USA:s sändebud besökte Moskva och Kyiv – Rubio ser möjlighet till färdplan inom veckor
USA:s specialsändebud Steve Witkoff och Jared Kushner besökte Moskva den 5 september och Kyiv den 6 september. Efter ett telefonsamtal mellan Donald Trump och Vladimir Putin den 8 september sade utrikesminister Marco Rubio att en färdplan för att återuppta förhandlingarna mellan Ukraina och Ryssland kan utarbetas inom några veckor. Kremls talesperson Dmitrij Peskov säger att det ännu inte finns någon konkret plan, men att det finns en allmän politisk vilja att återuppta trilateralerna. Zelenskyj säger att Ukrainas sändebud fått beskedet att "ryssarna är redo att förhandla."
Huvudpunkter
- USA:s specialsändebud Steve Witkoff och Jared Kushner besökte Moskva den 5 september och Kyiv den 6 september – deras första besök i Ukraina.
- USA:s president Donald Trump uppgav den 8 september efter sitt telefonsamtal med Vladimir Putin att Putin 'vill göra en uppgörelse' om att avsluta kriget.
- USA:s utrikesminister Marco Rubio sade att en 'färdplan' för att återuppta samtalen mellan Ukraina och Ryssland kan utarbetas inom de närmaste veckorna.
- Kremls talesperson Dmitrij Peskov sade att det inte finns några planer eller färdplaner ännu, men att det finns en 'allmän politisk vilja' att återuppta de trilaterala samtalen.
- President Volodymyr Zelenskyj sade att han fått beskedet att 'ryssarna är redo att förhandla' och att en bilateral Zelenskyj–Trump-träff preliminärt är överenskommen.
- Enligt Bloomberg uppger europeiska tjänstemän att Putin fortsatt kräver kontroll över hela Donetsk oblast och att man förväntar sig att kriget fortsätter in i nästa år.
Därför är det viktigt
Resan är den första gången USA:s sändebud rest till både Moskva och Kyiv på samma turné, vilket signalerar ett försök att väcka liv i en frusen förhandlingsprocess. Rubio pekar på en möjlig färdplan inom veckor; Zelenskyj bekräftar att han hört att de är redo att förhandla. Samtidigt understryker Bloomberg-källor från europeiska tjänstemän att Putin inte visat vilja att mjuka sin position, att han fortsatt kräver kontroll över hela Donetsk oblast, och att man räknar med att kriget fortsätter in i nästa år. Den diplomatiska offensiven sammanfaller därmed med en förväntad upptrappning: enligt samma källor planerar Ryssland ökade attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur under vintern.
Vad som hände
USA:s specialsändebud Steve Witkoff och Jared Kushner – Trumps svärson – reste till Moskva den 5 september och träffade Vladimir Putin. Dagen därpå, den 6 september, anlände de till Kyiv för sitt första besök i Ukraina och höll tre rundor samtal med president Volodymyr Zelenskyj samt företrädare för Frankrike, Tyskland och Storbritannien (E3). Den 8 september ringde USA:s president Donald Trump Putin; enligt Kremls biträdande Jurij Usjakov varade samtalet nästan en timme och Putin 'positivt bedömde' den amerikanska medlingsinsatsen. Vita huset publicerade ingen egen sammanfattning. Samma dag, under ett pressstopp i Colombia, sade USA:s utrikesminister Marco Rubio att en 'färdplan' för att återuppta Ukraina–Ryssland-samtalen kan utarbetas inom de närmaste veckorna och beskrev samtalen i Moskva och Kyiv som 'substantiella'. Trump sade till journalister att Putin 'vill göra en uppgörelse'. Kremls talesperson Dmitrij Peskov sade att det ännu inte finns några konkreta planer, men bekräftade en 'allmän politisk vilja' att återuppta de trilaterala samtalen. Zelenskyj uppgav att han fått beskedet att 'ryssarna är redo att förhandla' och att en bilateral Zelenskyj–Trump-träff preliminärt är överenskommen för senare delen av september.
Så beskriver ukrainska källor det
Ukrainska medier rapporterar brett om Rubiös uttalande om en färdplan och Zelenskyjs beskrivning av besöket som ett sätt att 'öppna upp' den diplomatiska processen. Zelenskyjs villighet att återgå till ett trilateralt format framhålls, liksom hans förslag på mötesplatser: FN:s generalförsamling i New York för vidare samtal med USA, och Förenade Arabemiraten, Schweiz eller Turkiet för nästa trilateral. Närvaron av E3:s nationella säkerhetsrådgivare i Kyiv – Frankrikes Emmanuel Bonne, Tysklands Günter Sautter och Storbritanniens Jonathan Powell – lyfts fram och enligt Pekka Toveri (finsk EU-parlamentariker) var den ett resultat av europeiskt tryck på Trump, inte ett amerikansk initiativ. Ukrainska källor betonar också att detta var de amerikanska sändebudens första besök i Ukraina, i kontrast mot Witkoffs tidigare upprepade resor till Moskva. Ukrainas ambassadör Serhij Korsunskij varnar att Rysslands position innebär att Ukraina skulle upphöra att finnas som stat.
Så beskriver internationella källor det
Den enda franskspråkiga källan (Le Mondes liverapportering) lyfter fram Kremls förnekande av att någon färdplan finns och betonar gapet mellan amerikansk optimism och rysk retorik. Bloomberg-rapportering, återgiven i ukrainska medier, betonar europeisk skepticism: inget påtagligt framsteg, Putins oförändrade maximalistiska krav på Donetsk, samt förväntade ryska vinterattacker mot Ukrainas energinät och hybridoperationer i Europa. Osäkerhet kring innehållet i Trump–Putin-samtalet förstärks av att endast Kremls sammanfattning (via Usjakov) publicerats. ISW:s bedömning att Putin använde samtalet för att förmedla en förvanskad bild av läget på slagfältet, samt underrättelsetvivel om Putins verkliga avsikter, formar den internationella rapporteringen med tydlig försiktighet kring den diplomatiska offensiven.
Där rapporteringen skiljer sig åt
Källorna är oenseende i flera frågor. Trump, Zelenskyj och Rubio tonar alla fram vilja och framsteg: Trump säger att Putin 'vill göra en uppgörelse', Zelenskyj säger att sändebuden fört budskapet att 'ryssarna är redo att förhandla', och Rubio kallar samtalen 'substantiella' och pekar på en möjlig färdplan inom veckor. Witkoff uppger att 'betydande framsteg' uppnåtts. Mot detta står europeiska tjänstemän, citerade av Bloomberg, som säger att Putin inte visat vilja att mjuka sin position, att han fortsatt kräver hela Donetsk oblast, och att man räknar med att kriget fortsätter in i nästa år; även en källa i Ukrainska presidentkansliet, citerad av NV, sade att man inte väntade sig ett genombrott. Peskov bekräftar en 'allmän politisk vilja' men säger samtidigt att inga planer eller färdplaner finns. På frågan om CIA-chefen John Ratcliffes roll uppger Financial Times-källor, återgivna av Kyiv Independent, att han förbereder en större roll – vilket Trump-administrationen förnekat.
Bakgrund
Trumpsändaudens resa var den första gången de reste till Ukraina, trots att Witkoff tidigare träffat Putin i Moskva upprepade gånger. Trump har tidigare ställt ett bilateralt möte med Putin som villkor för att en fredsuppgörelse ska vara på plats. CIA-chefen John Ratcliffe uppges ha träffat rysk underrättelsetjänst i Moskva i augusti för att pressa på för ett slut på invasionen. Rysslands rapporterade territoriella krav – kontroll över hela Donetsk oblast som del av en vapenvila – har inte offentligt övergivits. E3:s närvaro i Kyiv beskrivs av Pekka Toveri som resultat av europeiskt tryck på Washington. Putin–Trump-samtalet den 8 september uppges ha varat nästan en timme; Vita huset gav inte ut något eget Samtal. Samtalet ska enligt Peskov ha berört frågan om fångutbyten både mellan Ryssland och Ukraina och mellan Ryssland och USA.