Danska underrättelsetjänsten varnar: Ryssland planerar sabotage mot danska försvarsföretag
Danmarks säkerhets- och underrättelsetjänst PET gick på torsdagen ut med en ovanlig offentlig varning: ryska underrättelsetjänster genomför konkret planering av sabotage mot danska försvarsindustriföretag, främst sådana som är kopplade till militärt stöd till Ukraina. Enligt PET:s kontraspionagechef Emil Græsholm rekryterar Ryssland även vanliga danska medborgare via sociala medier och spelplattformar för att fotografera och filma anläggningar.
Huvudpunkter
- Danmarks PET uppger att ryska underrättelsetjänster konkret planerar sabotage mot danska försvarsindustriföretag, i första hand sådana som är kopplade till militärt stöd till Ukraina.
- Varningen offentliggjordes av PET:s kontraspionagechef Emil Græsholm den 3 september och är ett ovanligt steg för den normalt återhållsamma tjänsten.
- Enligt Græsholm är Rysslands huvudsyfte att stoppa specifika vapenleveranser till Ukraina och att skrämma Danmark till att minska sitt stöd och sin egen upprustning.
- Ryska underrättelsetjänster rekryterar vanliga danska medborgare via sociala medier och spelplattformar för uppgifter som att fotografera och filma anläggningar; rekryterade personer kan vara omedvetna om att de arbetar för Moskva.
- PET pekar ut bland annat mordbrand (підпали) som en möjlig sabotageform och uppmanar danska försvarsföretag att skärpa säkerheten.
- Sedan 2022 har Danmark gett Ukraina militärt stöd för cirka 76,8 miljarder kronor (över 10 miljarder euro); i juni 2026 meddelades ett 30:e stödpaket värt cirka 4,4 miljarder kronor (590 miljoner euro).
- Varningen kommer i kölvattnet av misstänkta ryska sabotage i Europa, däribland dronexplosionen vid Leipzig/Halle-flygplatsen i augusti, en brand vid en polsk drönartillverkare och en avvärjd mordbrand vid en slovakisk drönarfabrik.
Därför är det viktigt
PET:s ovanligt öppna varning visar att den danska underrättelsetjänsten bedömer det ryska sabotagehotet som konkret och akut, i första hand mot företag som producerar materiel till Ukraina. Att Ryssland rekryterar vanliga medborgare, ofta utan deras vetskap, breddar den hybrida verktygslådan och gör hotet svårare att upptäcka. Händelsen är inte isolerad utan del av en rad misstänkta ryska sabotage och incidenter i Tyskland, Polen, Sverige och Slovakien.
Vad som hände
Den 3 september 2026 gick Danmarks säkerhets- och underrättelsetjänst PET ut med en offentlig varning för att ryska underrättelsetjänster konkret planerar sabotage mot danska försvarsindustriföretag, framför allt sådana som är kopplade till militärt stöd till Ukraina. Enligt PET:s kontraspionagechef Emil Græsholm handlar det om mycket specifika mål och en förberedelsenivå som motiverar en offentlig varning, något den normalt återhållsamma tjänsten sällan gör. PET uppger att Ryssland bland annat rekryterar vanliga danska medborgare via sociala medier och spelplattformar och ber dem fotografera eller filma anläggningar som underlag för sabotageplanering; de rekryterade kan vara omedvetna om att de arbetar för rysk underrättelsetjänst. Græsholm pekade ut mordbrand som en möjlig metod och uppmanade danska försvarsföretag att skärpa säkerheten. PET:s hotbild är del av en bredare bild: Tyskland pekade den 1 september ut Ryssland för hybridattacken vid Leipzig/Halle-flygplatsen i augusti och stängde ryska diplomatiska lokaler, Sverige kallade in sin nationella säkerhetsråd och Slovakien uppger att man avvärjt en mordbrand vid en drönarfabrik.
Bakgrund
Danmark har sedan 2022 levererat militärt stöd till Ukraina motsvarande cirka 76,8 miljarder kronor (över 10 miljarder euro), och i juni 2026 presenterades ett 30:e stödpaket värt runt 4,4 miljarder kronor (590 miljoner euro). Den danska försvarsindustrins roll i stödet till Ukraina gör danska företag till en logisk måltavla för ryska sabotage. I augusti upptäcktes en drönare med sprängmedel vid en ukrainsk An-124:a på Leipzig/Halle-flygplatsen i Tyskland, som Tyskland den 1 september formellt skyllde på Ryssland och besvarade med att stänga ryska konsulatet i Bonn och "Russisches Haus" i Berlin. Efteråt kallade Sverige in sin nationella säkerhetsråd, Polens premiärminister Donald Tusk klassade en brand vid en polsk drönartillverkare som sabotage, och slovakisk polis uppger att man avvärjt ett mordbrandsförsök vid en drönarfabrik.