Turkiet får del av rysk diesel från USA-Ryssland-avtal – Zelensky kritiserar uppgörelsen

Därför är det viktigt

Turkiet, en stor regional köpare av rysk energi, knyter sig offentligt till ett kontroversiellt USA-Ryssland-arrangemang samtidigt som det försöker diversifiera sina leverantörer. Avtalet har blivit en konfliktpunkt i förbindelserna mellan Ukraina och USA, där Zelenskyj anklagar Washington för att ha använt den ukrainska förhandlingsdelegationen som täckmantel. Ledande amerikanska tjänstemän har gett motstridiga beskrivningar av syftet, vilket undergrävt en enhetlig motivering. Senatorer från båda partier och europeiska tjänstemän har offentligt kritiserat avtalet, vilket väcker frågor om dess hållbarhet. Parallellt har Ryssland trappat upp sina attacker mot Ukrainas energisektor, vilket komplicerar den energivapenvila som utlystes den 11 oktober.

Vad som hände

Den 9 oktober meddelade USA:s president Donald Trump att han hade kommit överens med Vladimir Putin om leveranser av rysk diesel till amerikanska och världsmarknader. Efter beskedet meddelade USA:s finansdepartement att OFAC utfärdar en tillfällig licens för export av rysk diesel. Turkiets energiminister Alparslan Bayraktar sade den 18 oktober att Turkiet kommer att få del av den ryska dieseln som Moskva ska leverera under avtalet, och beskrev det som viktigt för Turkiets energisäkerhet. Han specificerade inte volymerna.

Avtalet mötte omedelbart kritik. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sade att den ukainska förhandlingsdelegationen, som vid tillkännagivandet befann sig i USA, användes "som täckmantel" och att Trumps uttalande inte var ärligt eller partnerskapligt. Han föreslog att USA borde förhandla om den ryska dieselexporten tillsammans med Ukraina. Senatorer från båda partier krävde att Trump ska dra tillbaka uppgörelsen. Inom Trumps egen administration har tjänstemän gett olika beskrivningar av syftet.

Den 11 oktober utlyste Trump en energivapenvila. Ukraina avstod från attacker mot ryska energimål i tre dagar, men Ryssland fortsatte att anfalla ukrainsk energiinfrastruktur. Den 15 oktober lyfte Zelenskyj anfallsstoppet. Rysslands vice premiärminister Alexander Novak uppgav tre dagar efter avtalsbeskedet att Ryssland var redo att höja dieselexporten till 3–3,5 miljoner ton per månad vid årsslutet.

Så beskriver ukrainska källor det

Alla tillgängliga källor är ukrainska och rapporterar enhetligt om USA–Ryssland-avtalet, ofta med formuleringen "Trumps avtal". De betonar att Ukraina hölls utanför beslutet, att den ukrainska förhandlingsdelegationen befann sig i USA vid tillkännagivandet och Zelenskyjs anklagelse om att delegationen användes som täckmantel. De lyfter fram ryska attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur under perioden och Zelenskyj beslut den 15 oktober att häva anfallsstoppet. De framhåller också inhemsk amerikansk motstånd – krav från senatorer i båda partier och kritik från enskilda republikaner – som tecken på att uppgörelsen är omstridd.

Så beskriver internationella källor det

Den internationella vinkeln är inte separat dokumenterad i de tillgängliga källorna; de ukrainska utgör den huvudsakliga referensramen, med europeiska tjänstemäns och republikanska kongressledamöters kritik omnämnd som del av den bredare bilden.

Där rapporteringen skiljer sig åt

USA:s energiminister Chris Wright har sagt att tillståndet är en "morot" för att pressa Ryssland att avsluta kriget, medan utrikesminister Marco Rubio har sagt att den ryska dieseln ändå skulle ha sålts. Tjänstemän i Trumps närhet har alltså gett motstridiga förklaringar till avtalets syfte.

Axios rapporterade, med hänvisning till källor, att Trump lät Ryssland exportera diesel därför att Zelenskyj vägrade stoppa anfall mot ryska oljeraffinaderier – en tolkning som Zelenskyj avvisat med anklagelsen att den ukrainska delegationen användes som täckmantel.

Bakgrund

Ryssland hade under de senaste månaderna begränsat dieselexporten på grund av leveransproblem innan avtalet ingicks. Turkiet är i hög grad beroende av energiimport från Ryssland, Iran och Azerbajdzjan och försöker samtidigt diversifiera sina inköp, bland annat från USA. Ryssland och Turkiet har samarbetat kring naturgas i omkring 40 år, med sammanlagda leveranser på över 600 miljarder kubikmeter, och parterna förhandlar om en förlängning av gasköpen efter 2026. Turkiet planerar att driftsätta en andra flytande gasproduktionsplattform i Svarta havet 2028, med målet att höja den dagliga gasproduktionen till 45 miljoner kubikmeter. Trumps energivapenvila den 11 oktober och Zelenskyj beslut den 15 oktober att häva anfallsstoppet utgör en viktig del av sammanhanget. En rapport anger att Rysslands ackumulerade diesellager uppgår till 4,8 miljoner ton.