EU förlänger Ukrainasanktioner i tre år – men lyfter Usmanov och Fridman från listan
Rådet förlängde den 22 september de EU-restriktiva åtgärderna riktade mot personer som hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende med 36 månader, till den 22 september 2029. Samtidigt togs de ryska oligarkerna Aliser Usmanov och Michail Fridman bort från sanktionslistan – ett drag som enligt rapportering är kopplat till fransk lobbying för att få franska medborgare frigivna i Azerbajdzjan. Dagen därpå, den 23 september, benådade Azerbajdzjans president Ilham Aliyev 20 personer, däribland den franske medborgaren Martin Ryan.
Huvudpunkter
- Rådet förlängde sanktionerna knutna till Ukraina med 36 månader, till 22 september 2029 – första gången på tre år i stället för det vanliga sexmånadersintervallet.
- Ryska oligarkerna Aliser Usmanov och Michail Fridman ströks från EU:s sanktionslista; de hade ursprungligen listats den 28 februari 2022.
- Frankrike ska ha drivit på för att lyfta Usmanov för att möjliggöra en överenskommelse om frigivning av franska medborgare som hålls fängslade i Azerbajdzjan.
- Azerbajdzjans president Ilham Aliyev undertecknade den 23 september ett dekret om att benåda 20 personer, däribland den franske medborgaren Martin Ryan, som dömts för spionage.
- Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha kallade beslutet att lycka sanktionerna mot Usmanov och Fridman för "skamligt och omotiverat" och uppmanade EU-länder att införa nationella sanktioner.
- Lettland var det enda EU-land som offentligt motsatte sig beslutet och avstod från omröstningen i stället för att rösta mot paketet i sin helhet.
Vad som hände
Den 22 september 2026 beslutade Europeiska unionens råd att förlängra de restriktiva åtgärderna mot personer som ansvarar för att undergräva eller hota Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende med ytterligare 36 månader, till den 22 september 2029. Beslutet innebär att regimen förlängs i tre år i stället för det vanliga sexmånadersintervallet. I samband med förnyelsen togs de ryska oligarkerna Aliser Usmanov och Michail Fridman bort från sanktionslistan, där de ursprungligen hade placerats den 28 februari 2022.
Enligt rapportering drei Frankrike på för att Usmanov skulle lyftas från listan, i ett försök att få till stånd en icke-offentlig överenskommelse med Azerbajdzjan om att franska fångar – däribland Martin Ryan – skulle friges. Luxemburg ska enligt rapportering ha drivit på för att Fridman skulle lyftas, mot bakgrund av hans rättsliga krav på minst 16 miljarder dollar i kompensation från Luxemburg för frysta tillgångar. Slovakien uppges ha stöttat initiativet. Beslutet var inte samordnat med Ukraina.
Den 23 september, dagen efter EU-beslutet, undertecknade Azerbajdzjans president Ilham Aliyev ett dekret om att benåda 20 personer, däribland den franske medborgaren Martin Ryan. Ryan, vd för Mercorama, hade frihetsberövats i Azerbajdzjan i december 2023 och i mars 2026 dömts till tio års fängelse för spioneri – anklagelser som Frankrike avvisar. Enligt rapportering förväntades han återvända till Frankrike redan samma vecka.
Så beskriver ukrainska källor det
Ukrainska medier och tjänstemän har ramat in borttagandet av Usmanov och Fridman från EU:s lista som ett politiskt misslyckande och ett svek. Utrikesminister Andrij Sybiha kallade beslutet "skamligt och omotiverat" och uppmanade EU-länder att införa nationella sanktioner. Presidentens sändebud för sanktionspolitik, Vladyslav Vlasiuk, sade att Ukraina inte ser några förändrade omständigheter som kan motivera ett lyft av sanktionerna, och att beslutet är mycket märkligt. Kiev framhåller att åtgärden inte var samordnad med Ukraina och att den riskerar att undergräva en enad europeisk front mot kriget. Ukrainska röster lyfter särskilt fram Lettlands roll som ende offentliga motståndare, och använder episoden för att driva igenom nya sanktioner mot oligarker kopplade till Rysslands militärindustriella komplex, exempelvis Vladimir Lisin (NLMK) och Vladimir Potanin (Nornickel).
Där rapporteringen skiljer sig åt
Källorna är oense i två huvudfrågor. För det första i frågan om ansvaret för borttagandet: enligt franska och EU-diplomatiska källor (via Reuters) ska Azerbajdzjan ha "använt" Usmanov för att utpressa Frankrike om de franska fångarna; Baku har offentligt avvisat denna tolkning. För det andra i frågan om hur enat motståndet inom EU egentligen var: Lettlands premiärminister Andris Kulbergs uppgav att Lettland stod ensamt i sitt motstånd och att Estland och Litauen redan hade gått med på att lyfta oligarkerna, medan annan rapportering visar att Estland ändå riktade stark offentlig kritik och sedermera införde egna nationella sanktioner.
Bakgrund
EU:s sanktionsregim kopplad till Ukraina inrättades i mars 2014 och omfattar nu över 3 000 individer och juridiska personer. Usmanov och Fridman lades till den 28 februari 2022, medan Putin och Lavrov lades till den 25 februari 2022. Listan är kopplad till frysta tillgångar i EU, förbud för EU-medborgare och företag att tillhandahålla medel eller ekonomiska resurser till de listförda, och för fysiska personer dessutom inreseförbud till EU. Martin Ryan, vd för Mercorama, greps i Azerbajdzjan i december 2023 och dömdes den 16 mars 2026 till tio års fängelse för spioneri, anklagelser som Frankrike avvisar. Frankrike ska enligt rapportering ha försökt förhandla om hans frigivning. Usmanov flyttade 2022 till sitt hemland Uzbekistan och hans ukrainska tillgångar konfiskerades av högsta antikorruptionsdomstolen i oktober 2024. Fridman är efterlyst av Ukrainas SBU sedan december 2023 och hans ukrainska tillgångar, däribland Alfa-Bank (numera Sense Bank), har nationaliserats. Enligt Radio Liberty-rapportering som citeras av vissa medier ska lobbyarbete för att lyfta Usmanov från listan även ha involverat Turkiets president Erdogan, Azerbajdzjan, Kazakstan, Kirgizistan och Uzbekistan, med Slovakien som kanal.