Tyska BKA: över 165 misstänkta sabotagen och nästan 750 drönarincidenter hittills 2026
En konfidentiell rapport från Tysklands federala kriminalpolis (BKA), som tidningen Süddeutsche Zeitung tagit del av, visar att tyska myndigheter registrerat fler än 165 misstänkta sabotagefall och nästan 750 drönarincidenter över militära anläggningar och kritisk infrastruktur sedan årsskiftet. Uppgifterna bygger på de första månadernas drift av den nya gemensamma centrumen mot hybridhot (GAZ-Hybrid) i Berlin, och Tyskland lägger officiellt skulden på Ryssland för bland annat den explosiva drönaren vid en ukrainsk Antonov på Leipzig/Halle-flygplatsen.
Huvudpunkter
- Över 165 misstänkta sabotagefall registrerade i Tyskland sedan början av 2026.
- Nästan 750 drönarincidenter över militära objekt och kritisk infrastruktur under samma period; drönarna genomförde totalt 1 068 flygningar.
- Uppgifterna kommer från en konfidentiell BKA-rapport, rapporterad av Süddeutsche Zeitung.
- Rapporten bygger på den nya gemensamma centrumen GAZ-Hybrid i Berlin, öppnad i mitten av juni.
- Tyska åklagare öppnade 24 brottmål för spioneri; 112 spionerirelaterade brott registrerades, varav drygt 60 gällde otillåten foto- eller videofilmning av militära objekt.
- I 26 fall misstänker polisen agentverksamhet som kan vara förberedelse för sabotage – flest i Brandenburg (23), Nordrhein-Westfalen (21), Schleswig-Holstein (21) och Niedersachsen (15).
- Tyskland håller officiellt Ryssland ansvarigt för drönarattacken mot en ukrainsk Antonov på Leipzig/Halle-flygplatsen den 4 augusti.
Därför är det viktigt
De läckta BKA-siffrorna ger för första gången en kvantitativ bild av misstänkt sabotage- och spioneriverksamhet på tysk mark 2026. Nästan 750 drönarincidenter och över 165 sabotagefall pekar på en systematisk övervaknings- och sabotagetrad som riktar sig mot militära baser, kritisk infrastruktur och försvarsindustri. Att Tyskland formellt lägger skulden på Ryssland för drönarattentatet vid Leipzig/Halle – där en ukrainsk Antonov var målet – förstärker bilden av att landet betraktar händelserna som en del av en rysk hybridkampanj. Samtidigt visar det låga antalet gripanden att myndigheterna har svårt att identifiera och lagföra förövarna.
Vad som hände
En konfidentiell rapport från Tysklands federala kriminalpolis (BKA), som tidningen Süddeutsche Zeitung tagit del av, visar att tyska myndigheter sedan början av 2026 registrerat fler än 165 misstänkta sabotagefall och 747 drönarincidenter. Drönarna genomförde totalt 1 068 flygningar över kritisk infrastruktur, militärbaser och försvarsindustrianläggningar.
Åklagarmyndigheten och delstaternas åklagare öppnade 24 brottmål för spioneri, varav hälften rör cyberoperationer och runt 40 ytterligare misstänkta cyber-spionerifall pågår. Polisen registrerade sammanlagt 112 spionerirelaterade brott; i 26 fall misstänks agentverksamhet som kan vara förberedelse för sabotage. Drygt 60 av brotten gällde otillåten foto- eller videofilmning av militära objekt. Flest sabotageförberedelser registrerades i Brandenburg (23), Nordrhein-Westfalen och Schleswig-Holstein (21 vardera) samt Niedersachsen (15).
Rapporten bygger på de första månadernas drift av den nya gemensamma centrumen mot hybridhot (GAZ-Hybrid) i Berlin, som öppnade i mitten av juni. Drönaroperatörer grips sällan: i juli greps en moldavisk medborgare i Bayern för att ha spionerat på en anläggning tillhörande försvarsföretaget KNDS med drönare, och utredningen misstänker att han agerade på instruktioner från ryska underrättelsetjänster. Den 9 augusti attackerade två maskerade personer en vakt vid en gasanläggning i Grossenkneten i Niedersachsen medan denne sökte efter drönaroperatörer; förövarna greps inte.
Bland andra händelser som lyfts fram i rapporteringen finns att en eld på järnvägen mellan Düsseldorf och Köln i juli utreds som möjligt sabotage, att tre drönare hittades vid Leipzig/Halle-flygplatsen den 4 augusti – varav en med sprängämnen nära en ukrainsk Antonov – och att en låga på DHL:s fraktterminal i Leipzig 2024 av tyska underrättelsetjänster tillskrivits Ryssland.
Där rapporteringen skiljer sig åt
Källorna är samstämmiga i siffrorna från BKA-rapporten, men de skiljer sig åt i beskrivningen av incidenten i Grossenkneten den 9 augusti: enligt en redogörelse ska de maskerade personerna ha slagit vaktens huvud mot bilens motorhuv, medan en annan bara uppger att de attackerade honom och flydde.
Bakgrund
GAZ-Hybrid, Tysklands gemensamma centrum mot hybridhot, inledde sin verksamhet i Berlin i mitten av juni 2026 och ligger bakom de data som BKA-rapporten bygger på. Under 2026 har federala och regionala åklagare öppnat 24 brottmål för spioneri, varav hälften rör cyberoperationer och runt 40 ytterligare misstänkta cyber-spionerifall pågår.
Bland tidigare högprofilerade fall som rapporteringen lyfter fram finns gripandet i april 2024 i Bayern av två rysk-tyska agenter som övervakade amerikanska baser och transportleder för militärt bistånd till Ukraina, DHL-kollits brand i Leipzig 2024 (som tyska underrättelsetjänster tillskrev Ryssland), järnvägsbranden mellan Düsseldorf och Köln i juli 2026 och fyndet av drönare med sprängämnen vid Leipzig/Halle-flygplatsen den 4 augusti 2026 – den sistnämnda händelsen bär Tyskland formellt Ryssland ansvaret för. I juli 2026 greps dessutom en moldavisk medborgare i Bayern misstänkt för drönarspionage mot en KNDS-anläggning; utredningen tror att han agerade enligt instruktioner från ryska underrättelsetjänster.