EU säger ja till nya sanktioner mot Ryssland – 743 personer och 826 företag på listan

Därför är det viktigt

Paketet beskrivs som det största personliga sanktionspaketet mot Ryssland hittills och täcker över 1 500 individer och företag. Det riktar sig mot chefer och företag inom Rysslands militär-industriella komplex – från skeppsbyggnad och ubåtar till missiler, flyg, artilleri, elektronik och kemisk industri – och kan därmed skära av statsunderstödda medel till dessa företag. Genom att sanktionera 77 personer 'valda' till den ryska statsduman från ockuperade ukrainska territorier markerar EU fortsatt non-recognisering av dessa val. Sanktionerna får direkt ekonomisk effekt i form av frysta tillgångar i EU, förbud mot att tillhandahålla medel eller ekonomiska resurser samt inreseförbud för individer.

Vad som hände

Den 7 oktober enades EU-ländernas ambassadörer om ett nytt sanktionspaket mot Ryssland. Paketet omfattar 743 individer och 826 företag kopplade till den ryska militär-industriella komplexet. Det ursprungliga utkastet, som hade tagits fram av EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Kaja Kallas, föreslog 744 individer och 827 juridiska enheter – versionen som antogs är en individ och en juridisk enhet kortare, och det är ännu inte känt vilka som ströks.

Företagen på listan tillhör den ryska militär-industriella komplexet och är berättigade till statliga subventioner enligt ett ryskt statligt register. Individerna sanktioneras som chefer för dessa företag, vilka EU bedömer stödjer den ryska försvarsindustrin. Bland de namngivna finns Mikhail Budnichenko (Sevmash), Igor Vilnit (Rubin Central Design Bureau for Marine Engineering) och Vladimir Dorofeyev (Malakhit), samt chefer för Admiralty Shipyards och Zvyozdochka-reparationsvarvet. Därutöver ingår chefer för United Rocket and Space Corporation, ryska rymdinstrument- och informationssystemkoncernen, Kazan Motor Building Production Association, Motovilikhinskiye Zavody, KAMAZ-strukturer samt ett antal radioelektronik- och kemiföretag.

Utöver detta enades ambassadörerna om sanktioner mot 77 personer som 'valts' in i den ryska statsduman från tillfälligt ockuperade ukrainska territorier, samt tre ledamöter av den ryska centrala valkommissionen. Paketet omfattar också en förlängning av EU:s sanktionsregim för spridning och användning av kemiska vapen, som för närvarande täcker 31 individer och sex organisationer.

Efter slutförande av det formella förfarandet i EU-rådet och publicering i EU:s officiella tidning innebär de nya personliga sanktionerna frysta tillgångar i EU och förbud mot att tillhandahålla medel eller ekonomiska resurser till de sanktionerade personerna och företagen. För individer tillkommer också förbud mot inresa till eller transitering genom EU. Det totala antalet nya listningar som väntas godkännas den 12 oktober uppges vara 1 646 – 1 569 i MIC-paketet plus 77 dumarelaterade listningar.

Paketet, som först tillkännagavs i slutet av augusti av EU:s höga representant Kaja Kallas, beskrivs som det största personliga sanktionspaketet mot Ryssland hittills. Formellt godkännande sker vid rådet för utrikes frågor den 12 oktober i Luxemburg.

Så beskriver ukrainska källor det

Alla sju källor som ligger till grund för sammanställningen är ukrainska och ramar in överenskommelsen som det hittills största EU-sanktionspaketet mot Ryssland. De betonar att paketet riktar sig mot chefer och företag inom den ryska militär-industriella komplexet och att 77 statsdumaledamöter 'valda' från ockuperade ukrainska territorier sanktioneras. De framhåller det formella godkännandet den 12 oktober i Luxemburg och listar specifika ryska försvarsföretagschefer (Sevmash, Rubin, Malakhit, Admiralty Shipyards) som finns med.

Ukrainska källor lyfter särskilt fram avlistningen av de ryska oligarkerna Michail Fridman och Aliser Usmanov från EU:s sanktionslista den 22 september. De rapporterar att initiativet stöddes av Slovakien, Frankrike och Luxemburg men inte var samordnat med Ukraina, och framställer beslutet som en friktionspunkt mellan Ukraina och delar av EU. Som svar uppgav Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha att Ukraina kommer att lägga till ytterligare tjugo ryska oligarker på sina egna sanktionslistor. Storbritannien vägrade enligt rapporter att häva sina egna sanktioner mot Fridman och Usmanov trots EU-beslutet.

Där rapporteringen skiljer sig åt

Källorna är inte samstämmiga om hur paketet ska sammanfattas i siffror. Vissa beskriverar den 7 oktober-överenskommelsen som det största EU-sanktionspaketet mot Ryssland totalt sett, andra som det största personliga sanktionspaketet mot Ryssland specifikt. Det sammanlagda antalet listningar skiljer sig också åt: 1 569 (enbart MIC-paketet), 1 576 (det EEAS-förslag som presenterades den 16 september) eller 1 646 (MIC-paketet plus de 77 dumarelaterade listningarna). En annan otydlighet rör oljepristaket – det 21:e paketet förlängde det befintliga taket med 12 månader, men en formulering i en av källorna beskriver förlängningen som ett 'ledande för nytt sanktionspaket', vilket skapar tvetydighet kring vad som faktiskt var nytt och vad som förlängdes.

Bakgrund

Paketet tillkännagavs första gången i slutet av augusti av EU:s höga representant Kaja Kallas. Det antas inom ramen för den EU-sanktionsregim som infördes mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. Den 22 september förlängde EU-rådet samma regim med ytterligare 36 månader, till och med den 22 september 2029, men avförde samtidigt de ryska affärsmännen Michail Fridman och Aliser Usmanov från listan. Storbritannien vägrade att häva sina egna sanktioner mot de två oligarkerna. Som svar uppgav Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha att Ukraina skulle lägga till ytterligare tjugo ryska oligarker på sina egna listor. Enligt Ukrainska Pravda drevs avlistningen av Usmanov av Frankrike och Slovakien, medan Luxemburg försvarade Fridman och varnade för att landet skulle kräva samma eftergift för honom – sannolikt på grund av en rättslig tvist där Fridman påstås kräva minst 16 miljarder dollar i kompensation från Luxemburg för frysta tillgångar. EU:s föregående (21:a) sanktionspaket mot Ryssland antogs i juli 2026 och innefattade bland annat en tolvmånadersförlängning av oljepristaket på rysk olja.