Västländernas ambassader stannar i Kiev trots ryska hot
Efter att Rysslands utrikesministerium den 3 oktober varnade utländska diplomater för att lämna Kiev och hotade med massiva beskjutningar, gick ett stort antal västliga ambassader ut med gemensamma förklaringar om att de stannar. USA:s utrikesminister Marco Rubio sade den 5 oktober att USA självt avgör om det är säkert för amerikanska diplomater att stanna i staden.
Huvudpunkter
- 3 oktober: Rysslands utrikesministerium varnade utländska diplomater för att lämna Kiev och hotade med fortsatta massiva beskjutningar.
- Ambassaderna i Ukraina från Tyskland, Italien, Spanien, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Slovakien, Slovenien, Finland, Litauen, Lettland, Sverige, Österrike och Albanien meddelade att de inte planerar att avbryta arbetet i Kiev.
- USA:s utrikesminister Marco Rubio sade den 5 oktober att USA:s ambassad i Kiev stannar och att USA självt kommer att avgöra om det är säkert.
- EU:s ambassadör i Ukraina, Katarína Mathernová, sade att alla EU-länders ambassader och EU-delegationen arbetar vidare i Kiev.
- Den brittiska ambassaden sade att de stannar och kallade de ryska hoten mot diplomater oacceptabla.
- 30 september: Kievs borgmästare Vitalij Klitjko rapporterade att splitter från en rysk beskjutning hittades på marken till en västambassad i Sevtjenkivskyj-distriktet.
- The Guardian rapporterade att västländer privat utvecklar reservplaner för att flytta ambassader till Lviv eller östra Polen, vilket det ukrainska utrikesministeriet säger sig inte ha fått några meddelanden om.
Därför är det viktigt
Den ryska varningen, utformad som en säkerhetsrekommendation, är ett försök att använda hot om beskjutning för att pressa den västliga diplomatiska närvaron i Kiev. Det koordinerade offentliga beskedet från ett stort antal ambassader om att de stannar, med hänvisning till Wienkonventionen, utgör ett enat diplomatiskt svar mot intimidation. Rubio-märkets besked att Washington självt beslutar understryker fortsatt amerikanskt engagemang och ett avvisande av den ryska uppmaningen. Samtidigt visar rapporteringen om reservplaner till Lviv eller östra Polen spänningen mellan den offentliga linjen och beredskapsplaneringen på hemmaplan.
Vad som hände
Den 3 oktober varnade Rysslands utrikesministerium utländska diplomater och medborgare för att lämna Kiev och meddelade att den ryska militären kommer att fortsätta med massiva beskjutningar, med ansvaret för eventuella konsekvenser placerat på dem som ignorerar varningen. Därefter publicerade ett stort antal västliga ambassader i Kiev förklaringar på sociala medier om att de stannar. Tysklands, Sveriges och andra länders ambassader underströk att Ryssland måste följa Wienkonventionen och folkrättens normer. USA:s utrikesminister Marco Rubio sade den 5 oktober att USA:s ambassad för närvarande stannar och inte evakueras, och att USA självt avgör om det är säkert för dess diplomater. EU:s ambassadör Katarína Mathernová angav att både EU-delegationen och alla EU-länders ambassader arbetar vidare.
Så beskriver ukrainska källor det
Ukrainsk rapportering centrerar berättelsen kring den ryska varningen den 3 oktober och betonar det kollektiva västliga avvisandet som en diplomatisk tillrättavisning av Ryssland. Ukrainska källor lyfter fram utrikesministeriets talesperson Heorhij Tykhyjs avvisande av att det finns några planer på att flytta ambassader, och framställer den västliga närvaron som orubblig. President Zelenskyjs uttalande om att intensifiera beskjutningen av ryska oljeraffinaderier tas med som kontext till den ryska upptrappningen. EU-ambassadörens och EU-kommissionens uttalanden återges för att visa på EU:s solidaritet med Ukraina.
Så beskriver internationella källor det
Den enda icke-ukrainska engelskspråkiga källan är en azerbajdzjansk nyhetsbyråartikel som i sin rubrik anger att Rubio inte uteslöt en avveckling av USA-ambassadens verksamhet i Kiev, en mer försiktig vinkling än den dominerande berättelsen om att man stannar. Via The Guardian introduceras vinkeln att västliga diplomater privat utarbetar reservplaner för att flytta ambassader till Lviv eller östra Polen, en nyans som inte lyfts fram i den ukrainskspråkiga rapporteringen.
Där rapporteringen skiljer sig åt
The Guardian rapporterar att västländerna privat utvecklar planer på att flytta ambassaderna från Kiev till Lviv eller östra Polen, medan Ukrainas utrikesministerium säger att man inte har fått några sådana meddelanden eller förfrågningar från utländska partner. De flesta ukrainska och västliga källor beskriver Rubio som att USA:s ambassad stannar i Kiev, medan en rubrik anger att Rubio inte uteslöt en avveckling av ambassadens verksamhet.
Bakgrund
Den 30 september rapporterade Kievs borgmästare Vitalij Klitjko att splitter från en rysk beskjutning hittades på marken till en västambassad i Sevtjenkivskyj-distriktet. I en Reuters-intervju den 3 oktober sade president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina kommer att intensifiera beskjutningen av ryska oljeraffinaderier som svar på Rysslands upptrappning, som enligt Kiev syftar till att tvinga invånare i Kiev och andra städer att fly. Ryssland utfärdade ett liknande varningsmeddelande till utländska diplomater i maj, vilket då avvisades. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov uppmanade redan i slutet av maj USA att evakuera sin ambassad under ett samtal med Rubio.