Lavrov kallar Tysklands reaktion för Leipzigs drönarattack för "början på ett verkligt krig"
Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har kallat Tysklands svar på den misslyckade drönarattacken mot en ukrainsk An-124 på Leipzig/Halle flygplats för "början på ett verkligt krig". Han jämförde Tysklands stängning av ryska konsulatet i Bonn och "Ryska huset" i Berlin med diplomatiska nedläggningar före andra världskriget. Den tyska regeringen hade dagen innan formellt skyllt Ryssland för attackförsöket.
Huvudpunkter
- I natt mellan 4 och 5 augusti 2025 hittades en drönare försedd med sprängmedel och en tändhatt nära ett ukrainskt An-124-fraktflygplan på Leipzig/Halle flygplats.
- Den 1 september 2025 skyllde den tyska federala regeringen formellt Ryssland för attackförsöket.
- Sergej Lavrov kallade Tysklands reaktion för "början på ett verkligt krig" och jämförde stängningen av ryska konsulatet i Bonn och "Ryska huset" i Berlin med händelserna före andra världskriget.
- Tyskland stängde Rysslands sista generalkonsulat i landet, beläget i Bonn, och sade upp avtalet om "Ryska huset" i Berlin.
- Ryssland svarade med att stänga Tysklands generalkonsulat i Sankt Petersburg och beordra stängning av Goethe-Institutets filialer i Ryssland.
- Drönaren träffade flygplanets vinge och studsade till marken, men sprängladdningen – omkring 600 gram militärt explosivämne – detonerade inte.
- Ukrainas utrikesministerium uppger att inga skadades och att det ukrainska flygplanet inte skadades i incidenten.
Därför är det viktigt
Händelsen markerar en skarp retorisk upptrappning från Moskva, där Rysslands toppdiplomat tolkar Tysklands konsulära och kulturella motåtgärder som en upptakt till krig. Tyskland har formellt skyllt en utländsk stat – vida identifierad som Ryssland – för ett försök till angrepp mot kritisk logistikinfrastruktur som används för att transportera västlig hjälp till Ukraina. Avsnittet fördjupar en nedåtgående spiral i relationerna mellan Ryssland och Tyskland, med ömsesidiga konsulatstängningar, utvisning av kulturinstitutioner och förnyade hot från höga ryska företrädare, samtidigt som målet – ett ukrainskt tungtransportflygplan vid en nav för västligt militärt bistånd – binder händelsen direkt till logistikkedjan som stöder Ukrainas försvar.
Vad som hände
I natt mellan den 4 och 5 augusti 2025 upptäcktes en drönare utrustad med omkring 600 gram militärt explosivämne och en tändhatt nära ett ukrainskt An-124 Ruslan-fraktflygplan på Leipzig/Halle flygplats i Tyskland. CCTV-bilder visar att drönaren runt 19:30 flög rakt mot det ukrainska flygplanet, träffade en av vingarna, studsade och föll till marken; sprängladdningen detonerade inte, troligen för att tändhatten antingen inte fungerade eller slets loss vid kollisionen. Flygplatsen stängdes för trafik under natten, och samma natt kolliderade en Boeing 757-lastflygplan från flygbolaget DHL, på väg från Marseille till Leipzig, med ett okänt föremål under ett andra stigning och landade med mindre skador på en reservflygplats i Hannover. En andra drönare och spår av RDX (hexogen) hittades senare i utkanten av flygplatsen, och enligt en gemensam utredning från NDR, WDR och Süddeutsche Zeitung var tre drönare inblandade i attackförsöket. Bild rapporterade, med hänvisning till egna källor, att DNA-spår på drönaren matchade ärendet om mordbranden vid DHL-logistikcentret i Leipzig 2024. Den 1 september 2025 skyllde den tyska federala regeringen formellt Ryssland för attackförsöket. Tyskland stängde därefter Rysslands sista generalkonsulat i landet, beläget i Bonn, och sade upp avtalet om "Ryska huset" i Berlin. Ryssland svarade med att meddela stängning av Tysklands generalkonsulat i Sankt Petersburg, med personal som ska lämna senast den 18 september, och stängning av Goethe-Institutets filialer i Ryssland, med utsänd personal som ska lämna senast den 13 september. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov kallade Tysklands reaktion för "början på ett verkligt krig", jämförde stängningen av de ryska diplomatiska beskickningarna med händelserna före andra världskriget och varnade för att "metastaser av nazism" håller på att bryta igenom i Europa. Rysslands säkerhetsråds vice ordförande Dmitrij Medvedev hotade med attacker mot Berlin.
Så beskriver ukrainska källor det
Alla tillgängliga källor är ukrainskspråkiga medier, som enhälligt framställer drönarincidenten i Leipzig som en ryskattribuerad sabotagehandling mot en nav som används för att stödja Ukraina, och som tolkar Lavrovs retorik om ett "verkligt krig" som en upptrappning mot Tyskland snarare än ett trovärdigt svar. Ukrainsk rapportering framhåller Kyivs egen linje: Ukrainas utrikesministeriums besked om inga skadade och oskadade flygplan, samt bilden av Ryssland som förande ett hybridkrig som nu närmar sig konventionella inslag mot Tyskland. Ukrainska medier placerar Lavrovs anspelning på diplomatstängningar före andra världskriget och "metastaser av nazism" bredvid andra aggressiva ryska röster som Dmitrij Medvedevs hot mot Berlin och Vladimir Solovyovs uppmaning att "återställa DDR", och presenterar dem som en samordnad retorisk upptrappning. Experten Andreas Umland vid European Policy Institute i Kyiv citeras med argumentet att Tysklands respons hittills varit i hög grad symbolisk och att upptrappningsalternativ – som beslag av ryska skuggflottans fartyg eller utökat stöd till Ukraina – finns kvar på bordet.
Där rapporteringen skiljer sig åt
Källorna är oense om det ukrainska An-124-flygplanet bar på ammunition: tyska medier WDR, NDR och Süddeutsche Zeitung hävdar, med hänvisning till en konfidentiell polsirapport, att det transporterade ammunition från Frankrike vidare, medan det tyska federala inrikesministeriet officiellt slår fast att det inte fanns ammunition ombord. Frågan om ansvaret är också omstridd: tyska myndigheter, amerikanska tjänstemän som citeras av The Wall Street Journal och ABC News, och tyska utredare pekar mot Ryssland och identifierar misstänkta med rysk-vitryska respektive rysk-lettiska kopplingar, medan Rysslands utrikesminister Lavrov och andra ryska företrädare avvisar anklagelsen och i stället beskriver Tysklands svar som starten på ett verkligt krig.
Bakgrund
Leipzig/Halle flygplats har sedan 2022 använts som en alternativ nav för transport av västligt militärt gods till Ukraina, bland annat av ukrainska tungtransportflygplan som An-124. Tysklands federala åklagarmyndighet behandlar ärendet som ett angrepp mot landets transport- och logistikinfrastruktur. Tyska utredare har kopplat DNA-bevisning på drönaren till mordbranden vid ett DHL-logistikcenter i Leipzig 2024 och har identifierat en vitrysk-rysk misstänkt samt en ryskfödd man med lettiskt pass. Amerikanska tjänstemän har uppgett för The Wall Street Journal och ABC News att sprängdrönaren bär signaturer som överensstämmer med den utrustning som brukas av rysk militär underrättelsetjänst (f.d. GRU).