Dansk underrättelsetjänst varnar för ökad rysk hybridkrigföring och risk för begränsat angrepp mot Natoland
Danmarks underrättelsetjänst publicerade den 24 september en ny hotbildsbedömning där man varnar för att Ryssland sannolikt kommer att intensifiera sin hybridkrigföring mot västländer och Nato under de kommande månaderna. Chef för dansk underrättelsetjänst Thomas Ahrenkiel bedömer att det finns en "liten men växande" risk för ett begränsat militärt angrepp mot ett Natoland på östra flanken som gränsar till Ryssland. Danmarks civila säkerhetsmyndighet höjde samtidigt hotnivån för "destruktiva cyberattacker" från medel till hög.
Huvudpunkter
- Danmarks underrättelsetjänst publicerade den 24 september en hotbildsbedömning som varnar för intensifierad rysk hybridkrigföring mot väst och Nato de kommande månaderna.
- Chefen för dansk underrättelsetjänst Thomas Ahrenkiel bedömer att det finns en "liten men växande" risk för ett begränsat ryskt militärt angrepp mot ett Natoland på östra flanken.
- Risken för ett begränsat ryskt angrepp bedöms för närvarande som "låg", och dansk underrättelsetjänst ser inga tecken på att Moskva förbereder en direkt invasion av ett Natoland, även om ett sådant angrepp "inte kan uteslutas".
- Ett begränsat angrepp skulle enligt bedömningen kunna innefatta långdistansanfall (drönare eller missiler) mot infrastruktur som stödjer Ukraina, "false flag"-operationer med ukrainsktillverkade drönare eller ett mindre antal ryska soldater i grannländer, eventuellt utan nationella igenkänningstecken.
- Danmarks civila säkerhetsmyndighet höjde hotnivån för "destruktiva cyberattacker" från medel till hög och uppger att man har information om konkreta planer på sabotageaktioner mot Danmark.
- Ahrenkiel varnade för att Ryssland fokuserar sina hybridattacker på försvarsindustrin, på företag som stödjer Ukraina och på att hindra leveranser till Kyiv, inklusive möjliga attacker eller sabotage mot transporter till eller från Ukraina.
- Estlands försvarsminister uppger att den danska bedömningen i stort motsvarar landets egen och att Estland "noga följer utvecklingen" och är "redo att vidta beslutsamma åtgärder" vid behov.
Därför är det viktigt
Bedömningen är ett formellt underrättelseutlåtande från en Natomedlemsstat, inte en spekulation i medierna, och den pekar ut konkreta hybrisktaktiker: sabotage, cyberattacker, angrepp på försvarsindustrin och på leveranskedjor till Ukraina samt möjliga "false flag"-operationer med ukrainsktillverkade drönare. Att den danska civila säkerhetsmyndigheten omedelbart höjde cyberhotnivån och hänvisade till information om konkreta sabotageplaner mot Danmark förstärker varningens dignitet. Att Danmark samtidigt offentligt bekräftade att stödet till Ukraina fortsätter, och att Estland säger sig ha en liknande bild, signalerar samstämmighet bland Natos östflankländer i en period av ökade ryska provokationer.
Vad som hände
Danmarks underrättelsetjänst (Forsvarets Efterretningstjeneste) presenterade den 24 september en ny hotbildsbedömning där den slår fast att Ryssland sannolikt kommer att trappa upp sin hybridkrigföring mot västländer och Nato under de kommande månaderna, med tätare attacker och allvarligare konsekvenser. Chef Thomas Ahrenkiel bedömde att det finns en "liten men växande" risk för ett begränsat militärt angrepp mot ett Natoland på östra flanken som gränsar till Ryssland. En sådan begränsad operation skulle enligt underrättelsetjänsten kunna bestå av långdistansanfall med drönare eller missiler mot infrastruktur som stödjer Ukraina, "false flag"-operationer där ukrainsktillverkade drönare används, eller en mindre rysk militär insats i grannländer, möjligen utan nationella igenkänningstecken. Risken för ett begränsat angrepp bedöms för närvarande som låg, och dansk underrättelsetjänst ser inga tecken på att Moskva förbereder en direkt invasion av ett Natoland, även om ett sådant scenario "inte kan uteslutas". Danmark, som inte gränsar till Ryssland, betraktas inte som mål. Danmarks civila säkerhetsmyndighet (Beredskabsstyrelsen) höjde därefter hotnivån för "destruktiva cyberattacker" från medel till hög och uppgav att man har information om konkreta planer på sabotageaktioner mot Danmark. Ahrenkiel varnade också för möjliga attacker eller sabotage mot fordon som transporterar gods till eller från Ukraina. Försvarsministern uppgav att säkerhetsläget är allvarligare än vid någon tidpunkt sedan kalla krigets slut, men betonade att Danmark inte har för avsikt att stoppa sitt stöd till Ukraina. Estlands försvarsminister meddelade på X att den danska bedömningen i stort motsvarar Estlands egen och att Estland "noga följer utvecklingen" och är "redo att vidta beslutsamma åtgärder" vid behov.
Där rapporteringen skiljer sig åt
Den danske försvarsministern namnges på olika sätt i de underliggande källorna: vissa anger Troels Lund Poulsen, andra Jeppe Bruus, och en källa noterar "Troels Lund Poulsen (Jeppe Bruus)". Tjänsten (försvarsminister) och uttalandena är i övrigt identiska.
Bakgrund
Den danska bedömningen följer på en rad incidenter och uttalanden som tyder på skärpt rysk tonläge gentemot Nato och länder som stödjer Ukraina. Den 23 september rapporterade Polens operativa kommando att en rysk militärhelikopter kränkt polskt luftrum nära Braniewo, kommande från Kaliningradområdet, innan den vände tillbaka. I början av september 2025 avfyrade ett ryskt örlogsfartyg signalraketer mot en dansk militärhelikopter i internationellt vatten i Östersjön, vilket ledde till att Danmark kallade hem den ryske ambassadören. Den 18 september uppgav Polens premiärminister Donald Tusk att det mest sannolika scenariot för de kommande månaderna är ryska hybridattacker med drönare och missiler mot länder som stödjer Ukraina, där attacker ibland kan skylas som olyckor. The Wall Street Journal rapporterade den 6 augusti att amerikansk underrättelsetjänst ser det som möjligt att Putin kan testa Natos beredskap genom cyberattacker, sabotage eller en begränsad invasion av ett Natoland mellan hösten 2025 och 2029. CNN rapporterade den 17 september att Rysslands hybridkampanj syftar till att höja den upplevda kostnaden av stödet till Ukraina och att testa Natos vilja att utlösa artikel 5, utan att gå över i öppen konflikt. Tyskland anklagade i augusti Moskva för en misslyckad drönarattack mot Leipzigs flygplats. Den 28 juni uppgav chefen för Polens utrikesunderrättelsetjänst att Ryssland är redo att skicka "små gröna män" till Baltikum, vilket Litauens försvarsminister följande dag sade sig inte se några objektiva tecken på.