Tyskland pekar ut Ryssland bakom drönarattacken mot Leipzig/Halle-flygplatsen

Därför är det viktigt

Tyskland har formellt anklagat Ryssland för en hybrid attack på tysk mark, riktad mot en nyckelogistikknutpunkt för militärt stöd till Ukraina. Två misstänkta har identifierats via DNA-spår, varav en med kopplingar till rysk underrättelsetjänst och en som reste in i EU med ett italienskt turistvisum. Händelsen har återuppväckt EU-debatten om att skärpa visumregler för ryska medborgare och förbjuda f.d. ryska kombattanter, samtidigt som Ryssland avvisar anklagelserna och hotar motåtgärder. Eftersom Leipzig/Halle är en viktig hubb för militära leveranser till Ukraina har attacken en tydlig strategisk dimension.

Vad som hände

Natten mellan 4 och 5 augusti upptäcktes en drönare med sprängmedel och tändanordning några meter från ett ukrianskt An-124-lastplan vid Leipzig/Halle-flygplatsen i Tyskland. Drönaren detonerade inte och desarmerades av polis med en fjärrstyrd robot. Enligt videobevisning ska drönaren klockan 19.30 ha träffat ena vingen på det ukrainska flygplanet, studsat av och fallit till marken. Inga skadades och inget ukrianskt flygplan skadades enligt Ukrainas utrikesdepartement. Tyska utredare från BKA misstänker att fler drönare kan ha använts; hittills har tre enheter eller delar av dem hittats.

Tyska utredare har identifierat två misstänkta. Den ene är en man med ryskt ursprung och lettiskt pass, med kopplingar till rysk underrättelsetjänst, som misstänks ha varit logistikkoordinator och instruktör. Han reste in i Tyskland i slutet av juli via Berlin BER, hyrde bil till Leipzig och lämnade landet två dagar före attacken via BER. Den andre misstänkte är en belarusisk medborgare med även ryskt medborgarskap, som reste in i EU med ett italienskt turistvisum utfärdat vid Italiens ambassad i Minsk. DNA-spår på drönaren, i en burk med sprängmedel och på en antenn som sattes fast på ett träd nära flygplatsen ledde via matchningar i europeiska databaser i Litauen och Finland fram till den belarusisk-ryska misstänkte. Båda misstänkta har lämnat EU:s territorium, och utredare är skeptiska till möjligheten att gripa dem.

Den 1 september anklagade den tyska regeringen officiellt Ryssland för att ligga bakom attacken. Tysklands utrikesminister Johann Wadephul kallade in den ryske ambassadören, och inrikesminister Alexander Dobrindt angav att gärningspersonerna agerade som 'lägre agenter' på order av ryska statsstrukturer. Motåtgärderna omfattar stängning av Rysslands generalkonsulat i Bonn (verksamheten upphör 18 september) och 'Russisches Haus' i Berlin, samt skärpta gränskontroller gentemot ryska medborgare. Rysslands utrikesministerium avvisade anklagelserna som 'fullständigt grundlösa' och kallade in Tysklands chargé d'affaires Bernd Finke den 2 september; talespersonen Maria Zacharova meddelade att Ryssland skulle svara på Tysklands åtgärder. Belgien, Frankrike, Nederländerna och flera andra länder kallade in ryska ambassadörer med anledning av incidenten.

EU:s utrikesministrar möttes på onsdagen i Irland för att diskutera ytterligare åtgärder. EU:s höga representant Kaja Kallas rapporterade brett stöd för att förbjuda f.d. ryska kombattanter från inresa i EU och för att skärpa viseringsrestriktionerna för ryska turister. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade att EU inte tolererar ryska hybrida attacker och inte backar från fortsatt stöd till Ukraina; hon meddelade att EU förbereder snabbinsatsteam för länder som drabbas av liknande incidenter och att nästa sanktionspaket väntas omfatta fler än 1 600 företag. Natos generalsekreterare Mark Rutte uppgav att ryska drönare och missiler i ökad utsträckning korsar allierade länders luftrum på Natos östra flank. Vidare överväger EU nya åtgärder mot Rysslands skuggflotta av tankfartyg.

Så beskriver ukrainska källor det

Ukrainska medier rapporterar genomgående om händelsen med fokus på Ryssland som gärningsman och på den ryska underrättelsetjänstens kopplingar till de misstänkta. Man betonar att målet var ett ukrianskt transportflygplan på en flygplats som fungerat som militär logistisk hubb för Ukraina sedan den fullskaliga invasionens början. Kallas uttalande om att Ryssland bombar civila i Ukraina samtidigt som ryssar reser fritt i Europa används för att rama in EU:s viseringsdebatt som en direkt följd av rysk aggression mot Ukraina. Den italienska visumdimensionen och de inre EU-sprickorna – Frankrikes och Italiens motstånd mot att förbjuda f.d. ryska kombatanter – framställs som bevis på de kryphål Ryssland utnyttjade. Ukrainas utrikesdepartement betonade att inga ukrainska flygplan skadades och att det inte fanns några offer.

Så beskriver internationella källor det

Inga internationella språkkällor ingick i underlaget, så en separat icke-ukrainsk ramning kan inte jämföras utifrån metadata.

Där rapporteringen skiljer sig åt

Det råder oenighet om huruvida det ukrianska An-124-planet bar ammunition: tyska medier (WDR, NDR, Süddeutsche Zeitung) citerar en konfidentiell polisrapport som hävdar att planet var lastat med ammunition som nyligen levererats från Frankrike; Tysklands inrikesdepartement förnekar officiellt att planet var lastat med ammunition. Det finns också olika beskrivningar av hur drönaren rörde sig: en version anger att drönaren träffade vingen på An-124 och föll till marken utan att detonera, medan en annan endast nämner att en beväpnad drönare med sprängmedel upptäcktes nära planet och neutraliserades.

Bakgrund

Leipzig/Halle-flygplatsen har sedan den fullskaliga invasionens början fungerat som en alternativ transitpunkt för ukrainsk militär last. Vid antagandet av EU:s 21:a sanktionspaket vägrade Frankrike, Italien och flera andra kustturiststater att helt förbjuda f.d. ryska kombattanter från inresa i EU. Tyska utredare har jämfört situationen med hackningen av förbundsdagen 2015, där misstänkta agenter inte greps eftersom de inte återvände till Europa.