Drönare sänkte ett fartyg och skadade ett annat i Bulgariens ekonomiska zon

Därför är det viktigt

Det är den första kända drönarattacken mot handelsfartyg inom en NATO-medlems (Bulgariens) ekonomiska zon, vilket breddar Svarta hav-konflikten bortom den omedelbara krigszonen. Ett fartyg sjönk med saknad besättning och ett annat behövde utrymmas med skadade ombord, vilket visar direkt civil skada på internationellt flaggade fartyg. Attacken följde en dag efter en liknande drönarträff mot Royad Mammadov utanför Rumäniens kust där två besättningsmedlemmar dödades, vilket pekar mot ett möjligt mönster av attacker mot handelssjöfart nära NATO-länder. Bulgariens premiärminister uteslöt att aktivera NATO:s artikel 4 och 5, ett beslut med implikationer för alliansens avskräckning i Svarta havet. Svar från EU-kommissionens ordförande, EU:s utrikeschef, Ukrainas utrikesminister och turkisk diplomati höjer de politiska insatserna för civil sjöfart, spannmålsexport och livsmedelsförsörjning.

Vad som hände

Den 6 oktober attackerade drönare två handelsfartyg i Bulgariens ekonomiska zon i Svarta havet, omkring 130 km öster om Cape St. Athanasius och staden Byala. Det första fartyget, bulkcarrier ALFA WATAN under Togos flagg, fick kritiska strukturskador och sjönk. Besättningen betraktades inledningsvis som saknad; räddningstjänsten fann bara en kapsejsad båt, tre kapsejsade livflottar och flytvästar. Enligt Rumäniens inrikesdepartement omkom två personer och elva räddades från ALFA WATAN; den bulgariska sök- och räddningsinsatsen avslutades samma kväll utan att hitta fler.

Det andra fartyget, bulkcarrier ABLE under Palaus flagg, träffades av en brand efter attacken. Alla 18 besättningsmedlemmar – 11 turkiska och 7 indiska medborgare – räddades av den bulgariska färjan DIOSCURIA. Två skadade fördes till sjukhus; de övriga 16 transporterades av en gränspatrolbåt.

Bulgariens premiärminister Rumen Radev samlade företrädare för försvars-, inrikes-, transport- och miljöministerierna, presidentkansliet och säkerhetstjänsterna och kallade händelsen absolut oacceptabel och ett grovt brott mot internationell rätt. Han sade att det ännu inte är känt om drönarna var ryska eller ukrainska och att det inte finns grund för att aktivera NATO:s artikel 4 eller 5, eftersom händelsen ägde rum i en zon med särskild status. Försvarsminister Dimitar Stojanov sade att attacken var avsiktlig och en del av ett "hybridkrig mellan Ukraina och Ryssland".

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppgav att ukrainska styrkor inte var verksamma i området och att attacken var en rysslandskombinerad sjö- och luftdrönarattack. Han knöt ihop händelsen med en attack dagen innan mot fartyget Royad Mammadov utanför Rumäniens kust. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen fördömde attackerna och uttryckte solidaritet med de drabbade EU-länderna.

Så beskriver ukrainska källor det

Ukrainska källor ramar in händelsen som en avsiktlig rysk upptrappning, med Zelenskyj som uttryckligen pekar ut Ryssland och hävdar att ukrainska styrkor inte var verksamma i området. Den ukrainska flottan har kontaktat bulgariska motsvarigheter för att klarlägga omständigheterna, och Zelenskyj presenterar händelsen som ett steg i ett mönster där Ryssland försöker göra västra Svarta havet fullständigt ofarbart. Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha citeras med krav på att stärka Ukraina och begränsa Rysslands aggressionsförmåga, och Institute of Black Sea Strategic Studies företrädd av Andrij Klymenko pekar på att samtliga tre fartyg (ALFA WATAN, ABLE och Royad Mammadov) ägs av turkiska rederier – ett mönster Klymenko beskriver som att Ryssland 'jagar' turkiskägda handelsfartyg.

Så beskriver internationella källor det

Bulgarien (genom premiärminister Radev och försvarsminister Stojanov) säger att det ännu inte går att slå fast om drönarna var ryska eller ukrainska, beskriver situationen som ett 'hybridkrig' och understryker ett brott mot internationell rätt utan att utpeka ansvarig. Radev utesluter att aktivera NATO:s artikel 4 och 5 och hänvisar till att händelsen ägde rum i en zon med särskild status. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och EU:s utrikeschef Kaja Kallas fördömer attackerna på civila fartyg och uttrycker solidaritet med de drabbade EU-länderna, men betonar att de exakta omständigheterna ännu utreds. En Reuterskälla inom maritim säkerhet ger en preliminär bedömning att Ryssland sannolikt bär ansvaret, vilket speglar hur internationell media lutar mot rysk ansvarighet även om regeringar avstår från att utpeka ansvarig.

Där rapporteringen skiljer sig åt

Ansvarsfrågan för attacken utanför Bulgarien är den tydligaste oenigheten: premiärminister Radev och försvarsminister Stojanov sade att det ännu inte går att avgöra om drönarna var ryska eller ukrainska, medan Zelenskyj angav att det var en rysk kombinerad attack och en Reuterskälla inom maritim säkerhet preliminärt pekade mot Ryssland. En annan tvist gäller förlustsiffrorna för ALFA WATAN: flertalet rapporter beskrev besättningen som saknad efter att bara en kapsejsad båt, tre kapsejsade livflottar och flytvästar hittats, medan Rumäniens inrikesdepartement rapporterade två döda och elva räddade från fartyget. Slutligen beskrivs lasten och händelseförloppet för fartyget Royad Mammadov som attackerades utanför Rumäniens kust dagen före på olika sätt i källorna – först som 'grain from Ukraine to Italy' och sedan i Zelenskyjs återgivning som ett fartyg som transporterade majs och träffades av två ryska drönare.

Bakgrund

Båda de attackerade fartygen ägs av turkiska rederier enligt Institute of Black Sea Strategic Studies: ALFA WATAN och Royad Mammadov är knutna till Istanbulföretaget Spring Marine Denizcilik, medan ABLE ägs av Ocean Eagle Shipping & Trading. Enligt Marine Traffic var ALFA WATAN på resa från Egypten till Rumänien och ABLE från Rumänien till Istanbul; ABLE förde vete söderut. ABLE:s besättning bestod av 11 turkiska och 7 indiska medborgare, och Royad Mammadov förde medborgare från Azerbajdzjan och Indien.

Dagen före Bulgarien-incidenten, den 5 oktober, träffades Royad Mammadov av drönare utanför Rumäniens kust under transport av spannmål från Ukraina till Italien; Rumäniens inrikesdepartement rapporterade två döda och elva räddade. Bulgarien satte in marina och luftresurser, däribland fartyget DIOSCURIA, en marin snabbgående båt, en gränspatrolbåt och, via rumänsk kustbevakning, även fartyg och en helikopter; sökandet efter ALFA WATAN:s besättning avslutades samma kväll utan fler fynd.

I ett bredare sammanhang rapporterades att Turkiet och FN skulle organisera nya samtal mellan Ryssland och Ukraina om ett eldupphör i Svarta havet för att skydda spannmålsleveranser, efter att Rysslands president Vladimir Putin tidigare avvisat möjligheten att upphöra med attackerna. Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen fördömde attackerna och uttryckte solidaritet med de drabbade EU-medlemsstaterna.