Trump slöt brännoljeavtal med Putin och krävde att Ukraina byter president

Vad som hände

Den 9 oktober 2026 förde USA:s president Donald Trump ett telefonsamtal med Rysslands president Vladimir Putin. Efter samtalet tillkännagav de två presidenterna ett avtal om leveranser av mellan 300 000 och 3 miljoner ton rysk diesel till den amerikanska och globala marknaden. Ryssland hade bara några månader tidigare, i juli 2026, infört ett förbud mot dieselexport till följd av intensifierade ukrainska attacker mot ryska raffinaderier; det förbudet hävdes i förtid som en del av överenskommelsen. USA:s finansdepartement utfärdade på Trumps instruktion ett tillfälligt allmänt tillstånd som omedelbart tillåter transaktioner relaterade till försäljning, leverans, lossning och import av rysk diesel, giltigt till den 7 april 2027.

Dagen efter gick Trump offentligt till angrepp mot Ukrainas president Volodymyr Zelensky. Trump sade att Zelensky "kunde ha avslutat det här kriget många, många gånger men väljer att inte göra det", och att det är dags för Ukraina att välja en ny president som kan ingå en uppgörelse. Trump sade också att Zelensky kunde ha fått ett mycket bättre avtal för två år sedan. Enligt amerikanska medier, däribland Axios, hade Trump drivit igenom avtalet efter att Zelensky ignorerat ett halvdussin amerikanska uppmaningar att upphöra med ukrainska attacker mot ryska oljeanläggningar.

Zelensky svarade skarpt och kallade beslutet "orättvist och ohederligt" och en "självklar svaghet" som spelar Ryssland i händerna. Han erbjöd att stoppa ukrainska attacker mot ryska raffinaderier om Ryssland i sin tur upphör med attacker på ukrainsk energiinfrastruktur, och betonade att alla deeskaleringssteg måste vara ömsesidiga och stödjas av verkliga garantier. Zelensky anklagade också USA för att ha använt de pågående samtalen i Miami med den ukrainska delegationen som en "ridå" för bränsleuppgörelsen med Putin. De USA-ledda samtalen i Miami, där även ukrainska, europeiska och NATO-företrädare deltog, avbröts i förtid, och den ukrainska delegationen var enligt en presidentrådgivare redan på hemväg den 10 oktober.

I samma telefonsamtal använde Putin tillfället till att upprepa Rysslands maximalistiska krigsmål och, enligt hans medarbetare Jurij Usjakov, avvisa möjligheten till omedelbara fredsförhandlingar med hänvisning till påstådda ukrainska attacker mot rysk valinfrastruktur under dumavalet i september. Analytiker vid Institute for the Study of War (ISW) konstaterade att det saknas belägg för dessa påståenden och att Rysslands upprepade bekräftelse av sina krigsmål visar att Kreml inte är berett att acceptera kompromissfredsförslag som inte innebär full ukrainsk kapitulation. Trump å sin sida karakteriserade Putin som angelägen om att nå en uppgörelse och prisade de ryska oljeleveranserna till världsmarknaden.

Reaktionerna lät inte vänta på sig. Elon Musk skrev på X att "Zelensky har gått för långt" och instämde i Trumps uppmaning att Ukraina behöver en ny ledare. I den amerikanska kongressen meddelade den republikanske kongressledamoten Brian Fitzpatrick, som samordnar Ukraine Caucus i representanthuset, att han tänker lägga fram tvåpartilagförslaget "Ronald Reagan Peace Through Strength Act" med hjälp av en discharge petition för att blockera inköp av rysk olja. Reppublikanen Don Bacon har anslutit sig som medförfattare. Senatorer som Lisa Murkowski och Mark Kelly, tillsammans med representanter som Michael McCaul och Marie Gluesenkamp Perez, kritiserade avtalet och påminde om sanktionslagstiftningen mot Ryssland och Iran. Bland utländska reaktioner kallade Estlands premiärminister Kristen Michal beslutet ett stort misstag, Finlands premiärminister talade om en "fruktansvärd besvikelse", EU:s utrikeschef Kaja Kallas sade att Europa inte kommer att minska trycket på Ryssland, och Tysklands utbildningsminister Karin Prien talade om "moralsk bankrutt". Tidningen The Telegraph skrev i en ledare att Trumps uppmaning att byta ut Zelensky är "skamlig och absurd" och att Rysslands bomningar av Zaporizjzja timmarna efter avtalet visar att Putin ser sådana eftergifter som en grön flagga för att fortsätta kriget.

Så beskriver ukrainska källor det

Ukrainska källor ramar in Trumps drag från den 9 oktober som ett svek mot Ukraina och en "present till Putin" som kommer att bekosta fler attacker mot ukrainska städer. Zelensky betonade att Ukraina är berett att stoppa sina attacker mot ryska raffinaderier om Ryssland i sin tur upphör med attacker på ukrainsk energiinfrastruktur, och framställde detta som ett bevis på ukrainsk vilja att deeskalera. Ukrainska medier framhöll att samtalen i Miami avbröts i förtid och att den ukrainska delegationen kallades hem, och framställde avtalet som ett sabotage mot pågående diplomatiska ansträngningar. De lyfte också fram den breda europeiska och tvåpartikolitiska amerikanska kritiken – inklusive Keith Kelloggs och Boris Johnsons uttalanden och förslaget till kongresslagstiftning – för att understryka att Trump inte talar för hela Washingtons institutioner.

Så beskriver internationella källor det

Internationella källor och bedömare tecknar en bild av en betydande amerikansk policyförskjutning: en ensidig lättnad i sanktionsregimen som släpper in rysk energi på världsmarknaden, kombinerad med öppet amerikanskt presidentskap som trycker på en krigförande allierads ledare. ISW framhåller att Putin i samma samtal upprepade maximalistiska krigsmål och förde obevisade anklagelser om Ukraina, vilket tyder på att ingen verklig rörelse mot kompromiss är på gång. Europeiska ledare avvisade tillkännagivandet och lovade att bibehålla trycket på Moskva, samtidigt som tidningen The Telegraph och The Atlantic beskrev avtalet som en förlängning snarare än en avslutning av kriget.

Där rapporteringen skiljer sig åt

Källorna är oense om hur Trumps avtal ska förstås: Trump själv, det amerikanska finansdepartementets allmänna tillstånd och Kreml presenterar det som en ordinär åtgärd på energimarknaden för att sänka priserna, medan ukrainska företrädare, ISW-analytiker, The Atlantic, The Telegraph, flera amerikanska kongressledamöter och europeiska ledare beskriver det som en ensidig eftergift som befriar trycket på Moskva och förlänger kriget. Trump framställde Putin som ivrig att nå en uppgörelse, medan Putins medarbetare Jurij Usjakov i samma samtal uppgav att Putin avvisade möjligheten till fredssamtal och bekräftade att Ryssland fortsätter striderna tills "alla mål" är uppnådda. Den ryske oppositionella kommentatorn Aleksandr Nevzorov hävdade att uppgörelsen i praktiken slöts redan senast den 20 september, med hänvisning till en rysk tanker på väg mot USA, medan officiella versioner daterar tillkännagivandet till den 9 oktober efter Trumps telefonsamtal med Putin. Slutligen skiljer sig uppgifterna om antalet flygbomber Ryssland använde mot Ukraina under den vecka Zelensky hänvisade till: vissa rapporter anger 1 540, andra omkring 1 450.

Bakgrund

Kreml hade i juli 2026 infört ett förbud mot rysk dieselexport till svar på de allt intensivare ukrainska attackerna mot ryska oljeraffinaderier; det förbudet hävdes i förtid som en del av den 9 oktober-uppgörelsen. Globala bränslepriser började stiga kraftigt i februari 2026 efter en amerikansk-israelisk militäroperation i Iran, som fick Iran att stänga Hormuzsundet. Kina begränsade därefter sin egen bränsleexport, och G7-länderna enades om att frigöra 100 miljoner fat från beredskapslager. Trump hade vid sitt återinsättande sagt att han skulle avsluta kriget mellan Ryssland och Ukraina inom 24 timmar; närmare två år senare pågår kriget fortfarande och hans strategi har alltmer fokuserat på energimarknadsåtgärder. Institute for the Study of War har dokumenterat att Ukraina, USA och Europa upprepade gånger har erbjudit kompromisslösningar som Kreml har avvisat, samtidigt som man upprepat maximalistiska krav som i praktiken innebär full ukrainsk kapitulation.