Ryssland hotar diplomater i Kyiv – EU och flera länders ambassadser stannar
Rysslands utrikesministerium uppmanade den 3 oktober utländska diplomater att lämna Kyiv och hotade med nya massiva attacker. EU:s ambassadör Kateryna Maternova, Polens och Estlands utrikesministerier samt ett flertal andra länders ambassadser meddelade offentligt att de stannar i staden. Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha tackade de utländska diplomater som valt att stanna kvar.
Huvudpunkter
- Rysslands utrikesministerium varnade den 3 oktober utländska diplomater för att stanna i Kyiv och hotade med nya massiva attacker mot staden.
- EU-ambassadören Kateryna Maternova meddelade den 4 oktober att EU-delegationen och samtliga 25 EU-medlemsstaters ambassadser i Kyiv stannar trots hoten.
- Polens och Estlands utrikesministerier, liksom Italiens ambassadör Carlo Formosa, bekräftade att deras ambassadser i Kyiv stannar och hänvisade till Wienkonventionen.
- Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha tackade ambassaderna i Belgien, Lettland, Finland, Slovakien, Österrike, Albanien, Litauen, Polen, Tyskland, Estland, Italien, Frankrike och EU för att de stannar i Kyiv.
- The Guardian rapporterade att västdiplomater privat diskuterar planer på att flytta ambassaderna till Lviv eller östra Polen, medan de offentligt säger att de stannar.
- I en Reuters-intervju den 3 oktober sade president Volodymyr Zelenskyj att Ukrainas väpnade styrkor ska öka svenska militära stödet: attackerna mot ryska oljeraffinaderier som svar på Rysslands upptrappning.
- EU har i år godkänt försvensupphandlingsplaner för Ukraina på 28,3 miljarder euro och avsatt ytterligare 6,6 miljarder euro i militärt stöd.
Därför är det viktigt
Rysslands direkta hot mot utländska diplomater i Kyiv är ett försök att bryta den västliga politiska och symboliska närvaron i den ukrainska huvudstaden. Den samordnade vägran från EU-institutioner och flera nationella ambassadser att lämna staden är en tydlig signal om fortsatt västligt diplomatiskt åtagande trots hotet. Samtidigt visar rapporteringen att ambassader privat förbereder beredskapsplaner, vilket visar att den offentliga linjen att stanna kan samexistera med bakomkulissriskhantering.
Vad som hände
Rysslands utrikesministerium gick den 3 oktober ut med en varning till utländska medborgare, inklusive diplomatisk personal, och uppmanade dem att lämna Kyiv med hot om kommande massiva attacker mot staden. Dagen efter, den 4 oktober, svarade EU-ambassadören Kateryna Maternova via X att EU-delegationen och samtliga 25 EU-medlemsstaters ambassadser i Kyiv stannar kvar. Polens utrikesministerium, Estlands utrikesministerium och Italiens ambassadör Carlo Formosa bekräftade att deras ambassadser stannar i staden och hänvisade till internationell rätt och Wienkonventionen. Europeiska kommissionens talesperson Christian Wigand sade att EU-delegationen fortsätter att arbeta i Kyiv oförändrat och att Rysslands hot visar att Kreml förlorar kriget. Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha tackade ambassaderna i Belgien, Lettland, Finland, Slovakien, Österrike, Albanien, Litauen, Polen, Tyskland, Estland, Italien, Frankrike och EU för att de stannar i Kyiv. The Guardian rapporterade att västdiplomater privat diskuterar planer på att flytta ambassaderna till Lviv eller östra Polen, medan de offentligt vidhåller att de stannar. Ukrainas utrikesdepartement förnekade uppgifterna om planerade evakueringar. Bakom kulisserna har EU i år godkänt försvensupphandlingsplaner för Ukraina på 28,3 miljarder euro och avsatt ytterligare 6,786 miljarder euro i militärt stöd.
Så beskriver ukrainska källor det
Ukrainska medier sätter fokus på utrikesministern Andrij Sybihas tack till specifikt namngivna ambassadser och hans beskrivning av den ryska kampanjen som ett försök att skrämma Europa att minska stödet till Ukraina. Ukrainas utrikesdepartement förnekade uppgifterna om planerade ambassadvacueringar, och presenterar den diplomatiska närvaron som kontinuerlig och hotet som en rysk informationsoperation. Rapporteringen kopplar samman det ryska hotet med Ukrainas uttalade avsikt att intensifiera attackerna mot ryska oljeraffinaderier, och sätter in händelsen i ett eskalerande utbyte på slagfältet.
Så beskriver internationella källor det
EU-institutionella talespersoner, inklusive Christian Wigand och Kateryna Maternova, beskriver hotet som ett försök att skrämma Europa att minska stödet till Ukraina, och betonar att EU-delegationen och samtliga 25 EU-medlemsstaters ambassadser stannar i Kyiv. Polens och Estlands utrikesministerier, tillsammans med Italiens ambassadör, gick ut med egna uttalanden som bekräftade ambassadernas närvaro och varnade Ryssland från att testa Wienkonventionen. Rapporteringen noterar klyftan mellan den offentliga linjen att stanna i Kyiv och privat beredskapsplanering som The Guardian beskriver, och presenterar en mer försiktig diplomatisk bild vid sidan av det officiella beskedet att inte lämna staden.
Där rapporteringen skiljer sig åt
Uppgifterna går isär om The Guardian rapporterade om västdiplomaternas beredskapsplaner den 2 oktober eller den 3 oktober. Källor är också oense om den tidigare liknande ryska varningen till utländska diplomater kom i maj 2025 eller maj 2026, och om ländernas ledare avvisade hotet eller om diplomatiska beskickningar helt enkelt inte lämnade Kyiv. Det finns också olika uppgifter om huruvida EU:s sanktioner den 28 september specifikt var ett svar på deportationen av ukrainska barn eller utgjorde ett separat paket som endast omnämndes samma vecka.
Bakgrund
Ryssland utfärdade en liknande varning till utländska diplomater i slutet av maj, och ambassaderna lämnade då inte Kyiv. Tidigare under den aktuella veckan rapporterade The Guardian att västdiplomater privat diskuterade planer på att flytta ambassaderna till Lviv eller östra Polen. Den ryska varningen kom samma dag som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i en intervju med Reuters sade att Ukraina skulle intensifiera attackerna mot ryska oljeraffinaderier som svar på Rysslands upptrappning. EU fördömde separat ett ryskt dokument till NATO där Ryssland hotade med möjlig användning av hela sin arsenal, inklusive kärnvapen, om alliansen försökte isolera Kaliningrad-regionen. Den 28 september införde EU nya sanktioner mot Ryssland kopplade till deportationen av ukrainska barn.