Motstånd i USA:s representanthus försenar sanktionslag mot Ryssland
Ett lagförslag i USA:s representanthus som syftar till att stärka sanktionerna mot Ryssland har kört fast. Lagförslaget, som redan godkänts i senaten, föreskriver 100-procentiga tullar på de fem största importörerna av rysk olja och gas, däribland Kina, Indien och Turkiet. Talmannen Mike Johnson ser det som osannolikt att förslaget hinner gå till omröstning före mellanvalsdagen den 3 november, mot bakgrund av motstånd från både demokrater och delar av det republikanska partiet.
Huvudpunkter
- Lagförslaget ger presidenten rätt att införa 100-procentiga tullar på de fem största importörerna av rysk olja och gas samt på länder som hjälper Ryssland att kringgå sanktioner, däribland Kina, Indien och Turkiet.
- USA:s senat godkände lagförslaget, men detaljerna i omröstningen varierar mellan källorna: 86–11, 86–12 eller 81 röster följt av blockering.
- Mike Johnson säger att kongressen bara arbetar några få dagar i Washington under de kommande två månaderna, vilket gör det osannolikt att lagförslaget hinner gå till omröstning före den 3 november.
- Demokrater, däribland Gregory Meeks och Brad Schneider, motsätter sig bestämmelser som kan ge presidenten nya rättsliga befogenheter att införa breda tullar.
- Republikanerna oroar sig för att nya begränsningar kan höja världsmarknadspriset på olja och bensinpriset i USA.
- I augusti skrev en koalition av amerikanska näringslivsorganisationer – däribland U.S. Chamber of Commerce och Retail Industry Leaders Association – till kongressen och varnade för oavsiktliga konsekvenser för konsumenter och handelspartner.
- Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha uppmanade representanthuset att anta lagförslaget efter en rysk attack på en Coca-Cola plant in Kyiv region.
Vad som hände
Ett lagförslag i USA:s representanthus som syftar till att stärka sanktionerna mot Ryssland har stött på motstånd och bedöms sannolikt bli blockerat åtminstone fram till mellanvalsdagen den 3 november. Talmannen Mike Johnson sade på torsdagen att han tvivlar på att förslaget hinner gå till omröstning, med hänvisning till att kongressen bara har några få arbetsdagar i Washington under de kommande två månaderna. Lagförslaget har redan godkänts i senaten – detaljerna kring omröstningen varierar dock mellan olika källor: vissa rapporterar 86 röster för och 11 emot, andra 86–12 i ett procedurval, och ytterligare andra 81 röster följt av blockering. Förslaget, som författades av senator Lindsey Graham, ger presidenten rätt att införa 100-procentiga tullar på de fem största importörerna av rysk olja och gas samt på länder som hjälper Ryssland att kringgå sanktioner. Kina, Indien och Turkiet pekas ut som de största köparna av rysk energi. Bland motståndarna finns demokrater som Gregory Meeks och Brad Schneider, som oroar sig för att lagförslaget kan ge presidenten nya rättsliga befogenheter att införa breda tullar – särskilt känsligt med tanke på att Donald Trumps nuvarande tullar redan utmanas i domstol. Republikaner, inklusive utrikesutskottets ordförande Brian Mast, utvärderar lagförslagets påverkan på bensinpriserna och varnar för att tvinga Indien och andra köpare av rysk olja att söka alternativa leverantörer kan pressa upp priserna. I augusti skrev en koalition av amerikanska näringslivsorganisationer – däribland U.S. Chamber of Commerce, Retail Industry Leaders Association och National Foreign Trade Council – till kongressen och varnade för oavsiktliga konsekvenser för konsumenter, handelspartner och allierade.
Så beskriver ukrainska källor det
Ukrainsk bevakning betonar lagförslaget som ett sätt att öka trycket på Ryssland och visa stöd för Ukraina. Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha uppmanade representanthuset att anta lagförslaget och kopplade det till en rysk beskjutning av en Coca-Cola plant in Kyiv region, som han beskrev som en målinriktad attack mot amerikanska affärsintressen och en del av en bredare rysk strategi för att undergräva USA:s ekonomi. Ukrainas sändebud för sanktionspolitik, Vladyslav Vlasiuk, har hållit en serie möten i USA för att driva på lagförslaget och uppger att ingen kongressledamot under möten sägeruttryckt motsatte sig den omfattande sanktionslagstiftningen.
Så beskriver internationella källor det
I internationella sammanhang lyfts lagförslaget som ett kraftfullt – men kontroversiellt – verktyg för att straffa köpare av rysk energi. Kina, Indien och Turkiet pekas ut som de främsta målen. Kritiker, däribland amerikanska näringslivsorganisationer som U.S. Chamber of Commerce, varnar för att tullarna kan få oförutsedda konsekvenser för konsumenter och handelspartner, inklusive amerikanska allierade. Oklarhet råder kring huruvida president Trump faktiskt skulle använda de befogenheter lagförslaget ger, särskilt när det gäller Kina.
Där rapporteringen skiljer sig åt
Det råder motsägelser i källorna om senatens omröstning: vissa anger 86 röster för och 11 emot, andra rapporterar 86–12 i ett procedurval, och ytterligare andra nämner 81 röster följt av blockering.
Bakgrund
Lagförslaget registrerades i april 2025 och har sin bakgrund i senator Lindsey Grahams långvariga arbete för att stärka sanktionerna mot Ryssland. Graham avled plötsligt i juli 2025, kort innan senaten röstade. Efter hans dödsfall lade senatorerna fram en uppdaterad och delvis mjukare version av lagförslaget. Den 28 juli stödde senaten att driva lagförslaget vidare med 86 röster för och 12 emot, och den 7 augusti godkändes det slutligt. Senator Richard Blumenthal har uttryckt hopp om ett slutgiltigt antagande i september 2026. För att driva igenom lagförslaget i representanthuset via ett påskyndat förfarande krävs två tredjedelars majoritet, vilket är svårt att uppnå med tanke på republikanernas smala majoritet och motstånd inom det egna partiet.