EU förlängde personliga sanktioner – men lyfte dem för oligarkerna Usmanov och Fridman
EU har förlängt de personliga sanktionerna mot personer och företag som stöder kriget mot Ukraina i tre år, i stället för de vanliga sex eller tolv månaderna. Förlängningen krävde dock en kompromiss: de ryska oligarkerna Alisher Usmanov och Michail Fridman togs bort från sanktionslistan. Båda omfattas fortsatt av sanktioner från Ukraina, USA, Kanada och Storbritannien.
Huvudpunkter
- EU förlängde personliga sanktioner mot personer och företag som stöder kriget mot Ukraina.
- Förlängningen gäller nu 36 månader (3 år) i stället för de vanliga 6 eller 12 månaderna.
- Alisher Usmanov och Michail Fridman togs bort från sanktionslistan som del av uppgörelsen.
- Frankrike krävde att Usmanov skulle strykas, enligt uppgift som del av ett ej offentliggjort avtal med Azerbajdzjan om benådning av franska medborgare.
- Båda oligarkerna omfattas fortfarande av sanktioner från Ukraina, USA, Kanada och Storbritannien.
- EU:s sektorvisa sanktioner löper ut den 31 juli 2027 och kräver då återigen enhällighet bland de 27 medlemsländerna.
- Beslutet togs som en kompromiss efter utdragna förhandlingar och visar på svårigheten att upprätthålla enighet.
Därför är det viktigt
Beslutet är en procedurmässig nyhet i och med att sanktionerna förlängdes i tre år i stället för sex eller tolv. Samtidigt innebär det att oligarker med kopplingar till Ryssland återfår tillgång till frysta tillgångar i EU, vilket undergräver sanktionsregimens trovärdighet. Uppgörelsen visar hur enhällighetskravet gör EU:s beslutsfattande sårbart för påtryckningar och bilateral nationell politik – från och med nu har sanktionspolitiken blivit alltmer utsatt för gisslandiplomati och kompromisser utan direkt koppling till kriget.
Vad som hände
EU förlängde de personliga sanktionerna mot personer och företag som stöder kriget mot Ukraina i 36 månader – tre år – i stället för de vanliga sex eller tolv månaderna. Förlängningen var resultatet av utdragna förhandlingar och en smärtsam kompromiss. Som villkor för uppgörelsen togs de ryska oligarkerna Alisher Usmanov och Michail Fridman bort från sanktionslistan. Enligt artikelns uppgifter ska Frankrike ha krävt att Usmanov avfördes, med hänvisning till nationell säkerhet, och beslutet ska ha varit kopplat till ett icke-offentligt avtal med Azerbajdzjan där hävandet av sanktionerna växlades mot benådning av franska medborgare, däribland Martin Ryan som dömts för spioneri.
Att personliga restriktioner lyfts ger oligarkerna tillbaka tillgång till finansiella konton, lyxfastigheter, chartrade flyg och megajakter. Jatten Dilbar, värd runt 600 miljoner dollar och associerad med Usmanov, tillhör formellt en offshorekonstruktion kopplad till hans syster Gulbakhor Ismailova. EU lyfte sanktionerna mot Ismailova redan i mars 2025, och i juni 2026 ogillade en domstol i Frankfurt ett beslag eftersom kopplingen till Usmanov inte ansågs bevisad. Domen överklagas, men med Usmanov nu borttagen från sanktionslistan är Dilbar i praktiken utom EU:s kontroll. Fridman stämde 2024 Luxemburg på 16 miljarder dollar för frysningen av hans tillgångar, och för Luxemburg skapar hävandet av sanktionerna mot Usmanov ett farligt prejudikat som kan försvaga landets position i den rättegången.
Båda oligarkerna omfattas fortsatt av sanktioner från Ukraina, USA, Kanada och Storbritannien, och Estland, Lettland och Litauen har redan infört nationella sanktioner mot dem.
Bakgrund
De nuvarande personliga sanktionerna har förlängts med tre år, men nästa stora prövning kommer redan nästa år: EU:s sektorvisa sanktioner löper ut den 31 juli 2027 och kräver då återigen enhällighet bland de 27 medlemsländerna. Tidigare har främst Slovakien och Ungern blockerat sanktioner och drivit på för att enskilda ryssar ska strykas från listan. Enligt en uppskattning från ett EU-parlamentets analyscenter är omkring 28 miljarder euro i privata ryska tillgångar frysta i EU. Fridman stämde 2024 Luxemburg på 16 miljarder dollar för frysningen av hans tillgångar. I Tyskland har partiet Alternative für Deutschland, som öppet kräver att sanktionerna mot Ryssland ska hävas, fått starka resultat i flera delstatsval. I Frankrike har Marine Le Pen chans att vinna presidentvalet nästa år – politiska rörelser som är gynnsamma för ryska intressen växer alltså i flera EU-länder.