USA:s representanthus godkände Lindsey Graham-lagen om sanktioner mot Ryssland

Därför är det viktigt

Lagen inför omfattande sanktioner mot den ryska ledningen, oligarker, banker, energibolag och skuggflottan, och utökar samtidigt sanktionerna mot Iran. Genom att ge presidenten rätt att införa tullar på upp till 100 procent på varor från de fem största köparna av rysk olja och gas skärps den ekonomiska pressen på Moskva kraftigt – något som direkt berör Kina och Indien som de största kunderna, men även Turkiet, Japan, Slovakien och Ungern. Antagandet bröt en nästan två år lång paus i betydande amerikansk kongresshandling för Ukraina, och Trump-administrationen har bekräftat att presidenten avser att underteckna lagen inom de närmaste dagarna.

Vad som hände

USA:s representanthus godkände natten mot den 17 september (Kiev-tid) lagen "Lindsey O. Graham Sanctioning Russia and Iran Act of 2026" med röstsiffrorna 262 för och 159 emot. Senaten hade redan godkänt lagen den 7 augusti med 86 röster för och 11 emot. Senator Lindsey Graham, som ursprungligen samförfattade förslaget tillsammans med Richard Blumenthal, avled i juli, varefter lagen namngavs efter honom.

Lagen ger USA:s president befogenhet att införa tullar på upp till 100 procent på import från länder som är bland de fem största köparna av rysk olja eller gas och som fortsätter sådana inköp. Mekanismen är begränsad till de fem största importörerna, men tariffnivåerna kan justeras ned om ett land minskar eller stoppar importen. Sanktionerna omfattar ryska topptjänstemän och företag – inklusive Putins närmaste krets, oligarker och deras familjer – samt banker, energibolag och den så kallade skuggflottan av tankfartyg. Sanktionerna mot Iran utökas också.

Trump-administrationen bekräftade att presidenten planerar att underteckna lagen inom de närmaste dagarna, och The Wall Street Journal rapporterade att underskriften väntas ske på fredagen.

Så beskriver ukrainska källor det

Ukrainska källor beskriver lagen som en betydande seger. Utrikesminister Andrij Sybiha kallade den "rätt svar" på Rysslands vägran att stoppa sin terror och efterfrågade obönhörlig påtryckning för att beröva krigsmaskinen dess finansiering. Presidentens sanktionspolitiska rådgivare Vladyslav Vlasiuk välkomnade de "helvetesliknande" sanktionerna och framhöll att intäkterna från rysk olja, inklusive från länder som fortsätter att köpa den, finansierar missil- och drönarproduktion, inköp av utländska komponenter och kompensation för förluster på slagfältet. Han betonade samtidigt att lagen i sig inte innebär ett omedelbart slut på kriget utan en gradvis minskning av Rysslands förmåga att upprätthålla sin nuvarande stridsintensitet. Ukrainas egna attacker mot rysk raffinaderiinfrastruktur lyfts som ett komplement. Vissa experter, däribland Oleksandr Chara vid Center for Defense Strategies, är mer skeptiska och menar att Trump redan har tillräckliga verkställande befogenheter och att lagens antagande inte garanterar att den faktiskt kommer att tillämpas mot Ryssland.

Där rapporteringen skiljer sig åt

Reaktionerna internationellt är delade. Kinas utrikesministeriet, genom talesperson Guo Jiakun, sade att bilateral handel med Ryssland inte får störas av påtryckningar från tredje part och motsatte sig extraterritoriell jurisdiktion utan grund i internationell rätt – ett uttalande som kom inför ett planerat toppmöte mellan Xi Jinping och Trump i Washington följande vecka. Indiens utrikesministeriet sade att man tar lagen "till sig", varnade för skador på bilaterala relationer och markerade att landet är redo att vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda sina handels- och ekonomiska intressen. Tysklands utrikesminister Johann Wadephul välkomnade däremot lagen och sade att varje företag involverat i kriget nu kan bli föremål för amerikanska sanktioner. Ungerns parlamentsledamot Márton Hajdu bad om ett undantag för Ungern, som är beroende av rysk energi.

I USA gick linjerna isär även inom demokraterna: Hakeem Jeffries och Gregory Meeks motsatte sig lagen med argument att den ger Vita huset för stor tullmakt och innehåller kryphål, medan 58 demokrater i representanthuset bröt med Jeffries position och röstade för lagen.

Det råder också oenighet om lagens faktiska effekt: ukrainska tjänstemän och den före detta diplomaten Daniel Fried beskriver lagen som ett kraftfullt verktyg som kan tvinga Putin att överväga att avsluta kriget, medan Rysslands Dmitrij Peskov ramar in den som något som komplicerar fredsansträngningarna, och Khara varnar för att verkställandet beror på hur Trump väljer att använda sina nya befogenheter.

Bakgrund

Lagens tariffmekanism är begränsad till de fem största importörerna av rysk olja och gas och innehåller justeringsklausuler om ett land minskar eller stoppar importen. En tidigare version av lagförslaget som introducerades i senaten i april 2025 föreslog 500 procents tullar; slutversionen sätter taket på 100 procent. EU:s medlemsstater är redan skyldiga att upphöra med inköp av rysk olja och gas till slutet av 2027. Kinas och Rysslands bilaterala handel översteg 240 miljarder dollar 2024, med merparten av transaktionerna i nationella valutor; Peking har hjälpt Moskva att hantera effekterna av västra sanktioner genom att köpa rysk olja och sälja varor med dubbla användningsområden. Indien är världens tredje största oljeimportör och en av de största köparna av rysk råolja.