NATO:s jaktplan sköt ner drönare i litauiskt luftrum – första gången
Under natten mellan den 14 och 15 september sköt NATO-jaktplan ner en drönare som kom in i Litauens luftrum från Belarus. Det är första gången som NATO-jaktplan direkt skjuter ner en drönare i litauiskt luftrum. Händelsen utlöste en gul nivå-flyglarm i södra Litauen och en tillfällig stängning av Vilnius flygplats.
Huvudpunkter
- NATO-jaktplan sköt ner en drönare i litauiskt luftrum natten 14–15 september – det första rapporterade fallet.
- Drönaren kom enligt preliminära uppgifter in från Belarus, utan förvarning från belarusisk sida.
- Italienska jaktplan på NATO:s luftpolismission från Šiauliai-basen lyfte och sköt ner drönaren.
- Drönaren sköts ner i Kaunas län, Kaišiadorys-distriktet, nära byn Pratkūnai.
- Vilnius flygplats och luftrummet ovanför stängdes tillfälligt; två flyg (från Antalya och Reykjavik) försenades.
- Inga uppgifter om skadade eller materiella skador efter nedskjutningen.
- Sprängladdning hittades i vraket och desarmerades av experter.
Därför är det viktigt
Det är första gången som NATO:s jaktplan direkt skjuter ner en drönare i litauiskt luftrum, och drönaren kom in från Belarus utan förvarning. Händelsen testade NATO:s luftpolismission i realtid – italienska plan från Šiauliai-basen lyfte och genomförde avskjutningen – och satte press på Östersjöregionens säkerhetsarkitektur. Den tillfälliga stängningen av Vilnius flygplats, den gula flyglarmnivån och upptäckten av en sprängladdning i vraket gör händelsen till ett konkret säkerhetspolitiskt prov. Litauen har inlett samråd inom EU och NATO och aviserat en diplomatisk not till Belarus, vilket kan accelerera diskussioner om att stärka östflanken.
Där rapporteringen skiljer sig åt
Italienska försvarsministern Guido Crosetto uppgav att drönaren 'troligen' var av ryskt ursprung, medan Litauens flygvapenchef överste Antanas Matutis avböjde att spekulera i om den var rysk eller ukrainsk i avvaktan på vrakanalys; litauiska myndigheter hade inte officiellt tillskrivit drönaren något ursprung vid rapporteringen. En del rapporter beskriver drönarens bana som västerut via Lentvaris i Trakai-distriktet (uppgift från NKVC-chefen Vilmantas Vitkauskas till LRT Radio), medan andra placerar nedslaget nära Kaunas – uppgifterna är inte direkt motstridiga men tonvikten varierar. Tidig rapportering konstaterade att drönartypen inte identifierats, medan senare rapportering noterar att en sprängladdning hittades och desarmerades på plats.
Bakgrund
I augusti sköts en drönare ner över Lettland och en spansk NATO-jaktplan sköt ner en drönare över Rumänien; den första NATO-nedskjutningen av drönare i Östersjöregionen skedde över Estland och rörde en ukrainsk attackdrönare som hamnat ur kurs. Tidigare under 2026 hade Litauens och Estlands utrikesministrar anklagat Ryssland för att med hjälp av elektroniska motmedel avsiktligt styra ukrainska drönare in i baltiskt luftrum. Den 13 september utlöstes en flyglarm i delar av Litauen, men det misstänkta objektet visade sig vara en fågelflock. Den 20 maj hade Litauen också beordrat öppning av alla skyddsrum efter en flyglarm.