Turkiet och FN organiserar nya förhandlingar om eldupphör i Svarta havetet

Därför är det viktigt

En ny Svartahavs-uppgörelse skulle skydda säker export av ukrainsk spannmål, gödningsmedel och livsmedel från Svartahavshamnar vid en tidpunkt då ryska attacker kraftigt har minskat leveranserna och pressat upp de globala veteterminserna till en treårs topp. Ryssland och Ukraina står tillsammans för mer än en fjärdedel av världens veteexport, och en blockering av Svartahavssjöfarten får direkta konsekvenser för livsmedelssäkerheten i importberoende länder som Egypten. Förhandlingarna testar om 2022 års spannmålsavtal kan återupplivas och om Ryssland accepterar förmedlarnas villkor — Moskva kräver offentligt sanktionslättnader och militära eftergifter från Ukraina. Dialogen involverar flera medelstora och stormakter — Turkiet, FN, USA, Europa, Egypten och Indien — vilket gör utfallet betydelsefullt för bredare diplomati kring Ryssland-Ukraina-kriget.

Vad som hände

Turkiet och FN organiserar nya förhandlingar mellan Ryssland och Ukraina om ett eldupphör i Svarta havet för att skydda spannmålsleveranser, med möten planerade till början av oktober. Förmedlare är företrädare för den schweiziska icke-statliga organisationen Center for Humanitarian Dialogue. Initiativet, som lanserades i september 2025, syftar till att upprepa 2022 års spannmålsavtal som garanterade säker export av ukrainskt spannmål, gödningsmedel och livsmedel och varade i ungefär ett år innan Ryssland lämnade det. I slutet av september hölls ett slutet möte på sidan av FN:s generalförsamling för att lansera den diplomatiska satsningen, med deltagande av företrädare för Turkiet, USA, europeiska länder, Indien och Egypten. Enligt ett dokument som Bloomberg tagit del av diskuterade deltagarna en ‘smalt definierad och ömsesidig överenskommelse’ som skulle möjliggöra fri kommersiell sjöfart och skydd av hamn- och energiinfrastruktur.

Samtidigt kräver Ryssland hårda villkor för en ny uppgörelse, inklusive lättnader i sanktioner och betydande militära eftergifter från Ukraina. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov sade i september att en återgång till 2022 års avtal var ‘fullständigt oacceptabelt och orealistiskt’. Ukrainas jordbruksminister Taras Vysotskyj uppgav att han inte ser positiva signaler för ett spannmålseldsupphör under de kommande månaderna, och hänvisade till partneruppgifter om att Moskva avvisar alla förslag. Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha sade att Kyiv överväger fyra varianter av ett Svartahavs-eldsupphör — från USA, Indien, Turkiet och Egypten — och att Ukraina är berett att stödja ett energi- och sjöeldsupphör endast som ett kombinerat paket. Den 1 oktober sade Vladimir Putin vid Valdai-diskussionsklubben att ett förslag om att stoppa attacker mot fartyg i utbyte mot att Ukraina upphör med attacker på ryska oljeraffinaderier var ‘meningslöst’.

Så beskriver ukrainska källor det

Ukrainskspråkiga källor ramar in berättelsen kring det diplomatiska initiativet att återuppväcka en spannmålskorridor och betonar Ukrainas konstruktiva engagemang genom att notera att Kyiv har mottagit fyra eldsupphörsförslag (från USA, Indien, Turkiet och Egypten) och är berett att stödja ett energi- och Svartahavs-eldsupphör endast som ett kombinerat paket. De lyfter fram de mänskliga och ekonomiska kostnaderna för de ryska attackerna mot ukrainsk hamninfrastruktur, med konkreta skadesiffror (1 173 hamnobjekt och 274 civila fartyg skadade) och den mer än femtonfalla kollapsen i godshanteringen i Storodessas hamnar sedan den 22 juli. Källorna framhåller motstridiga signaler — Erdoğans påstående om ett positivt svar från Zelenskyj kontra Vysotskyjs skepticism och varningar om att Moskva avvisar alla förslag — för att understryka osäkerheten i utfallet. De noterar Putins nedlåtande karakterisering av förslag om att stoppa fartygsattacker i utbyte mot att ukrainska attacker på ryska oljeraffinaderier upphör som ‘absurt’ / ‘meningslöst’, och tolkar detta som att Ryssland obstruerar deeskalering.

Där rapporteringen skiljer sig åt

Källorna ger motstridiga signaler om utsikterna för ett Svartahavs- eller spannmålseldsupphör: Turkiets president Erdoğan uppger att han fått ett ‘positivt’ svar från Volodymyr Zelenskyj om att återställa spannmålskorridoren, medan Ukrainas minister Taras Vysotskyj säger att han inte ser positiva signaler för ett spannmålseldsupphör under de kommande månaderna och hänvisar till partneruppgifter om att Moskva avvisar alla förslag. Rysslands svar beskrivs också olika: utrikesminister Sergej Lavrov kallade en återgång till 2022 års avtal ‘fullständigt oacceptabelt och orealistiskt’ och anklagade Ukraina för att ha missbrukat det, medan Vladimir Putin sade att Ukrainas förslag om att stoppa attacker ‘ligger kvar på bordet’ och att Ryssland kommer att besluta utifrån sina egna intressen.

Bakgrund

Den Svartahavspannmålsinitiativet 2022, förmedlat av Turkiet och FN, garanterade säker export av ukrainsk spannmål, gödningsmedel och livsmedel från ukrainska hamnar och varade i ungefär ett år innan Ryssland lämnade det. Ryssland och Ukraina står tillsammans för mer än en fjärdedel av den globala veteexporten, och Ukraina stod före det fullskaliga kriget för omkring 46 procent av världens export av solrosolja, 12 procent av majs och 9 procent av vete. Före upptrappningen gick ungefär 90 procent av Ukrainas export sjövägen. Ryska attacker mot ukrainsk hamninfrastruktur och den civila flottan intensifierades kraftigt från och med den 22 juli, varefter fartygspassager till ukrainska hamnar tillfälligt upphörde och godshanteringen i Storodessas hamnar minskade mer än femtonfalt; Ukrainas återuppbyggnadsminister rapporterade att 1 173 hamnobjekt och 274 civila fartyg skadats eller delvis förstörts sedan den fullskaliga invasionens början. Vete terminspriser steg till en treårs topp i augusti till följd av ömsesidiga attacker mot hamninfrastruktur. Egypten, världens största veteinköpare, har inte fått Svartahavssäd på ungefär en månad och är starkt beroende av ukrainsk och rysk spannmål.