EU och flera europeiska länder kallar in Rysslands ambassadörer efter Leipzig-attacken
EU och ett tiotal europeiska länder har kallat in Rysslands ambassadörer eller chargé d'affaires i protest mot en misstänkt rysk hybridattack med en explosiv drönare som hittades vid ett ukrainskt Antonov-fraktflygplan på Leipzig/Halle flygplats den 4 augusti. Tyskland pekade den 1 september ut Ryssland direkt och stängde ryska konsulära anläggningar. Frankrike föreslår nya sanktioner, inklusive mot den ryska skuggflottan.
Huvudpunkter
- 4 augusti: en drönare med sprängmedel upptäcktes vid ett ukrainskt Antonov-fraktflygplan på Leipzig/Halle flygplats.
- 1 september: Tyskland pekade ut Ryssland för attacken och stängde Rysslands konsulat i Bonn och 'Russisches Haus' i Berlin.
- EU:s utrikestalesperson Kaja Kallas meddelade att Rysslands ambassadör i Bryssel kallades in vid ett möte mellan EU:s utrikesministrar i Irland.
- Frankrikes utrikesminister Jean-Noël Barrot kallade in Rysslands chargé d'affaires i Paris; Frankrike föreslår nya sanktioner, bland annat mot den ryska skuggflottan.
- Nederländerna (Tom Berendsen), Belgien (Maxime Prévot), Finland, Tjeckien (Petr Macinka), Sverige, Portugal och Danmark (Lars Løkke Rasmussen) kallade också in Rysslands ambassadörer.
- Tysklands utrikesminister Johann Wadephul kallade in Rysslands ambassadör efter attacken.
- Rysslands ambassadör till Tjeckien är Anna Ponomaryova.
Därför är det viktigt
Händelsen markerar en samordnad europeisk diplomatisk reaktion på en misstänkt rysk hybridattack mot kritisk infrastruktur vid en tysk flygplats, och visar på en bredd i de europeiska svaren som sträcker sig från diplomatiska protester till konkrela åtgärder som stängning av konsulära anläggningar och förslag på nya sanktioner.
Vad som hände
Den 4 augusti upptäcktes en drönare med sprängmedel i närheten av ett ukrianskt Antonov-fraktflygplan på Leipzig/Halle flygplats i Tyskland. Den 1 september gick Tyskland ut och pekade direkt ut Ryssland för den så kallade hybridattacken och presenterade motåtgärder, däribland stängning av Rysslands konsulat i Bonn och 'Russisches Haus' i Berlin. Tysklands utrikesminister Johann Wadephul kallade in Rysslands ambassadör. Därefter följde flera andra länder: EU:s utrikestalesperson Kaja Kallas meddelade att Rysslands ambassadör i Bryssel kallades in vid ett möte mellan EU:s utrikesministrar i Irland; Frankrikes Jean-Noël Barrot kallade in Rysslands chargé d'affaires i Paris och föreslog nya sanktioner mot Ryssland, bland annat mot den ryska skuggflottan; Nederländernas Tom Berendsen, Belgiens Maxime Prévot, Finlands utrikesministerium och Tjeckiens Petr Macinka kallade också in Rysslands ambassadör, liksom Sverige, Portugal och Danmark, vars utrikesminister Lars Løkke Rasmussen sade att landet står skuldra mot skuldra med Nato och EU.
Så beskriver ukrainska källor det
Ukrainskspråkiga medier betonar bredden i den europeiska reaktionen och framställer den som ett tecken på växande allierad solidaritet efter en rysk hybridattack mot ukrainsk-länkad flyginfrastruktur.
Bakgrund
Den 4 augusti hittades en drönare med sprängmedel nära ett ukrainskt Antonov-fraktflygplan på Leipzig/Halle flygplats, och den 1 september pekade Tyskland offentligt ut Ryssland och meddelade motåtgärder, inklusive stängning av ryska konsulära anläggningar.