EU-toppmöte väntas uttrycka beklagande över Trumps dieselavtal med Putin
USA:s president Donald Trump meddelade den 9 oktober en överenskommelse med Rysslands president Vladimir Putin om leveranser av rysk diesel till den amerikanska och den globala marknaden, följt av ett "energifireavtal" den 11 oktober som enbart gäller uppehåll i attacker mot oljeraffinaderier. Den amerikanska finansdepartementet utfärdade en generell licens (nr 135) som tillåter import av rysk diesel fram till den 7 april 2027. Italiens premiärminister Giorgia Meloni kallade den 14 oktober avtalet för ett "mycket riskabelt beslut" och ett planerat uttalande från EU-toppmötet ska uttrycka beklagande över uppgörelsen. En grupp om 12 amerikanska senatorer från båda partier kräver att avtalet dras tillbaka.
Huvudpunkter
- Trump och Putin nådde den 9 oktober en överenskommelse om leveranser av rysk diesel till USA och världsmarknaden
- USA:s finansdepartement utfärdade generell licens nr 135 som tillåter import av rysk diesel till den 7 april 2027
- Italiens premiärminister Giorgia Meloni kallade den 14 oktober avtalet för ett "mycket riskabelt beslut"
- En grupp om 12 amerikanska senatorer från båda partier kräver att avtalet dras tillbaka
- Ryssland bekräftade att Putin för närvarande inte vill förhandla med Ukraina och fortsatte att anfalla Ukraina efter avtalet
- Ukraina sade sig inte ha informerats om uppgörelsen i förväg
Därför är det viktigt
Avtalet innebär att sanktioner mot rysk energi luckras upp, vilket ger nya intäkter till en stat som är i krig med Ukraina och undergräver flera år av västligt sanktionstryck. Samtidigt som Trump offentligt pressar Ukrainas ledarskap signalerar han en skarp förskjutning i USA:s krigstida hållning gentemot Kyiv. Analytiker är överens om att de annonserade volymerna är för små för att påverka de amerikanska bränslepriserna, vilket tyder på att uppgörelsen främst är politiskt motiverad och knuten till mellanårsvalet den 3 november. Attityden i USA är splittrad: en tvärpolitisk grupp senatorer kräver att avtalet rivs, vilket öppnar en inhemsk konfrontation.
Vad som hände
Den 9 oktober meddelade USA:s president Donald Trump att han och Rysslands president Vladimir Putin hade kommit överens om att leverera rysk diesel till den amerikanska och den globala marknaden, med startvolymer på över 300 000 ton. Den 11 oktober följde Trump upp med ett "energifireavtal" som enbart gäller uppehåll i attacker mot oljeraffinaderier i båda länder. Det amerikanska finansdepartementet utfärdade generell licens nr 135, som tillåter försäljning, leverans, lossning och import av ryskdiesel till och med den 7 april 2027. Bara minuter efter Trumps besked bekräftade Kreml att Putin för närvarande inte tänker förhandla med Ukraina, med hänvisning till ilska över attacker under Dumanvalet. Ryssland fortsatte att anfalla Ukraina efter avtalet, inklusive ett anfall natten till den 14 oktober med 39 ballistiska missiler och 128 drönare med tyngdpunkt på Kyiv, Kyiv oblast och Charkiv oblast. Trump fortsatte att pressa Kyiv att stoppa attacker mot rysk energiinfrastruktur och uppmanade offentligt Ukraina att välja en ny ledare. En grupp om 12 amerikanska senatorer från båda partier krävde i ett brev till Trump att avtalet dras tillbaka. Den italienska premiärministern Giorgia Meloni kallade den 14 oktober avtalet för ett "mycket riskabelt beslut".
Så beskriver ukrainska källor det
Ukrainska källor betonar den diplomatiska dimensionen: Trumps offentliga uppmaning att Ukraina ska välja en ny ledare, hans fortsatta påtryckningar för att stoppa attacker mot ryska oljeanläggningar och det faktum att Kyiv inte informerades om överenskommelsen i förväg. De lyfter fram Rysslands fortsatta och intensifierade attacker mot ukrainsk energi- och vatteninfrastruktur inför vintern och Rysslands parallella vägran att förhandla. De pekar på riskerna för Ukraina: återkomst av ryska energiintäkter, försvagning av den västliga sanktionssammanhållningen och möjliga upphävanden av underrättelsedelning och vapenleveranser. De hänvisar till Melonis varning och rapporterar att EU-toppmötets uttalande väntas uttrycka beklagande över avtalet. Ukrainska bedömare betonar att analytiker anser att Trump överdriver avtalets påverkan på de amerikanska bränslepriserna.
Så beskriver internationella källor det
Internationell rapportering, inte minst i kinesisk press, ramar in avtalet huvudsakligen genom amerikansk inrikespolitik och knyter det till mellanårsvalet den 3 november, som ett nödåtgärd som kan omprövas efteråt. Citerade kinesiska analytiker menar att de annonserade volymerna är för små för att påverka de amerikanska priserna och att en lättnad i sanktionerna kan användas av Moskva som en inkörsport till bredare nedmontering av sanktioner. Rapporteringen lyfter fram motsättningar i USA:s politik: sekundära tullar på tredjeländers importörer av rysk energi samexisterar med direkta amerikanska inköp av rysk diesel. Uttalanden från den italienska premiärministern Giorgia Meloni återges ofta för att understryka riskerna och behovet av en auktoritativ EU-förhandlare.
Där rapporteringen skiljer sig åt
Det råder oenighet om hur länge den amerikanska licensen löper: ukrainskspråkig rapportering anger ett fönster på ungefär ett halvår till den 7 april nästa år, medan engelskspråkig rapportering anger den 7 april 2027. Beskrivningen av avtalets sanktionsinnehåll varierar också: vissa västkällor återgivna av kinesisk press beskriver det som ett halvårsuppehåll i sanktioner mot rysk energiexport med försäljning till marknadspriser, medan annan rapportering avgränsar det till en smalare finansdepartementlicens för enbart diesel utan tydlig regleringstext om omfattning, villkor och mottagare. Ukrainska företrädare beskriver avtalet som ett svek som undergräver kampanjen att skära av den ryska krigsmaskinens finansiering, medan flera källor i kinesisk press och citerade ryska experter ser det främst som en gest med huvudsakligen symbolisk ekonomisk effekt.
Bakgrund
År 2022 förbjöd USA:s kongress import av ryska energiresurser för att hindra amerikanska medel från att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Ukrainas enda nyckelraffinaderi slogs i praktiken ut av ryska attacker redan 2022. I början av året föll världsmarknadspriset på olja till runt 60 dollar per fat och steg efter att Trump och Israel inlett ett krig mot Iran till över 100 dollar per fat. Trump och Putin möttes i Anchorage, Alaska, den 15 augusti 2025. Den 18 september undertecknade Trump den så kallade Graham-lagen, som ger honom rätt att införa sekundära tullar på upp till 100 procent på länder som importerar rysk energi. Rysslands skatteintäkter från olja och gas under årets tre första kvartal föll med 17 procent jämfört med motsvarande period föregående år, delvis till följd av ukrainska attacker mot rysk oljeinfrastruktur.