uppdaterad

Ryska oligarker studerar Usmanovs och Fridmans väg ur EU-sanktioner

Ryska oligarker undersöker hur miljardärerna Alisjer Usmanov och Michail Fridman togs bort från EU:s sanktionslista efter lobbying från Frankrike och Luxemburg, i hopp om att skapa en prejudikat för sina egna rättsliga tvister. Borttagandet skedde genom en kompromiss där Usmanov och Fridman togs bort medan övriga sanktioner förlängdes i 36 månader. Lettland förbereder nationella sanktioner och Storbritannien behåller sina åtgärder mot de två.

Huvudpunkter

  • Usmanov och Fridman är de mest framträdande ryssar som tagits bort från EU:s sanktionsregim efter långvarig lobbying från en EU-medlemsstat.
  • Kompromissen innebar att Usmanov och Fridman togs bort från listan medan sanktioner mot alla andra individer och företag förlängdes i 36 månader.
  • Minst två ryska miljardärer sade till Bloomberg att de vill studera Fridmans fall som prejudikat för sina egna tvister.
  • Frankrikes kampanj för Usmanov chockade andra EU-länder och riskerade blockera förnyelsen av nästan 3 000 sanktionsåtgärder.
  • Luxemburg pressade på för Fridman efter en skiljedomsansökan på cirka 16 miljarder dollar från miljardären.
  • Azerbajdzjans president Ilham Alijev benådade den franske medborgaren Martin Ryan dagen efter EU:s eftergift rörande Usmanov.
  • Lettland förbereder nationella sanktioner och Storbritannien behåller sina sanktioner mot Usmanov och Fridman.

Därför är det viktigt

Borttagandet av Usmanov och Fridman är det första fallet där EU lyft sanktioner mot prominenta ryska oligarker efter medlemsstatslobbying, och skapar en mall som andra sanktionerade ryssar försöker använda. Affären avslöjar hur enskilda EU-länders intressen – Frankrikes koppling till Azerbajdzjan och Luxemburgs tvist med Fridman – kan forma unionens sanktionspolitik och undergräva dess enighet kring sanktioner relaterade till Rysslands krig i Ukraina.

Vad som hände

Ryska oligarker studerar hur Alisjer Usmanov och Michail Fridman lyckades tas bort från EU:s sanktionslista, enligt en Bloomberg-granskning. Usmanov och Fridman blev de mest framträdande ryssarna att undantas från EU:s sanktionsregim efter utdragen lobbying från en central EU-medlemsstat. Kompromissen innebar att de två togs bort från listan medan sanktioner mot övriga cirka 3 000 individer och företag förlängdes i 36 månader. Frankrikes kampanj för Usmanov chockade andra EU-länder och riskerade blockera hela förnyelsen. Luxemburg pressade på för Fridman efter att miljardären lämnat in en skiljedomsansökan på cirka 16 miljarder dollar gällande frysta tillgångar, med argumentet att sanktionerna bröt mot ett investeringsskyddsavtal. Azerbajdzjans president Ilham Alijev benådade dagen efter EU-beslutet den franske medborgaren Martin Ryan, som avtjänat straff för spioneri; Frankrike har offentligt inte kopplat de två händelserna. Bloomberg uppger att minst två ryska miljardärer vill studera Fridmans fall som prejudikat för egna mål, och sanktionsadvokaten Sergej Glandin på BGP Litigation i Moskva sade att fallet kan fungera som en instruktion för andra. Parallellt meddelade Lettland att man förbereder nationella sanktioner och enligt Bloomberg planerar Storbritannien att behålla sina åtgärder mot de två.

Så beskriver ukrainska källor det

De ukrainska källorna – ZN.UA och LIGA.net – leder med budskapet att ryska oligarker försöker replikera Fridman-Usmanov-prejudikatet för att själva komma ur sanktioner. Ukraina är kritiskt: presidentens sanktionskommissionär Vladyslav Vlasiuk sade till Politico att EU bör återinföra sanktioner mot de två, och före detta utrikesministern Volodymyr Ohryzko varnar för att beslutet är farligt och öppnar för fler undantag driven av enskilda medlemsstaters intressen. Båda källorna framhåller nationella sanktioner (Lettland, Storbritannien) och en övergång från enhällighet till kvalificerad majoritet som önskade ukrainska svar.

Där rapporteringen skiljer sig åt

Källorna är oense om hur beslutet att lyfta sanktionerna hänger ihop med Azerbajdzjans benådande av Martin Ryan. ZN.UA rapporterar, med hänvisning till personer med insyn, att Paris drei på sanktionslyftet som del av en uppgörelse med Azerbajdzjan om frigivningen av den franske medborgaren. LIGA.net, via den före detta ukrainske utrikesministern Volodymyr Ohryzko, tonar istället ner kopplingen och antyder att Frankrikes motiv kan ha varit inhemskpolitiska – att Macron ville visa upp en framgång – eller härrört från den frigivne personens betydelse för fransk säkerhet.

Bakgrund

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har de flesta välbärgade ryssar flyttat tillbaka tillgångar och bolag till Ryssland och investerat i ryska banker, konsumentföretag, industritillgångar och teknikbolag. Frankrikes kampanj för Usmanov utlöste tvister mellan EU-länder som riskerade att blockera förnyelsen av nästan 3 000 andra sanktionsåtgärder; kompromissen förlängde dessa i 36 månader i utbyte mot att Usmanov och Fridman togs bort. Luxemburg mötte Fridmans skiljedomsansökan på omkring 16 miljarder dollar, där han hävdar att sanktionerna bröt mot ett investeringsskyddsavtal. Ukrainas presidentkommissionär för sanktionspolitik efterlyste nya sanktioner och Ohryzko argumenterade för att medlemsstaternas nationella restriktioner kan neutralisera EU-beslutet och för att EU bör gå från enhällighet till kvalificerad majoritet i centrala utrikes- och säkerhetsfrågor.