Ämne: Europeiska unionen
-
Trump och Putin eniga om rysk diesel – Trump kräver ny ukrainsk ledare
Den 9 oktober meddelade USA:s president Donald Trump efter ett telefonsamtal med Rysslands president Vladimir Putin att man kommitte överens om att leverera mellan 300 000 och 3 miljoner ton rysk diesel till den amerikanska och globala marknaden. Kreml hävde samtidigt sitt exportförbud och USA:s finansdepartement utfärdade en generallicens. Därefter krävde Trump offentligt att Ukraina ska välja en ny president, vilket fördömdes av Kyiv, kongressledamöter från båda partier och europeiska ledare. Samtidigt avbröts pågående samtal i Miami mellan USA, Ukraina, Europa och NATO i förtid.
-
Estland vill höja EU-bistånd till Ukraina för att slå ut ryska raffinaderier
Estlands premiärminister Kristen Michal föreslår att nästa EU-toppmöte diskuterar en snabb ökning av biståndet till Ukraina så att landet kan förstöra ryska oljeanläggningar. Förslaget kommer som svar på ett avtal mellan USA och Ryssland om leverans av 4,8 miljoner ton rysk diesel.
-
Tusk och Zelensky i telefonsamtal om Ukrainas försvar och samordning inför Brysselmöten
Polens premiärminister Donald Tusk och Ukrainas president Volodymyr Zelensky höll ett samtal där han bad om stöd och tackade för polsk solidaritet. Zelensky informerade om Ukrainas försvarsbehov och varnade för ökade ryska beskjutningar och destabiliseringsverksamhet. Ledarna samordnade också sin linje inför EU-möten i Bryssel.
-
EU lovar Ukraine runt tre miljarder euro i militärt stöd
Efter ett telefonsamtal mellan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen meddelade Zelenskyj att EU ska avsätta runt tre miljarder euro i militärt stöd till Ukraina under veckan 12–18 oktober, med medlen riktade till drönare och robotar. Samtidigt rapporterade Zelenskyj nya ryska attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur i Kyiv och Charkivregionen, som enligt honom fortsatte efter USA:s uttalande om en energirelaterad vapenvila. Parterna enades om att deras team ska fördjupa diskussionerna om gemensamma åtgärder.
-
Trump och Putin eniga om rysk diesel – Zelensky kritiserar beslutet
USA:s president Donald Trump meddelade den 9 oktober att han efter ett telefonsamtal med Rysslands ledare Vladimir Putin ingått ett avtal om att tillåta stora leveranser av rysk diesel till den amerikanska och den globala marknaden. Det amerikanska finansdepartementet utfärdade omedelbart en allmän licens som möjliggör import av rysk diesel. Beskedet kom samma kväll som ukrainska och europeiska delegationer förhandlade med USA:s sändebud i Miami och möttes av skarp kritik från Ukrainas president Volodymyr Zelensky och flera europeiska regeringar, som varnar för att intäkterna kan finansiera Rysslands krig.
-
Trump kräver ny ukrainsk ledare dagen efter Ryssland-dieseldeal
USA:s president Donald Trump sade den 10 oktober att det är dags för Ukraina att välja en ny president som kan sluta fred med Ryssland. Uttalandet kom dagen efter att Trump meddelat ett avtal med Vladimir Putin om rysk diesel till USA och världsmarknaden och sedan USA:s finansdepartement utfärdat en licens som tillåter import. Ukrainas president Volodymyr Zelensky kallade dieseldealen en "present till Putin på hans födelsedag", och utrikesminister Andrij Sybiha svarade att beslutet om Ukrainas ledare är ukrainarnas, inte utländska uttalanden att avgöra.
-
Montenegro grip och utvisar grundare av ryska propagandanätverket "Rybar"
Montenegros polis, i samarbete med landets nationella säkerhetsbyrå ANB, grep och beslutade att utvisa fem ryska medborgare i staden Risan den 9 oktober, däribland Mychajlo Zvintjuk – grundare av det ryska propagandanätverket "Rybar" – och hans fru Valeriia Zvintjuk. Operationen syftade till att motverka nätverkets hybrida verksamhet i landet. Vid husrannsakan beslagtogs digital utrustning, drönare, kameror och mobiltelefoner som nu ska undersökas.
-
Trots elöverskott: Ukraina exporterar el till EU samtidigt som hushåll drabbas av strömavbrott
Den 9 oktober införde Ukrenergo akuta strömavbrott i delar av Ukraina efter upprepade ryska attacker mot energisystemet. Samtidigt exporterar landet el till EU, och enligt experter råder i själva verket elöverskott i Ukraina – problemet är att skadade överföringsledningar omöjliggör transport av el från väst till öst.
-
Schröder firade Putins 74-årsdag – hård kritik från Berlin
Tidigare förbundskanslern Gerhard Schröder reste till Moskva och firade Vladimir Putins 74-årsdag den 7 oktober. Mötet väckte kraftiga reaktioner från den tyska regeringen, oppositionen och EU-toppar, som kallade besöket "omoraliskt" och ett "svek mot Europa".
-
Ryskt anfall mot bussar i Kramatorsk – minst 12 döda, senare uppgifter upp till 33
Ryska styrkor attackerade den 8 oktober två passagerarbussar (marsjrutkor) i Kramatorsk i Donetsk oblast. Tidiga uppgifter angav minst 12 döda, men siffrorna steg under dagen – först till 30 döda och 18 sårade enligt guvernören, och i senare rapportering upp till 33 döda. Den lokale Donetsk-chefen Vadym Filashkin beställde stopp för all kollektivtrafik i Kramatorsk och Slovjansk och uppmanade återstående invånare att evakuera.
-
EU-ambassadörer eniga om nytt sanktionspaket mot Ryssland – estnisk begäran tog bort rysk leverantör
EU-ambassadörer enades den 7 oktober om ett nytt sanktionspaket, det 22:a i ordningen, mot Ryssland. Listan omfattar 743 personer och 826 juridiska enheter. På Estlands begäran ströks ett ryskt företag som levererar sällsynta jordartsmetaller till det estniska bolaget NPM Silmet samt en kopplad person från listan. EU:s utrikesministrar väntas formellt godkänna paketet den 12 oktober.
-
Baltländerna vill att EU förbjuder transitering av ryskt spannmål
Litauen, Lettland och Estland har tillsammans lagt fram ett förslag till EU om att förbjuda transitering av ryskt spannmål genom unionens territorium och om att lägga till ryska jordbruksoligarker på sanktionslistan. Estland har sedan den 1 oktober stängt sin territorium för transit av ryskt och vitryskt spannmål, och Lettland har infört gränskontroller och 300-procentiga tullar. Litauens premiärminister Mindaugas Sinkevičius har samtidigt beordrat skärpta kontroller av ursprunget på spannmål som transiterar landet.
-
USA och Ryssland förhandlar om att återöppna Nord Stream – Vita huset förnekar
Ryska och amerikanska tjänstemän, däribland Jared Kushner och Kirill Dmitrijev, har enligt Reuters-källor fört samtal om att locka en amerikansk investerare att återställa Nord Stream-gasledningarna. Vita huset tillbakavisar att specifika diskussioner om Nord Stream ägt rum på sistone, och Tyskland motsätter sig bestämt ett återöppnande.
-
EU säger ja till nya sanktioner mot Ryssland – 743 personer och 826 företag på listan
EU-ländernas ambassadörer enades den 7 oktober om ett nytt sanktionspaket mot Ryssland. Paketet riktar sig mot 743 individer och 826 företag kopplade till den ryska militär-industriella komplexet, 77 personer som 'valts' in i den ryska statsduman från ockuperade ukrainska territorier samt en förlängning av sanktionsregimen för kemiska vapen. Det formella godkännandet väntas vid EU:s råd för utrikes frågor den 12 oktober i Luxemburg.
-
Ungern häver blockering av EU-förhandlingar – Ukraina närmare att öppna två kluster
Den 7 oktober gick Ungern med på att inte längre blockera EU:s förhandlingskluster 2 ('Internal Market') och 3 ('Competitiveness and Inclusive Growth') för Ukraina. EU-rådets arbetsgrupp COELA godkände screeningresultaten och Coreper-ambassadörerna beslutade att skicka brev till Ukraina och Moldavien om att lämna förhandlingspositioner, vilket banar väg för en möjlig mellanstatlig konferens den 13 oktober.
-
Ukraina får ny EU-tranch på 1,2–1,24 miljarder euro för hemmaproducerade vapen
Den 7 oktober meddelade Ukrainas premiärminister Serhiy Koretsky att landet har fått en ny tranch på omkring 1,2–1,24 miljarder euro från EU inom ramen för Ukraine Support Loan. Pengarna är öronmärkta för inköp av drönare, drönarförsvar, drönarammunition och robotar från ukrainska tillverkare. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen motiverade utbetalningen med att Ryssland fortsätter sin terrorstrategi mot ukrainare.
-
EU-kommissionen godkände paket för att förbereda unionen för nya medlemmar – inklusive Ukraina
Den 6 oktober godkände EU-kommissionens kollegium i Strasbourg ett paket med förslag om förändringar av EU:s regler inför en kommande utvidgning. Kommissionären för utvidgning Marta Kos presenterade förslagen, som bland annat innebär övergång från enhällighet till kvalificerad majoritet på utvalda områden, skärpta skyddsmekanismer mot backglidande i rättsstatsfrågor, en ny modell för stegvis integration av de mest avancerade kandidatländerna samt riktade mekanismer för Ukrainas jordbrukssektor. Nästa steg är diskussion vid EU-toppmötet 15–16 oktober och presentation av färdplaner för Ukraina, Moldavien, Montenegro och Albanien den 28 oktober.
-
Drönare sänkte ett fartyg och skadade ett annat i Bulgariens ekonomiska zon
Den 6 oktober attackerade drönare två lastfartyg i Bulgariens ekonomiska zon i Svarta havet. Det Togoflaggade ALFA WATAN sjönk och besättningen saknas, medan det Palauflaggade ABLE träffades av en brand och hela den 18 personer stora besättningen evakuerades till den bulgariska färjan DIOSCURIA. Händelsen – den första kända drönarattacken mot fartyg i Bulgariens zon – kom dagen efter en liknande attack mot fartyget Royad Mammadov utanför Rumäniens kust.
-
Ukraina kan öppna nya EU-förhandlingskluster den 13 oktober
Ukrainas vice premiärminister Vsevolod Tjenstov meddelade att det finns överenskommelser med Ungern om att öppna Ukrainas andra och tredje EU-anslutningsförhandlingskluster den 13 oktober, förutsatt att Verkhovna Rada antar lagförslag nr 16119 om utbildningsrättigheter för urfolk och nationella minoriteter. En mellanstatlig konferens mellan Ukraina och Ungern är planerad till samma dag.
-
EU kan öppna två nya förhandlingskluster för Ukraina nästa vecka
EU:s utvidgningskommissionär Marta Kos sade den 5 oktober att EU kan öppna nästa två förhandlingskluster – inre marknad samt konkurrenskraft och inkluderande tillväxt – för Ukraina och Moldavien redan nästa vecka vid en mellanstatlig konferens i Luxemburg. Förutsättningen är att Ukrainas Verchovna Rada antar en lag om nationella minoriteters utbildning, som Ungern krävt.