h.ua

Publicerad · Uppdaterad

Drönarattack mot två lastfartyg i Svarta havet utanför Bulgarien – ett sjönk

I natten mot den 13 oktober attackerade drönare två handelsfartyg i bulgarisk Svarta hav, varav ett sjönk. En av fartygen, det maltesisktflaggade CHELSEA 3, träffades av tre drönare cirka 18 nautiska mil öster om staden Byala. Samtliga 15 besättningsmedlemmar, sju ukrainare och åtta azerer, evakuerades till Varna. Bulgariens premiärminister kallade till sig Rysslands ambassadör och bad om hjälp från EU och Nato.

Huvudpunkter

  • Drönare anföll natten mot 13 oktober två handelsfartyg utanför Bulgariens kust i Svarta havet; en nödsignal mottogs 01:30 lokal tid.
  • Det maltesisktflaggade lastfartyget CHELSEA 3, registrerat i Odessa och ägt av en ukrainsk ägare, träffades av tre drönare cirka 18 nautiska mil (omkring 33 km) öster om staden Byala.
  • CHELSEA 3:s samtliga 15 besättningsmedlemmar – sju ukrainare och åtta azerer – evakuerades till hamnen i Varna; fem fick vård för lindriga skador.
  • Ett andra fartyg sjönk cirka 17 nautiska mil (omkring 31 km) öster om Krapets; en besättningsmedlem räddades.
  • Bulgariens premiärminister Rumen Radev sade att Rysslands ambassadör Eleonora Mitrofanova ska kallas till samtal och uppgav att han ska tala med Natos generalsekreterare Mark Rutte.
  • Radev sade att det saknas avgörande bevis för att peka ut ansvarig stat, men att händelseförloppet tyder på att Ryssland gynnas av utfallet.
  • Bulgarien har bett EU och Nato om hjälp att utreda attackerna och att stärka övervakningen av sitt luft- och sjörområde.

Därför är det viktigt

Attackerna riktades mot civil handelssjöfart i territorialvattnet vid en Nato- och EU-medlemsstat, med ett sjunket och ett skadat fartyg. Besättningsmedlemmar från Ukraina och Azerbajdzjan fanns bland de skadade, vilket breddar den mänskliga kostnaden för attacker på Svarta havets sjöfart bortom ukrainskt vatten. Bulgarien har formellt kallat Rysslands ambassadör och bett EU och Nato om hjälp med utredning och stärkt övervakning, vilket höjer de diplomatiska insatserna. Ukrainska företrädare beskriver händelsen som en del av en medveten rysk kampanj för att göra västra Svarta havet osäkert för sjöfart och för att använda livsmedelssäkerhet som vapen.

Vad som hände

I natten mot den 13 oktober mottogs en nödsignal klockan 01:30 lokal tid efter att drönare attackerat två handelsfartyg utanför Bulgariens kust i Svarta havet. Det ena fartyget, det maltesisktflaggade lastfartyget CHELSEA 3 – som är registrerat i Odessa och ägs av en ukrainsk ägare – träffades av tre drönare cirka 18 nautiska mil (omkring 33 km) öster om staden Byala och fick träffar i däck och skrov. Samtliga 15 besättningsmedlemmar, sju ukrainare och åtta azerer, evakuerades till Varna; fem fick vård för lindriga skador. Ett andra fartyg sjönk cirka 17 nautiska mil (omkring 31 km) öster om byn Krapets och en besättningsmedlem räddades. Bulgariens premiärminister Rumen Radev sammankallade ett extrainsatt säkerhetsrådsmöte, meddelade att Rysslands ambassadör Eleonora Mitrofanova ska kallas till samtal och sade att han ska tala med Natos generalsekreterare Mark Rutte. Radev konstaterade att det saknas avgörande bevis för att peka ut ansvarig stat, men att händelsernas logik tyder på att utfallet gynnar Ryssland. Bulgarien har bett EU och Nato om hjälp med utredningen och med att stärka övervakningen av sitt luft- och sjörområde, och landets permanenta representanter i Nato och EU har underrättats. Den ukrainske utrikesministern Andrij Sybiha sade på X att ukrainska och azeriska medborgare skadades och uppmanade partner att skärpa sanktionerna mot Ryssland. President Volodymyr Zelenskyj sade att attackerna utfördes av Ryssland med en kombination av sjö- och luftdrönare. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen fördömde attackerna och sade att förövarna måste ställas till svars.

Så beskriver ukrainska källor det

Ukrainska källor sätter fokus på attackernas konsekvenser för ukrainsk besättning och ukrainskägt tonnage. De betonar att CHELSEA 3 är registrerat i Odessa och ägs av ukrainare, och att sju av de 15 besättningsmedlemmarna var ukrainska medborgare. Ukrainska företrädare – president Zelenskyj, utrikesminister Sybiha och utrikesdepartementet – utpekar uttryckligen Ryssland som ansvarigt och beskriver händelsen som en del av en medveten strategi för att göra västra Svarta havet oframkomligt för sjöfart och för att weaponisera livsmedelsosäkerhet. Ukrainas utrikesdepartement lyfte offentligt fram att även azeriska medborgare fanns bland de skadade.

Så beskriver internationella källor det

Bulgariens officiella linje går via osäkerhet: premiärminister Radev uppger att det saknas avgörande bevis för drönarnas ursprung, men noterar att händelseförloppet pekar mot att Ryssland gynnas av utfallet. Rapporteringen i Bulgarien betonar de diplomatiska och alliansmässiga dimensionerna – kallande av Rysslands ambassadör, underrättelse av representanterna i Nato och EU samt en begäran om tekniskt stöd och stärkt övervakning. Västerländska institutionella röster – Natos generalsekreterare Mark Rutte, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Bulgariens utrikesminister Velislava Petrova – beskriver attackerna som en oacceptabel eskalering som drabbar en Nato- och EU-medlemsstat och kräver utredning, ansvarsutkrävande och justerade försvarsåtgärder. Internationell rapportering betonar i högre grad påverkan på global sjöfart och livsmedelssäkerhet i Svarta havet snarare än besättningarnas nationalitet.

Där rapporteringen skiljer sig åt

Premiärminister Radev sade att det saknas avgörande bevis för att utpeka någon specifik stat som ansvarig för drönarattackerna, medan president Zelenskyj, utrikesminister Sybiha och Ukrainas utrikesdepartement uttryckligen pekade ut Ryssland; Ryssland hade inte kommenterat händelsen vid rapporteringstillfället. När det gäller den tidigare attacken den 6 oktober mot ALFA WATAN uppger de flesta källor att de 12 besättningsmedlemmarna fortfarande saknas, medan Rumäniens inrikesministerium uppges ha rapporterat två döda och elva räddade. Det finns också oenighet om identiteten på det andra fartyg som sjönk den 13 oktober: de flesta rapporter beskriver det bara utifrån platsen för förlisningen, medan en källa identifierar det som Azov Concord.

Bakgrund

Den 6 oktober attackerade drönare två andra handelsfartyg i Bulgariens exklusiva ekonomiska zon – ALFA WATAN (under Togos flagg), som sjönk inom ungefär tre minuter, och ABLE (under Palaus flagg), som tog eld. ABLE:s besättning på 18 personer räddades, medan ALFA WATAN:s 12 besättningsmedlemmar rapporterades saknade. En separat drönarattack nära Rumäniens kust den 5 oktober träffade ett fartyg som transporterade spannmål från Ukraina till Italien, med minst en rapporterad död. Europeiska unionen har beskrivit attackerna på handelsfartyg i Svarta havet som oacceptabla och meddelat att Rumänien och Bulgarien på begäran kommer att få satellitbilder över de drabbade havsområdena. Zelenskyj har sagt att attackerna var en kombinerad rysk operation med sjö- och luftdrönare och syftade till att göra västra Svarta havet helt oframkomligt för sjöfart. Natos generalsekreterare Mark Rutte talade med premiärminister Radev och sade att Nato vid behov kommer att justera sina försvarsåtgärder, och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen fördömde attackerna och krävde att ansvariga ställs till svars.