Trump undertecknade Grahamlagen – ger rätt att införa upp till 100 % tullar mot Rysslands oljeköpare
USA:s president Donald Trump undertecknade den 19 september 2026 den så kallade Grahamlagen, som ger honom rätt att införa extra tullar på upp till 100 procent på varor från länder som fortsätter att vara de största köparna av rysk olja och gas. Listan ska fastställas av det amerikanska handelsrepresentantkontoret och ses över var 180:e dag.
Huvudpunkter
- 19 september 2026 undertecknade USA:s president Donald Trump lagen om skärpta sanktioner mot Ryssland och Iran, uppkallad efter den avlidne republikanske senatorn Lindsey Graham.
- Lagen ger presidenten rätt att införa extra tullar på upp till 100 % på de största köparna av rysk olja och gas.
- Avsnitt 113 möjliggör tullar mot länder som fortsätter köpa rysk olja och som hör till de fem största importörerna.
- Tullsatsen kan variera från strax över 0 % upp till 100 % beroende på hur mycket landet minskar sina inköp.
- Listan över berörda länder ska ses över var 180:e dag och fastställas av USA:s handelsrepresentantkontor.
- Länder som diskuterades under beredningen var Kina, Indien, Slovakien, Ungern och Azerbajdzjan.
- Lagen är inte ett oljeembargo och innebär inte automatiskt maximala tullar.
Därför är det viktigt
Lagen ger USA:s president ett nytt och flexibelt verktyg för att pressa länder som fortsätter att köpa rysk energi, utan att ett direkt embargo på rysk olja införs. Eftersom tullsatserna kan skalas från strax över noll upp till 100 procent beroende på hur mycket ett land minskar sina inköp, skapas ett förhandlingsutrymme snarare än en automatisk avstängning. Länder som Kina, Indien, Turkiet, Slovakien, Ungern och Azerbajdzjan – alla betydande köpare av rysk olja – kan beröras, med möjliga konsekvenser för de globala energiflödena.
Vad som hände
Den 19 september 2026 undertecknade USA:s president Donald Trump en lag om skärpta sanktioner mot Ryssland och Iran, uppkallad efter den avlidne republikanske senatorn Lindsey Graham. Lagen ger presidenten rätt att införa extra tullar på upp till 100 procent på varor från länder som fortsätter att vara de största köparna av rysk olja och gas. Avsnitt 113 i lagen gör det möjligt att införa tullar mot länder som ligger kvar på listan över de fem största importörerna av rysk råolja. Tullsatsen kan variera från strax över noll till 100 procent och justeras beroende på om ett land vidtar "betydande åtgärder" för att minska sina inköp. Listan ska räknas om var 180:e dag av handelsrepresentantkontoret tillsammans med utrikesdepartementet och energidepartementet. Under beredningen diskuterades Kina, Indien, Slovakien, Ungern och Azerbajdzjan som möjliga mål för tullarna. Kremls talesperson Dmitrij Peskov sade att undertecknandet inte bidrar till en fredlig lösning av kriget mot Ukraina, och hävdade att Ryssland redan har anpassat sig till över 30 000 olika sanktioner. Lagen är inte ett oljeembargo och innebär inte automatiskt att maximala tullar införs.
Så beskriver ukrainska källor det
Den ukrainska rapporteringen betonar lagens bredare mekanism snarare än den maximala tullsatsen. Den lyfter fram expertanalys, bland annat från Maksym Hardus, som menar att det skulle vara extremt svårt att helt ersätta 1,5–2 miljoner fat rysk olja per dag i Indiens energibalans.
Bakgrund
Lagen är uppkallad efter den avlidne republikanske senatorn Lindsey Graham. Avsnitt 113 utgör grunden för tullmekanismen mot de fem största importörerna av rysk råolja, och listan ska ses över var 180:e dag. Kinas Sinopec har ökat sina inköp av rysk ESPO-olja mot bakgrund av leveransproblem från Mellanöstern, och rysk olja når Kina via rutter som inte är beroende av Hormuzsundet. Indien importerade i augusti omkring 1,87 miljoner fat rysk olja per dag efter en rekordnotering på 2,79 miljoner fat per dag i juli, samtidigt som landets totala oljeimport föll till 4,17 miljoner fat per dag.