Lettlands president: Lettland är redo att ta emot kärnvapen om NATO beslutar det
Lettlands president Edgars Rinkēvičs sade att Lettland är berett att stationera kärnvapen på sitt territorium om NATO kollektivt beslutar att det är nödvändigt. Samtidigt pågår inga konkreta förhandlingar om en sådan utplacering, och den lettiska lagen innehåller inga rättsliga hinder. Uttalandet kom vid en presskonferens efter ett möte med premiärminister Andris Kulbergs och i samband med Storbritanniens erbjudande om utökad kärnvapenavskräckning till JEF-medlemmar.
Huvudpunkter
- Lettlands president Edgars Rinkēvičs sade att Lettland stationerar kärnvapen om NATO kollektivt beslutar det.
- Inga konkreta förhandlingar om kärnvapenstationering i Lettland pågår för närvarande.
- Rinkēvičs uppgav att den lettiska lagen inte innehåller några rättsliga hinder för att ta emot kärnvapen.
- Storbritannien har föreslagit utökad kärnvapenavskräckning för JEF:s medlemsländer, däribland Lettland.
- Rinkēvičs påminde om att Lettlands blivande NATO-medlemmar 2003 garanterade fullt deltagande i Natos kollektiva säkerhetsmekanism, inklusive kärnvapenavskräckning.
- Litauen håller på att avlägsna ett konstitutionellt förbud mot kärnvapen från sin grundlag.
Därför är det viktigt
Uttalandet visar att ett Natoland vid det östliga flankkapet öppet förklarar sig redo att ta emot kärnvapen, vilket signalerar en pågående förskjutning i de baltiska och nordiska staternas hållning till kärnvapenavskräckning. Det sker mot bakgrund av ökade spänningar med Ryssland och bredare diskussioner inom Nato om att utöka kärnvapenskyddet till fler allierade, bland annat genom JEF.
Vad som hände
Lettlands president Edgars Rinkēvičs höll en presskonferens tillsammans med premiärminister Andris Kulbergs, där han kommenterade Storbritanniens erbjudande om utökat kärnvapenskydd till medlemsstaterna i Joint Expeditionary Force. Han sade att Lettland är berett att stationera kärnvapen på sitt territorium om Nato kollektivt fattar ett sådant beslut, men betonade att inga konkreta förhandlingar pågår. Rinkēvičs konstaterade att lettisk lag inte innehåller några rättsliga hinder för en sådan utplacering och påminde om att Lettland 2003, införsaden sitt Natomedlemskap, garanterade fullt deltagande i Natos kollektiva säkerhetsmekanism, inklusive kärnvapenavskräckning. Han konstaterade vidare att Storbritannien redan ingår i Natos kärnvapenavskräckningssystem och att Lettland redan omfattas av Natos kärnvapenparaply genom USA och Storbritannien.
Bakgrund
Lettlands grundlag innehåller inget förbud mot att stationera kärnvapen, till skillnad från Litauen där ett konstitutionellt förbud håller på att avlägsnas. Sedan 2003 har Natomedlemmar i förväg garanterat fullt deltagande i alliansens kollektiva säkerhetsmekanism, inklusive kärnvapenavskräckning. Lettland omfattas redan av Natos kärnvapenparaply via USA och Storbritannien. Joint Expeditionary Force består av Storbritannien, Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge och Sverige. Den 30 september varnade Moskva officiellt Nato för möjlig kärnvapenanvändning om alliansens åtgärder leder till isolering av Kaliningradregionen, vilket Nato avvisade och fördömde. Estland för samtal med Frankrike om deltagande i ett franskt kärnvapenavskräckningsinitiativ för Europa.