Trump och Putin talade i telefon i en timme om Ukraina
USA:s president Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin höll en timslång telefonsamtal den 8 september. Samtalet, som tillkännagavs av Kremls medarbetare Jurij Usjakov via TASS, fokuserade på resultaten av de amerikanska sändebuden Steve Witkoff och Jared Kushners resor till Moskva och Kyiv 5–6 september. Trump pressade på för ett snabbt slut på kriget, medan Putin enligt Usjakov hävdade att Ryssland inte har några aggressiva planer mot Europa.
Huvudpunkter
- Telefonsamtalet mellan Trump och Putin den 8 september varade exakt en timme, enligt Kremlmedarbetaren Jurij Usjakov.
- Samtalet handlade om resultaten av Steve Witkoffs och Jared Kushners resor till Moskva (5 september) och Kyiv (6 september).
- Den 6 september reste de amerikanska sändebuden för första gången till Kyiv sedan förhandlingarna inleddes; under det andra förhandlingsrundan anslöt sig nationella säkerhetsrådgivare från Tyskland, Frankrike och Storbritannien.
- Witkoff uppgav att det gjorts 'betydande framsteg' och nämnde planering av ytterligare trepartssamtal, medan Bloomberg, med hänvisning till källor, rapporterade att inga reella framsteg uppnåddes och att Putin inte ändrat sin position.
- Bloomberg rapporterar att Putin planerar att intensifiera attacker mot Ukrainas energi- och värmeinfrastruktur under vintern, och att kriget väntas fortsätta in i 2027.
- Under besöken kom Ukraina och Ryssland överens om att inte slå mot varandras huvudstäder åtminstone till den 7 september.
Därför är det viktigt
Samtalet kom efter direkta amerikanska sändebudsuppdrag till både Moskva och Kyiv och signalerar fortsatt högnivåengagemang från USA för att försöka avsluta kriget. Trump beskrev det offentligt som produktivt, medan Kreml ramade in det positivt, vilket väcker frågor om huruvida Rysslands position faktiskt har förändrats. Analyser under perioden pekar på att Putins förhandlingsposition inte har ändrats trots den diplomatiska aktiviteten, och rapporter tyder på att kriget väntas fortsätta in i nästa år, med ryska planer på att intensifiera attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur under vintern. Att Trump talade med Putin men ännu inte med Zelenskyj per telefon vid denna tidpunkt lyftes av ukrainska kommentatorer som en oroande obalans.
Vad som hände
Den 8 september höll USA:s president Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin ett timslångt telefonsamtal, rapporterat av Kremls medarbetare Jurij Usjakov via TASS. Samtalet fokuserade på resultaten av de amerikanska sändebuden Steve Witkoff och Jared Kushners uppdrag, där de 5 september träffade Putin i Kreml – ett möte som enligt ryska medier varade i över tre timmar – och 6 september reste till Kyiv för första gången sedan förhandlingarna inleddes. I Kyiv höll de tre förhandlingsrundor med den ukrainska förhandlingsgruppen och president Zelenskyj; under den andra rundan anslöts nationella säkerhetsrådgivare från Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Den ukrainska sidan deltog av bland andra chefen för Presidentkansliet Kyrylo Budanov, Rustem Umerov, Davyd Arakhamia och biträdande chefen för Presidentkansliet Serhij Kyslytsia, samt Zelenskyj. Zelenskyj beskrev mötena som 'substantiella' med diskussioner om säkerhetsgarantier, ekonomiskt stöd, leveranser av luftvärn och ett vinterhjälppaket, och uppgav att sändebudens mål var att 'avblockera' den diplomatiska processen med flera nya idéer, inklusive möjliga deeskaleringssteg inför och under vintern. Under besöken kom Ukraina och Ryssland överens om att inte slå mot varandras huvudstäder åtminstone till den 7 september. Enligt Usjakov betonade Trump behovet av att snabbt avsluta kriget och uttryckte intresse för ett genombrott under sin presidentperiod, Putin ska enligt samma källa ha 'positivt bedömt' USA:s medlingsinsatser och försäkrat att Ryssland inte har några aggressiva planer mot Europa. Trump ska också ha kopplat ett slut på kriget till möjligheten att återställa handels- och ekonomiska relationer mellan Washington och Moskva. Ledarna ska ha kommit överens om att fortsätta arbetet med humanitära frågor, inklusive utväxlingar av frihetsberövade och dömda personer, och att hålla kontakt och ringa varandra vid behov. Vita huset hade vid rapporteringstillfället inte kommenterat samtalet.
Så beskriver ukrainska källor det
Ukrainska källor lyfter fram Institute for the Study of Wars (ISW) bedömning att Putin använde samtalet för att förmedla en förvrängd bild av läget på slagfältet och att Rysslands förhandlingsposition inte har förändrats sedan det amerikanska 28-punktsförslaget i november 2025, trots att läget på marken har förskjutits till Ukrainas fördel. Ukrainsk rapportering framhåller att Trump talade med Putin men ännu inte hade ringt Zelenskyj, ett faktum som av ukrainska kommentatorer som Yevhen Mahda beskrivs som en oroväckande obalans som låter Ryssland fortsätta att 'mata' Trump med sin egen bild av situationen. Ukrainska medier citerar i hög grad Bloombergs rapportering att mötet i Moskva inte gav några reella framsteg och att Putin inte mjukat sin position, i kontrast mot Witkoffs positiva formuleringar. Rapporteringen betonar också ryska planer på att intensifiera attacker mot Ukrainas energi- och värmeinfrastruktur under vintern, och uppmärksammar fortsatt stöd från allierade, inklusive europeiska planer på att köpa amerikanska Patriot-robotar via Natos PURL-program och vice försvarsministern Elbridge Colbys uttalande om att förbereda sig på ett utdraget krig. Flera ukrainska källor använder laddade beteckningar för Putin, som 'ryska diktatorn' och 'Kremls diktator'.
Så beskriver internationella källor det
Internationella källor, som den Hongkong-baserade engelskspråkiga publikationen och Al Jazeera Arabic, rapporterar samtalet i mer neutrala termer och fokuserar på Kremls ramberättelse om att samtalet var 'positivt', 'frankt' och 'konstruktivt'. Den internationella bevakningen betonar Trumps offentliga karaktärisering av samtalet som 'utmärkt' och hans påstående att Putin vill göra en uppgörelse, tillsammans med Putins påstående att Ryssland inte har några aggressiva planer mot Europa. Den Hongkong-baserade artikeln centrerar den diplomatiska koreografin – samtalets timmeslängd, fokus på sändebudens resor och de uttalade överenskommelserna om fortsatt humanitärt arbete och kontakt – utan den skeptiska analytiska överton som finns i mycket av den ukrainska bevakningen.
Där rapporteringen skiljer sig åt
Källorna är oense om huruvida sändebudens resor gav meningsfulla framsteg: Witkoff beskrev offentligt 'betydande framsteg', inklusive planering av ytterligare trepartssamtal, medan Bloomberg, med hänvisning till källor med insyn i förhandlingarna, rapporterade att mötet i Moskva inte gav några reella framsteg och att Putin inte ändrade sin ståndpunkt. Trump beskrev offentligt samtalet som 'utmärkt' och sa att Putin vill göra en uppgörelse, medan ISW och Bloomberg-källor bedömde att Putin använde samtalet för att pressa en förvrängd bild av slagfältet och att hans förhandlingsposition inte förändrats sedan det amerikanska fredsförslaget i november 2025. Källorna skiljer sig även åt om tidpunkten för eventuella substantiella förhandlingar: Kreml och Witkoff pekade på planering av ytterligare trepartssamtal, medan Bloomberg-källor rapporterade att allvarliga förhandlingar sannolikt inte inleds förrän tidigast 2027.
Bakgrund
Steve Witkoff och Jared Kushner reste till Moskva den 5 september och träffade Putin i Kreml i ett möte som enligt ryska medier varade i över tre timmar; de reste därefter med tåg till Kyiv den 6 september för möten med den ukrainska förhandlingsgruppen och president Zelenskyj. Under Kyiv-mötena anslöt sig nationella säkerhetsrådgivare från Tyskland, Frankrike och Storbritannien till den andra förhandlingsrundan, vilket fick Kreml att säga att ett sådant deltagande kan 'komplicera' processen. Ukraina och Ryssland kom överens om att inte slå mot varandras huvudstäder under besöksperioden, åtminstone till den 7 september. Trump och Putin träffades tidigare i Anchorage, Alaska den 15 augusti 2025. USA lade fram en 28-punkters fredsplan i november 2025 som sågs som gynnsam för Ryssland; analytiker noterar att Putins position inte har förändrats sedan dess, även om förhållandena på slagfältet enligt rapporter förskjutits till Ukrainas fördel. Rysslands dumaval var planerade till 18–20 september, en bakgrund som nämnts i rapporteringen om tidpunkten för den diplomatiska aktiviteten.