h.ua

Publicerad · Uppdaterad

NATO-chefen Rutte: Rysslands hybridattacker misslyckas med att bryta stödet till Ukraina

NATO:s generalsekreterare Mark Rutte sade den 29 september att upprepade drönarincidenser och andra hybridattacker mot alliansen visar på en föränderlig karaktär hos det ryska hotet. Han betonade att NATO har alla nödvändiga svarsalternativ, men att dessa inte alltid kommer vara offentliga eller symmetriska. Enligt Rutte är den bästa responsen på Rysslands gråzonsaktioner att fortsätta, inte minska, stödet till Ukraina.

Huvudpunkter

  • NATO:s generalsekreterare Mark Rutte sade den 29 september att upprepade drönarincidenter längs alliansens östra flank visar en utveckling av hotets karaktär.
  • Rutte betonade att NATO:s svar på ryska provokationer inte alltid kommer vara offentliga eller symmetriska utan följer inte principen "ett öga för ett öga".
  • Som exempel på symmetriskt svar nämnde han Operation Baltic Sentry, som inleddes efter att en undervattenskabel mellan Finland och Estland skars av i slutet av 2025.
  • Som exempel på asymmetriskt svar nämnde han åtgärder från Sverige, Storbritannien, Belgien och Frankrike mot den ryska "skuggflottan".
  • Rutte sade att den bästa responsen på ryska gråzonsaktioner är att stärka – inte minska – stödet till Ukraina, med budskapet till Moskva att NATO kommer att göra "mer, inte mindre" för Kyiv.
  • Estland har offentligt pekat ut ryska underrättelsetjänster som ansvariga för brandattentatet mot försvarsföretaget Milrem Robotics i Tallinn i mitten av augusti, vilket Kreml avfärdat som "ogrundat".
  • I natt mellan den 28 och 29 september upptäckte Rumänien ett luftmål nära sitt luftrum; ingen kränkning rapporterades, men försvarsdepartementet erhöll rapporter om skräp i Brăila-distriktet.

Därför är det viktigt

Ruttes beskrivning av hybridattacker som ett kvalitativt nytt och föränderligt hot ger en samlad strategisk ram för den senaste tidens incidenter längs alliansens östra flank. Genom att direkt koppla svaret på gråzonsaktioner till fortsatt stöd för Ukraina signaleras att stödet till Kyiv inte bara är en diplomatisk utan också en militärstrategisk fråga för NATO. Samtidigt lämnar han en medveten tvetydighet om hur och när alliansen agerar, eftersom en del svar inte kommer vara offentliga. Detta sker mot bakgrund av en rapporterad rysk kärnvapenbrevväxling med NATO om Kaliningrad.

Vad som hände

Den 29 september höll NATO:s generalsekreterare Mark Rutte en gemensam pressträff med Litauens premiärminister Mindaugas Sinkevičius, där han sade att upprepade drönarincidenter och andra ryska hybridattacker mot alliansen visar på en förändring av hotets karaktär. Rutte betonade att termen "hybrid" är missvisande och underdriver det som i själva verket är gråzonsmetoder – drönare, sabotage och cyberattacker. NATO har enligt Rutte alla nödvändiga svarsalternativ, men dessa kommer inte alltid att vara offentliga, symmetriska eller följa en "öga för öga"-princip. Som symmetriskt exempel nämnde han Operation Baltic Sentry, inledd efter att en undervattenskabel mellan Finland och Estland skars av i slutet av 2025, och som asymmetriskt exempel åtgärder från Sverige, Storbritannien, Belgien och Frankrike mot den ryska skuggflottan. Rutte berömde den italienska luftstridsinsatsen som sköt ned en drönare över Litauen och sade att den bästa responsen på ryska gråzonsaktioner är att stärka stödet till Ukraina. NATO:s högsta allierade befälhavare i Europa, Alexus Grinkevich, sade att allierade har trappat upp sin underrättelsedelning och uppmanade till lugn.

Så beskriver ukrainska källor det

Ukrainska medier lyfter särskilt fram de konkreta säkerhetsincidenser som drabbat NATO-medlemmar – drönaren som sköts ned över Litauen, det luftmål som upptäcktes nära Rumäniens luftrum, skräp i Brăila-distriktet och drönaren nära Polens gränsövergång Dorohusk – och behandlar dem som en sammanhängande rysk kampanj mot alliansen. De framhåller Ruttes budskap att stödet till Ukraina ska stärkas, inte minskas, och kopplar ihop det med Estlands pekande av Ryssland för brandattentatet mot Milrem Robotics som belägg för ett bredare ryskt mönster.

Så beskriver internationella källor det

Internationell bevakning, däribland den azeriska nyhetsbyrån APA och Al Jazeera Arabic, leder med den politiskt-strategiska vinkeln att Rysslands attacker misslyckas med att undergräva NATO:s stöd för Ukraina och betonar framgången för alliansens motståndskraft snarare än incidenterna i sig. Tonvikten ligger på Ruttes varningar om återhållsamhet, den föränderliga hotbilden och blandningen av symmetriska och asymmetriska svarsalternativ, samt på debatten om offentlig attribuering – särskilt med tanke på stundande val i Frankrike, Italien, Polen och Spanien.

Där rapporteringen skiljer sig åt

Kremls talesperson Dmitry Peskov har avfärdat Estlands anklagelser om rysk inblandning i brandattentatet mot Milrem Robotics som "ogrundade" och saknande logik, vilket står i skarp kontrast till hur Estlands utrikesminister Margus Tsahkna och Rutte har ställt sig bakom den estniska attribueringen. Rapporteringen är också oenig om var pressträffen ägde rum – vissa källor anger NATO-högkvarteret i Bryssel, andra Vilnius i Litauen. En ukrainskspråkig artikel beskriver den polske försvarsministern som "efterträdaren till Rysslands försvarsminister Sergej Sjoigu", en förvirrande formulering som avviker från den faktiska attribueringen till Władysław Kosiniak-Kamysz i andra källor.

Bakgrund

I natt mellan den 28 och 29 september upptäckte Rumänien ett luftmål nära sitt luftrum och skickade upp jaktplan, men ingen kränkning rapporterades; senare inkom rapporter om skräp i Brăila-distriktet. Ungefär två veckor före Ruttes uttalande sköt NATO-jaktplan, identifierade som italienska, ned en drönare i litauiskt luftrum. Estland har pekat ut ryska underrättelsetjänster som ansvariga för brandattentatet mot försvarsföretaget Milrem Robotics i Tallinn den 14–15 augusti och har kallat den ryske chargé d'affaires. Polen rapporterade att en drönare föll på ukrainsk mark omkring två kilometer från gränsövergången Dorohusk utan att kränka polskt luftrum. I slutet av 2025 skars en undervattenskabel mellan Finland och Estland av, vilket ledde till att NATO inledde Operation Baltic Sentry. Sverige, Storbritannien, Belgien och Frankrike har vidtagit åtgärder mot den ryska skuggflottan.