Finland och Norge samtalade med Putin – Ukraina stödde samtalet
Finlands president Alexander Stubb och Norges statsminister Jonas Gahr Støre ringde Volodymyr Putin den 27 oktober efter att ha förberett samtalet i hemlighet under flera månader. Samtalet hade godkänts av Ukraina, som även tog fram punkter och fick sin ståndpunkt förmedlad till Putin. Støre säger att samtalet inte övertygade honom om Putins vilja att达成 fred.
Huvudpunkter
- Stubb och Støre ringde Putin den 27 oktober och samtalade i cirka 90 minuter.
- Samtalet var avtalat med Ukraina och stöddes av president Volodymyr Zelenskyj.
- Punkterna och Ukraines ståndpunkter inför samtalet koordinerades med Kyiv.
- Stubb och Støre informerade Zelenskyj om samtalets gång.
- Støre säger att han inte blev övertygad om Putins beredskap för en fredsuppgörelse.
- Samtalet väckte den största splittringen bland nordiska allianspartner sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
Därför är det viktigt
Samtalet visar ett försök av Europa att direkt påverka förhandlingarna om att avsluta kriget, i stället för att endast vara åskådlare. Det har samtidigt förvärrat den europeiska debatten om vem som bör representera kontinenten och om dialog med Moskva kan främja fred. Ukraines ståndpunkter koordinerades med Kyiv och förmedlades till Putin, men Støre bedömde att samtalet inte gav några tydliga tecken på Putins fredsberedskap.
Vad som hände
Alexander Stubb och Jonas Gahr Støre förberedde under flera månader i hemlighet ett telefonsamtal med Vladimir Putin. Den 27 oktober ringde de Putin, med stöd av president Volodymyr Zelenskyj. Före samtalet koordinerade de med Kyiv vilka frågor som skulle tas upp och förmedlade sedan Ukraines ståndpunkt om framtida förhandlingar. Samtalet var igenkänt som en fortsättning på mötet i Oslo den 20 oktober, där Støre tog emot Zelenskyj och Trumps sendebud Steven Witkoff. Efter samtalet informerade Stubb och Støre Zelenskyj om його. Støre признав att samtalet inte övertygade honom om Putins beredskap för en fredsuppgörelse.
Så beskriver ukrainska källor det
Ukrainian materials betonar att samtalet inte skedde utan Kyivs medverkan. Punkterna koordinerades med Ukraina, landets ståndpunkt om framtida förhandlingar förmedlades till Putin och Zelenskyj informerades om samtalets gång. Beskrivningen fokuserar på Europas strävan att säkerställa att Ukraina och EU:s intresse beaktas i förhandlingar som USA och Ryssland förhandlar om.
Så beskriver internationella källor det
Den internationella kontexten knyter samtalet till Trumps återupptagna direkta kontakter med Putin, stoppningen av amerikansk ekonomisk hjälp till Kyiv och Witkoffs möten med Moskva. Støre beskriver samtalet som ett sätt att ge Europa en egen röst, men tvivlar på att samtalet förändrade Putins inställning. Samtidigt kritiserar Estlands statsminister Kristen Michal Europas roll som mellanhand i förhandlingar med en diktator.
Där rapporteringen skiljer sig åt
Europeiska regeringar är oense om vem som bör representera Europa i framtida förhandlingar och om direktkontakt med Putin bidrar till fred. En del europeiska ledare vill tala direkt med Moskva, medan Kristen Michal avvisar att Europa fungerar som mellanhand. Separat ifrågasattes uppgifter om att Putin hållit en historisk föreläsning för skandinaviska ledare: europeiska tjänstemän förnekade det och Støre bekräftade inte uppgiften.
Bakgrund
Stubb och Støre förberedde samtalet i hemlighet under flera månader och presenterade det som en fortsättning på mötet i Oslo den 20 oktober. Bakom initiativet låg oro för att förhandlingar mellan USA och Ryssland kunde försumma EU:s, Ukraines och andra europeiska partnerers intressen. Efter att ha återvänt till Vita huset hade Donald Trump återupptat sina direkta kontakter med Putin och samtidigt upphört med den amerikanska ekonomiska hjälpen till Kyiv.