USA:s representanthus röstar nästa vecka om Ryssland-sanktionslagen – internt motstånd är stort
USA:s representanthus ska nästa vecka rösta om sanktionslagen mot Ryssland (och Iran) som är uppkallad efter senator Lindsey Graham och senator Richard Blumenthal. Lagförslaget, som redan godkänts i senaten, ger president Donald Trump rätt att införa 100-procentiga tullar på de fem största köparna av rysk olja och gas. Lagen möter motstånd från demokrater och delar av det republikanska partiet som oroar sig för att den ger presidenten alltför omfattande tullbefogenheter och riskerar högre energipriser.
Huvudpunkter
- Representanthusets regelutskott har satt H.R. 5334 – "Lindsey Graham Sanctions on Russia and Iran Act" – på kalendern för behandling den 14 september.
- Lagen ger president Trump rätt att införa tullar på upp till 100 procent på de fem största köparna av rysk råolja och naturgas samt på de fem länder som mest hjälper Ryssland att kringgå energisanktioner.
- Lagen tillåter tullar på upp till 500 procent på varor som importeras direkt från Ryssland och föreskriver obligatoriska sanktioner mot rysk ledning, energisektorn, försvarsindustrin och så kallade skuggflottan.
- USA:s senat röstade den 7 augusti 2026 igenom lagförslaget med 86 röster för och 11 emot.
- Senator Lindsey Graham, lagförslagets huvudarkitekt, avled plötsligt den 12 juli 2026, bara dagar efter att han i London hade meddelat att han nått en uppgörelse med Vita huset om en reviderad version.
- Minoritetsledaren Hakeem Jeffries och flera andra demokrater motsätter sig lagen med hänvisning till att den ger Trump alltför omfattande nya tullbefogenheter; även entusiasm inom det republikanska partiet har varit dämpad.
- USA:s handelskammare har i ett brev till kongressledningen krävt att tullbestämmelserna tas bort och att fokus i stället läggs på riktade sanktioner och samordnad diplomati med länder som köper rysk energi.
Därför är det viktigt
Om lagen antas innebär det en kraftig upptrappning av USA:s ekonomiska tryck på Ryssland och på tredjeländer som underlättar Rysslands energiexport, och ger presidenten vittgående tullbefogenheter. För Ukraina skulle ett antagande stärka förhandlingsläget och utgöra en tydlig politisk signal från Washington, medan ett misslyckande skulle visa på bristande kongressvilja att pressa Moskva.
Vad som hände
Representanthuset i USA planerar att rösta om sanktionslagen mot Ryssland (och Iran), H.R. 5334, redan nästa vecka. Regelutskottet har schemalagt behandling av lagförslaget för eftermiddagen den 14 september och det ska tas upp under ett förfarande som kräver enkel majoritet för att passera. Lagen ger president Donald Trump rätt att införa tullar på upp till 100 procent på de fem största köparna av rysk råolja och naturgas samt på de fem länder som mest hjälper Ryssland att kringgå energisanktioner, och tillåter tullar på upp till 500 procent på varor direkt från Ryssland. Den föreskriver obligatoriska sanktioner mot rysk ledning, energisektorn, försvarsindustrin och den så kallade skuggflottan. Senaten godkände lagförslaget den 7 augusti 2026 med 86 röster för och 11 emot. Dess huvudarkitekt, senator Lindsey Graham, avled dock plötsligt den 12 juli 2026, bara två dagar efter att han i Kyiv meddelat att han nått en uppgörelse med Vita huset om en reviderad version.
Så beskriver ukrainska källor det
Alla fem källor i underlaget är ukrainska medier och ramar in den kommande omröstningen som ett avgörande ögonblick för Ukraina. De betonar att lagen skulle innebära omfattande sanktioner mot Rysslands energisektor, försvarsindustri och skuggflotta. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj framhålls särskilt för sitt direkta budskap vid Yalta European Strategy-mötet, där han uppmanade USA:s kongress att omedelbart anta lagen. Källorna lyfter också externa röster som stöder lagen – senator Jeanne Shaheens vädjan och en anonym europeisk tjänstemans beskrivning av lagen som en viktig politisk och symbolisk signal till stöd för Ukraina – samtidigt som de noterar det interna amerikanska motståndet.
Så beskriver internationella källor det
Underlaget innehåller ingen separat internationell medieram.
Där rapporteringen skiljer sig åt
Källorna är oense om antalet röster mot lagförslaget i senaten och vid vilken tidpunkt omröstningen ägde rum. En källa anger 86 röster för och 11 emot den 7 augusti, medan en annan anger 86 röster för och 12 emot den 28 juli.
Bakgrund
Lagförslaget introducerades i senaten i början av april 2025; en tidigare version föreslog en tull på 500 procent på import från länder som fortsätter att köpa rysk energi. Den 10 juli 2026 meddelade senator Lindsey Graham vid en presskonferens i Kyiv att han hade nått en uppgörelse med Vita huset om en reviderad version. Bara två dagar senare, den 12 juli 2026, avled han plötsligt. Senaten röstade igenom lagen 7 augusti 2026 med 86 röster för och 11 emot. Kina, Indien och Turkiet nämns som bland de största köparna av ryska oljeprodukter och skulle därmed vara bland de länder som träffas av tullbestämmelserna. Redan i juni 2025 rapporterade Wall Street Journal att Trump-administrationen försökte få Graham att mjuka upp lagförslaget, och Politico rapporterade den 31 augusti att lagen riskerar att falla i representanthuset på grund av oenighet mellan republikaner och demokrater.