Litauen: misslyckad mordbrand mot Starlink-företag – tredje attacken i Europa på en månad
Litauens premiärminister Mindaugas Sinkevičius rapporterade ett misslyckat nattligt mordbrandsförsök mot ett litauiskt företag som lagrar Starlink-kommunikationsutrustning som används av Ukraina. Den litauiska underrättelsetjänsten hade varnat företaget i förväg och stärkt säkerheten, vilket gjorde att brandförsöket misslyckades. Sinkevičius sammankallade Litauens nationella säkerhetskommissions möte den 19 oktober för att behandla både brandförsöket och en okänd drönares intrång i litauiskt luftrum, och beskrev händelsen som del av en rysk hybridkrigföring. Det är den tredje liknande attacken mot Starlink-infrastruktur i Europa på ungefär en månad, efter incidenter i Polen och Bulgarien.
Huvudpunkter
- Litauens premiärminister Mindaugas Sinkevičius rapporterade ett misslyckat mordbrandsförsök under natten mot den 18 oktober mot ett litauiskt företag som lagrar Starlink-utrustning för ukrainasjuk användning.
- Litauiska säkerhetstjänster hade varnat företaget i förväg och stärkt säkerheten, vilket gjorde att försöket misslyckades.
- Sinkevičius sammankallade Litauens nationella säkerhetskommissions möte den 19 oktober, som också ska behandla intrånget av en okänd drönare i litauiskt luftrum och ge tjänsterna utökade befogenheter att neutralisera drönare.
- Sinkevičius uppgav att Ryssland sannolikt ligger bakom dådet och kallade det sabotage eller diversionsverksamhet inom ramen för Rysslands hybridkrig.
- Incidenten är den tredje mot Starlink-infrastruktur i Europa på ungefär en månad, efter bränder vid en Starlink-station i Wola Krobowska i Polen den 23 september och misstänkt mordbrand på 11 av 17 Starlink-antenner utanför Sofia i Bulgarien den 14 oktober.
Därför är det viktigt
Attacken riktades mot infrastruktur som är direkt kopplad till Ukrainas kommunikationer, och anses vara den tredje i en serie sabotageförsök mot Starlink-anläggningar i Europa efter Polen och Bulgarien. Det litauiska svaret – att underrättelsetjänsten i förväg varnade företaget och att premiärministern sammankallade nationella säkerhetskommissionen – signalerar att händelsen bedöms som allvarlig och sannolikt del av en hybrid kampanj.
Vad som hände
Under natten mot den 18 oktober försökte okända personer inleda en mordbrand mot ett litauiskt företag som lagrar Starlink-kommunikationsutrustning, som bland annat förser nio Starlink-antenter som används av Ukraina med uppkoppling. Litauiska säkerhetstjänster hade varnat företaget i förväg om möjliga angrepp och stärkt säkerheten, vilket gjorde att försöket misslyckades. Vid platsen hittades omkring klockan 02 olika behållare med brandvätska, från 3–5 liters kärl till 10-litersdunkar. Litauens premiärminister Mindaugas Sinkevičius tillkännagav händelsen via Facebook och sammankallade landets nationella säkerhetskommissions möte för den 19 oktober. Mötet ska också behandla intrånget av en okänd drönare i litauiskt luftrum samma natt, där stridsflygplan skickades upp men inte kunde skjuta ner drönaren på grund av vädret, och utvärdera drönarspaning samt utöka tjänsternas befogenheter att neutralisera drönare. Sinkevičius uppgav att förövarnas identiteter är kända och att han hoppas på gripanden snart, samt pekade ut Ryssland som den mest sannolika beställaren och kallade händelsen sabotage eller diversionsverksamhet inom Rysslands hybridkrig.
Så beskriver ukrainska källor det
Alla sju källor som ligger till grund för sammanställningen är ukrainska medier och nyhetsbyråer (Europeiska pravda, Ukrainska pravda, Interfax-Ukraina, LIGA.net, ZN.UA, NV, LIGA.net LB.ua). Ukrainsk rapportering betonar kopplingen mellan den litauiska anläggningen och Ukrainas Starlink-uppkoppling och placerar händelsen i samma berättelse som attackerna i Polen och Bulgarien, tillsammans med premiärministerns beskrivning av ett ryskt hybridkrig med sabotage- och diversionsinslag.
Där rapporteringen skiljer sig åt
Källorna är överens om att två turkiska medborgare misstänks för branden vid Starlink-station i Wola Krobowska i Polen den 23 september, men uppger motstridiga uppgifter om vad som hänt med dem. Polens premiärminister Donald Tusk meddelade den 12 oktober att de gripits i Tyskland på Polens begäran, medan polska tidningen Rzeczpospolita rapporterade den 14 oktober att poliskapade två turkiska medborgare som misstänktes kunna vara kopplade till dådet men sedan friges efter beslut om att de inte var inblandade i branden. Åtminstone en av de tidigare gripna männen hade lämnat felaktiga personuppgifter, och efter frigivandet tog de en taxi till Warszawa i «blöta och smutsiga kläder»; en analys av taxins ljudinspelning visar att de samtalade om en «operation», en «bas» och en «satellit».
Bakgrund
Den misslyckade litauiska attacken är den tredje i en serie incidenter riktade mot Starlink-infrastruktur i Europa under den senaste månaden. Den 23 september brann Starlink-markstationen i den polska byn Wola Krobowska i Masovien, och polsk åklagarmyndighet inledde en utredning om sabotage och terroristbrott till förmån för utländsk underrättelsetjänst. Den 12 oktober meddelade Polens premiärminister Donald Tusk att två turkiska medborgare misstänkta för branden gripits i Tyskland; en polsk tidning rapporterade den 14 oktober att de gripits och sedan frigivits av polisen. Den 14 oktober rapporterades misstänkt mordbrand mot 11 av 17 Starlink-antenner vid en högsäkerhetsanläggning utanför Sofia i Bulgarien, och bulgariska myndigheter bekräftade en utredning och stärkt säkerhet kring satellitkommunikationsanläggningar. Både den litauiska anläggningen och station i Wola Krobowska förser en betydande del av Central- och Östeuropa, inklusive Ukraina, med internetuppkoppling.