Ryssland varnar diplomater att lämna Kyiv – EU och Tjeckien stannar
Rysslands utrikesministerium uppmanade den 3 oktober utländska medborgare och diplomater att lämna Kyiv och meddelade att "massiva vedergällningsanfall" mot landet kommer att fortsätta. EU och Tjeckien svarade med att deras diplomatiska beskickningar stannar kvar, och EU presenterade samtidigt en ny sanktionspaket samt planer för försvarsupphandlingar till Ukraina.
Huvudpunkter
- Rysslands utrikesministerium uppmanade den 3 oktober utländska medborgare och diplomater att lämna Kyiv och avstå från att resa till Ukraina, med hänvisning till påstådd "dödlig fara".
- EU:s talesperson Christian Wigand uppgav att EU:s delegation i Kyiv fortsätter sitt arbete utan förändringar och att EU inte kommer att minska sitt stöd till Ukraina.
- Tjeckiens utrikesministerium bekräftade att landets diplomatiska beskickning inte dras tillbaka; den tjeckiske ambassadören fortsätter sin morgonjogg i en park i Kyiv.
- EU arbetar med sitt hittills största sanktionspaket mot Ryssland och har denna vecka infört nya restriktioner med anknytning till deportation av ukrainska barn.
- Planer på 28,3 miljarder euro i försvarsupphandlingar till Ukraina har godkänts för året inom Ukraine Support Loan, och ytterligare 6,6 miljarder euro har avsatts via Europeiska fredsfonden.
- The Guardian rapporterade att västländer diskuterar planer på att flytta ambassader från Kyiv till Lviv eller östra Polen om Ryssland börjar medvetet rikta attacker mot diplomatiska beskickningar.
- Ukrainas utrikesministerium uppgav att man inte har mottagit några förfrågningar eller meddelanden från utländska diplomatiska beskickningar om planer på att flytta från Kyiv.
Därför är det viktigt
Det ryska utrikesministeriets varning är ett öppet, offentligt hot riktat mot utländsk diplomatisk personal i en huvudstad, och riskerar att eskalera risken för attacker mot ambassader. Att EU och Tjeckien offentligt avvisade varningen och bekräftade att deras beskickningar stannar markerar fortsatt västlig diplomatisk närvaro i Ukraina. Samtidigt visar de nya sanktionerna och stödpaketen på 28,3 respektive 6,6 miljarder euro att EU eskalerar trycket på Moskva i stället för att låta sig skrämmas.
Vad som hände
Rysslands utrikesministerium meddelade den 3 oktober att landets väpnade styrkor kommer att fortsätta med "massiva vedergällningsanfall" mot Ukraina, inklusive Kyiv, och uppmanade utländska medborgare och diplomatisk personal att lämna staden och avstå från att resa till Ukraina med hänvisning till påstådd "dödlig fara". Ministeriet lade ansvaret för eventuella negativa konsekvenser på dem som ignorerar varningen. EU-kommissionens talesperson Christian Wigand svarade samma dag att EU:s delegation i Kyiv fortsätter att arbeta utan förändringar och att EU inte kommer att minska sitt stöd till Ukraina; han beskrev hoten som ett tecken på att Kreml förlorar kriget och tappar fattningen. Tjeckiens utrikesministerium bekräftade att landets beskickning stannar kvar och framhöll att den tjeckiske ambassadören fortsätter sin morgonjogg i en park i Kyiv. Ukrainas utrikesministerium uppgav att inga förfrågningar om att flytta beskickningar mottagits. Wigand meddelade också att EU arbetar med sitt största sanktionspaket någonsin mot Ryssland och att nya restriktioner redan denna vecka införts i samband med deportationen av ukrainska barn. Vidare har planer på 28,3 miljarder euro i försvarsupphandlingar till Ukraina för året godkänts inom Ukraine Support Loan, och 6,6 miljarder euro har avsatts direkt till militärt stöd via Europeiska fredsfonden.
Så beskriver ukrainska källor det
Ukrainska medier leder med det ryska hotet mot civila och diplomater och ramar in det som en förnyad skrämseltaktik, med stor vikt vid EU:s och Tjeckiens offentliga besked att beskickningarna stannar samt Ukrainas utrikesministeriums förnekande av att några ambassador flyttar. Rapporteringen kretsar kring uttalanden från Ukrainas utrikesdepartements talesperson Heorhiy Tykhyi, EU:s talesperson Christian Wigand, EU-ambassadören Katarina Mathernova och den tjjekkiske talespersonen Adam Čorgo, och återger konsekvent formuleringen att "Kreml förlorar kriget och tappar fattningen". Ukrainska artiklar lyfter också fram EU:s sanktionspaket och upphandlingsplanen på 28,3 miljarder euro som EU:s konkreta svar på hotet, och placerar varningen i samband med den pågående ryska beskjutningen av Kyiv.
Så beskriver internationella källor det
Internationella källor placerar varningen i ett bredare sammanhang: den tyskspråkiga källan (DW) kopplar den till de intensifierade ryska flyganfallen mot Kyiv med drönare och ballistiska robotar, Putins uttalade avsikt att fortsätta attackerna och Ukrainas utökade drönarattacker mot ryska oljeraffinaderier. Den arabiskspråkiga källan (Al Jazeera) fokuserar på den fysiska verkan – minst sex döda och skador på en bro i Kyiv – och tar med en ryskinsatt guvernörs uppgifter om offer i Zaporizjzja efter en ukrainsk drönarattack. Internationella medier noterar att Ryssland utfärdade ett liknande hot i maj och presenterar ambassadflyttsdiskussionen i The Guardian som ett ej bekräftat kontingensplanerande, utan att i samma utsträckning som ukrainska medier betona EU:s avvisande.
Där rapporteringen skiljer sig åt
Källorna är oense om vilken bro över Dnipro i Kyiv som träffades den 2 oktober: vissa identifierar Pivdennyi-bron (Södra bron), andra Pivnichnyi-bron (Norra bron) och en del för samman namnen; EU-ambassadören Katarina Mathernova placerar dessutom en träff på Norra bron den 4 oktober. Vidare stavas den tjeckiske utrikestalespersonens namn olika i källorna – "Adam Čorgo" i flertalet ukrainska rapporter, "Adam Černý" i en del byråmeddelanden och "Adam Čergo" i en ukrainskspråkig artikel.
Bakgrund
Ryssland utfärdade ett liknande hot mot utlänningar i Kyiv redan i maj. Före den fullskaliga invasionen i februari 2022 evakuerade flera europeiska länder sina ambassader från Kyiv till Lviv och Polen. Det ryska hotet kom i samband med intensifierade ryska flyganfall mot Kyiv, inklusive en träff på en bro över Dnipro den 2 oktober, och rapporter om att Ryssland förbereder sin hittills största vinterluftkampanj riktad mot kraftverk, elnät, värmeverk och vattenförsörjning.