Dansk underrättelsetjänst: Ryssland bedriver sabotage mot danska företag som levererar till Ukraina
Danmarks underrättelsetjänst PET uppger att Ryssland har inlett sabotageoperationer mot danska företag som levererar varor till Ukraina. Uppgifterna lades fram av PET:s ledande analytiker Josephine Christensen vid en säkerhetskonferens i Köpenhamn den 7 oktober. Enligt PET har antalet verkställda operationer ökat markant sedan försommaren, och målen har förskjutits mot sådan verksamhet som har direkt betydelse för frontlinjen, i synnerhet vapenproduktion.
Huvudpunkter
- PET:s ledande analytiker Josephine Christensen uppgav den 7 oktober i Köpenhamn att Ryssland bedriver sabotage mot danska företag som levererar varor till Ukraina.
- Christensen beskriver skiftet från planering på våren till ett ökat antal verkställda operationer i början av sommaren som en tydlig upptrappning av Rysslands hybridkrigföring.
- Enligt PET har Moskva bedömt att tidigare storskaliga attacker inte avskräckt väst och Nato från att stödja Ukraina, och riktar nu in sig på mål med direkt påverkan på frontlinjen, som vapenproduktion.
- PET uppger att Ryssland i ökad utsträckning använder dåligt förberedda mellanhänder, däribland hemlösa och narkotikamissbrukare, som rekryteras via Telegram och andra sociala medier.
- Enligt PET inleds rekryteringen med enkla uppgifter som rekognoscering eller fotografering, och trappas sedan upp till faktiska sabotageoperationer.
- Den ryska ambassaden i Köpenhamn avvisar anklagelserna som grundlösa påståenden från danska myndigheter.
- I oktober varnade Ukrainas underrättelsetjänst HUR EU- och Natoländer för förberedda ryska sabotageoperationer på deras territorium, i linje med en rad tyska, estniska och polska fall som tillskrivs rysk inblandning.
Därför är det viktigt
En Natomedlems underrättelsetjänst går nu offentligt ut och pekar ut Ryssland för en sabotagekampanj riktad mot företag i Ukrainas försvarsleveranskedja inne på Natos eget territorium. PET beskriver utvecklingen – från planering till verkställda operationer och med mål som vapenproduktion – som en tydlig upptrappning av hybridkrigföringen, och pekar på att enkelt rekryterade mellanhänder sänker tröskeln för att utföra dåd.
Vad som hände
Vid en säkerhetskonferens i Köpenhamn den 7 oktober uppgav Josephine Christensen, ledande analytiker vid den danska underrättelsetjänsten PET, att Ryssland har inlett sabotageoperationer mot danska företag som levererar varor till Ukraina. Enligt Christensen observerade dansk underrättelsetjänst under våren mycket planering men få faktiska operationer; från början av sommaren har antalet verkställda operationer ökat markant. Hon sade att Moskva dragit slutsatsen att tidigare storskaliga attacker inte avskräckt väst och Nato från att stödja Ukraina, och att man nu söker mål med direkt påverkan på frontlinjen, i synnerhet vapenproduktion. Moskva har enligt PET fortsatt politisk kontroll, medan det operationella modet växer. Underrättelsetjänsten uppger också att Ryssland i ökad utsträckning använder dåligt förberedda mellanhänder – hemlösa och narkotikamissbrukare – som rekryteras via Telegram och sociala medier, ofta med start i enkla uppgifter som rekognoscering eller fotografering som sedan trappas upp. Den ryska ambassaden i Köpenhamn avvisade anklagelserna som grundlösa. Uppgifterna följer på flera andra händelser som tillskrivits rysk inblandning i Europa, däribland den påstådda droneattacken mot Leipzig/Halle-flygplatsen i augusti, brandattentatet mot Milrem Robotics i Tallinn natten till den 15 augusti – som Estland formellt tillskrivit ryska specialtjänster – och varningar från den ukrainska underrättelsetjänsten HUR till EU- och Natoländer i oktober.
Så beskriver ukrainska källor det
Ukrainska medier rapporterar entydigt om PET:s bedömning, men betonar särskilt att de danska företagen beskrivs som leverantörer till Ukraina och att hotat riktar sig mot Ukrainas försvarsleveranskedja. Rapporteringen placerar HUR:s egen tidigare oktobervarning till EU- och Natoländer om förberedda ryska sabotageoperationer som central kontext, och lyfter fram sabotagefallen i Tyskland och Estland som del av samma mönster.
Där rapporteringen skiljer sig åt
Danska och andra västliga underrättelsetjänster, däribland den tyska BND och den estniska säkerhetspolisen, tillskriver sabotagekampanjen ryska specialtjänster. Rysslands ambassad i Köpenhamn avvisar anklagelserna som grundlösa påståenden från danska myndigheter.
Bakgrund
I september 2025 störde drönare flygtrafiken vid sex danska flygplatser, däribland Köpenhamn, inför ett EU-toppmöte – något som Danmarks statsminister Mette Frederiksen kallade en hybridattack. I början av september varnade Emil Grøsholm, chef för kontraspionage vid den danska polisens underrättelsetjänst, för rysk sabotageberedskap mot danska försvarsföretag kopplade till militärt stöd till Ukraina. Den 24 september uppgav Natos högsta befälhavare i Europa, general Alexus Grynkewich, att alliansen stärker underrättelseutbyte mot bakgrund av sabotage och andra incidenter som tros vara ryska; samma dag varnade den danska försvarsunderrättelsetjänsten för en liten men växande risk för ett begränsat ryskt militärt angrepp mot ett grannland i Nato. Den 5 oktober varnade Tysklands BND-chef Martin Jäger för en alltmer aggressiv rysk skuggkrigföring mot europeiska demokratier. Andra nyliga fall som tillskrivits rysk inblandning är den påstådda droneattacken mot Leipzig/Halle-flygplatsen i augusti – där medier pekar ut den ryske medborgaren Oleg Levushkin, misstänkt kopplad till rysk militär underrättelsetjänst – och brandattentatet mot Milrem Robotics i Tallinn natten till den 15 augusti, som Estland formellt tillskrivit ryska specialtjänster och där en rysk diplomat kallades till utrikesexpeditionen.