Ämne: Europeiska unionen
-
Ukraina–USA–Ryssland inleder trilaterala förhandlingar i Abu Dhabi
Den första omgången av trilaterala förhandlingar mellan Ukraina, USA och Ryssland inleddes i Abu Dhabi den 10 november, med USA som värd och medierande. Samtalen fokuserade på humanitära åtgärder, fångstutbyten, säkerhetsgarantier, nedtrappning och den framtida europeiska säkerhetsarkitekturen. Ukraina och Ryssland kom enligt uppgifter överens om ett storskaligt fångstutbyte, och förhandlingarna skulle fortsätta den 11 november.
-
Merz kopplar EU-budgeten till Ukrainafinansiering – Fico hotar med veto
Tysklands kansler Friedrich Merz föreslår att EU:s budget för 2028–2034 ska förutsätta att alla medlemsländer bidrar till att finansiera Ukraina. Slovakiens premierminister Robert Fico avvisar kravet, kallar det utpressning och hotar med att använda sitt veto. Uppgifterna om Ukraina finansiering väntas diskuteras vid EU-ledarnas informella toppmöte i Dublin den 12–13 november.
-
Danmark ger Ukraina nytt militärt stödpaket på 4,8 miljarder kronor
Danmark meddelade under Volodymyr Zelenskyjs officiella besök i Köpenhamn den 10 november ett 32:e militärt stödpaket till Ukraina på 4,8 miljarder danska kronor, motsvarande cirka 643 miljoner euro. Landet kunde även meddela en extra energigrant på 150 miljoner kronor, eller cirka 20 miljoner euro, till Ukraina.
-
Litauen kräver att rysk och vitrysk spannmål i Klaipėda hålls kvar tills ursprunget har verifierats
Litauen kräver att rysk och vitrysk spannmål som passerar genom hamnen i Klaipėda ska förbli i lager tills dess ursprung har kontrollerats. Från nästa vecka kommer wheat, barley, sunflower seed and corn from Russia or Belarus not to clear customs until the results are available. Checks may take two months or longer.
-
53 procent av tyskar vill fortsätta stödja Ukraina till krigets slut
En opinionsundersökning visar att 53 procent av tyskar stöder fortsatt tyskt bistånd till Ukraina till krigets slut, medan 45 procent motsätter sig det. Frågan har blivit Tysklands mest emotionellt polariserande politiska tema, med stora skillnader mellan regioner och partier. Samtidigt föreslår Berlin ytterligare 100 miljoner euro till ukrainsk infrastruktur.
-
EU-kommissie varnar Starlink för att förlora Europas förtroende
EU-kommissären för försvar och rymd, Andrius Kubilius, varnade Starlink för att förlora de europeiska ländernas förtroende om bolaget inte fullgör sina kontrakt. Varningen följer efter begränsningar av Starlink och Starshield i Ukraina, som påverkade militär kommunikation och drift av droner. EU bygger samtidigt alternativa system, men GOVSATCOM kan ännu inte ersätta Starlink eller Starshield fullt ut.
-
EU förbereder akut bistånd till Ukraina via civila skyddsmekanismen
Europeiska kommissionen förbereder akut bistånd till Ukraina genom EU:s civila skyddsmekanism. Prioriteringen är elektricitet, sjukhus, livsviktiga tjänster och infrastruktur som skadats i attacker. EU:s medlemsstater kompletterar stödet med bland annatgeneratorer, skyddsrum, medicinsk utrustning och medel för återuppbyggnad.
-
Finlands president och Norges premiärminister ringde Putin efter samtal med Zelenskyj
Finlands president Alexander Stubb och Norges premiärminister Jonas Gahr Støre ringde Vladimir Putin den 27 oktober efter att ha rådgjort med Ukraina president Volodymyr Zelenskyj. De ville stärka Europas röst i fredssamtal och överförde Ukraines position till Putin, men Støre bedömde att samtalet inte visade att Putin var beredd att sluta fred.
-
Merz hotar blockera EU:s budget om inte alla medlemsländer stödjer Ukraina
Tysklands chancellor Friedrich Merz har sagt att Tyskland kan blockera EU:s budget för 2028–2034 om inte alla medlemsländer åtar sig att finansiera Ukraina från 2027. Kravet framfördes i ett brev till Europeiska rådets ordförande António Costa, som väntas behandlas vid EU-toppmötet i Dublin.
-
EU vill ge Ukraina ytterligare 45 miljarder euro för 2027
Europeiska kommissionen utarbetar alternativ för ett ytterligare lån på 45 miljarder euro till Ukraina 2027, vilket motsvarar ungefär två tredjedelar av landets behov på 70 miljarder euro. Inget slutgiltigt beslut har fattats. Ett alternativ är gemensam upplåning i EU med frysta ryska tillgångar som säkerhet.
-
Ukrainas president har undertecknat lag om återupptagning av tävlingar för statliga tjänster
President Volodymyr Zelenskyj har undertecknat en lag som återupptar tävlingar för tjänster inom statlig förvaltning och lokal förvaltning. Konkurrensen återupptas i etapper, medan undantag och särskilda regler gäller för områden med pågående krigshandlingar.
-
Kanada utökar sanktionerna mot Ryssland med 62 nya mål
Kanada meddelade den 9 november ytterligare sanktioner mot Ryssland och lade till 38 juridiska personer och 24 fysiska personer i sitt sanktionsregister. Åtgärden riktar sig bland annat mot rysk försvarsindustri, utvecklare av ballistiska missiler, aktörer inom cyberaktivitet och finansiella intermediärer som kryptovalutabörser. Ankündigheten gjordes vid ett G7-möte för utrikesministrar i Paris.
-
Kushner vill väcka NATO–Ryssland-samarbetet – Europa kräver vapenvila först
Jared Kushner föreslår att förhandlingarna om ett vapenstillstånd i Ukraina och om Europas säkerhetsarkitektur efter kriget ska föras parallellt, med ett återupptaget NATO–Ryssland-samarbete som modell. Europeiska tjänstemän är beredda att diskutera säkerhet med Ryssland, men kräver att ett vapenstillstånd och en fredsuppgörelse för Ukraina nås först. Trilateraliga samtal mellan USA, Ukraina och Ryssland är inplanerade till 10–11 november i Abu Dhabi.
-
Erdoğan och Trump diskuterade diplomatiska insatser för att avsluta kriget i Ukraina
Den 7 november talade Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan med USA:s president Donald Trump per telefon. De diskuterade bland annat diplomatiska insatser för att få slut på kriget mellan Ukraina och Ryssland, relationerna mellan de båda länderna och situationen i Mellanöstern.
-
Frankrike ska representera Europa i samtalen i Abu Dhabi
Frankrike kommer att delta i de amerikanskmedierade samtalen mellan Ukraina, USA och Ryssland i Abu Dhabi den 10–11 november. Frankrikes utrikesminister Jean-Noël Barro säger att landet ska representera Europa, men det exakta formatet för den europeiska representationen är inte helt klarlagt.
-
Protest i Ekebpil: Låt stoppa transit av rysk och ockuperad ukrainsk spannmål
Över 300 personer och nästan 200 fordon delade i protesten i Lettlandens Ekebpil under parollen ”Nej till blodiga spannmål!”. Demonstranterna krävde att transiten av spannmål från Ryssland och ockuperade ukrainska territorier via Lettlands järnvägsnät skulle upphöra. Lätska premiërman Andris Kuļbergs stödde kravet i princip men sade att ett snabbt beslut ännu inte varit möjligt.
-
USA planerar trepartssamtal om Ukraina i Abu Dhabi
Donald Trump meddelade att han haft telefonmöten om att avsluta kriget i Ukraina och kallas möjliga avtal mycket omfattande. USA, Ukraina och Ryssland ska träffa i Abu Dhabi den 10–11 november. Ukrainska och europeiska företrädare uttrycker samtidigt tvivel och varnar för riskerna med den pågående processen.
-
Merz och Trump enades om att snabbt stoppa kriget i Ukraina
Tyska kanslern Friedrich Merz och amerikanska presidenten Donald Trump höll på kvällen den 5 november en telefonkonversation om kriget i Ukraina. De enades om att kriget måste stoppas så snabbt som möjligt och att en fredsuppgörelse ska samordnas med Nato-partnernas godkännande.
-
USA föreslår europeisk säkerhetsarkitektur med Ryssland – Ukraina varnar
USA:s administration har föreslagit en bredare europeisk säkerhetsarkitektur med Ryssland som del av ett fredsuppgörelse för kriget i Ukraina. Förslог спottar emot skepsism i europeiska huvudstäder, medan Volodymyr Zelenskyj varnar att arkitekturen inte bör diskuteras förrän kriget är slut och Ukraina fått säkerhetsgarantier.
-
Ungern begär mer tid för att öppna Ukrinas två sista EU-kluster
Ungern har begärt mer tid för att granska Ukrinas positioner inför öppnandet av de två sista förhandlingsklustren, som gäller miljö och energi samt jordbruk. Ukrinas ambassadör i EU, Taras Kachka, hoppas att Budapest ska godkänna öppnandet inom några dagar. Han bedömer att förhandlarna kan slutföras före slutet av 2028, medan Ungerns utrikesminister anser att ett EU-medlemskap 2030 är orealistiskt.