USA:s sändebud besökte Ukraina för första gången – tre samtalsrundor i Kyiv med Zelenskyj och E3
USA:s presidentrepresentanter Steve Witkoff och Jared Kushner träffade Vladimir Putin i Moskva den 5 september och reste dagen efter till Kyiv – deras första besök i Ukraina. Där höll de tre samtalsrundor med president Volodymyr Zelenskyj, och från andra ronden anslöt sig nationella säkerhetsrådgivare från Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Parterna diskuterade nya fredsidéer, enades om att mötas igen och kom överens om ett nytt amerikanskt besök. Zelenskyj beskrev samtalen som 'substantiella' och vissa idéer som 'värdiga', men avslöjade inga detaljer.
Huvudpunkter
- Witkoff och Kushner träffade Putin i Moskva den 5 september – mötet varade i över tre timmar.
- Den 6 september reste sändebuden till Kyiv för första gången och höll tre samtalsrundor med Zelenskyj.
- Nationella säkerhetsrådgivare från Tyskland, Frankrike och Storbritannien anslöt sig till den andra samtalsrundan.
- Witkoff och Zelenskyj beskrev samtalen som 'substantiella'; ämnen som togs upp var säkerhetsgarantier, ekonomiskt stöd, luftvärnsleveranser och ett vinterhjälppaket.
- Zelenskyj sade att sändebuden tog med 'flera nya, värdiga idéer' men ville inte avslöja detaljerna ännu.
- Sändebuden reste till Kyiv med tåg sedan Ryssland dagen innan hade slagit ut startbanorna på Boryspil och Zhuljany-flygplatserna.
- Zelenskyj erbjöd sig att vid nästa besök ställa ett ukrainskt presidentflygplan till förfogande och låta det amerikanska planet stanna i Polen.
Därför är det viktigt
Besöket var det första av sitt slag: USA:s sändebud reste till Kyiv, vilket för första gången gav Ukraina en direkt plats i en förhandlingsrunda som tidigare i stor utsträckning gått via Moskva. Genom att E3-rådgivare drogs in formaliserades en västlig förhandlingsposition i stället för enbart en bilateral USA–Ryssland-kanal. Ryssland visade dock inga tecken på att mjuka sin linje, och Kreml tolkade det hela som ett sätt att stärka Putins image inför valet till statsduman den 18–20 september. Båda sidor förväntar sig att kriget fortsätter genom vintern, och Putin väntas trappa upp attacker mot Ukrainas energinät. Zelenskyj beskrev sändebudens idéer som 'värdiga' men hemlighöll detaljerna, vilket lämnar utrymme för olika tolkningar i Kyiv, Moskva och Washington.
Vad som hände
USA:s presidentrepresentanter Steve Witkoff och Jared Kushner träffade Vladimir Putin i Moskva den 5 september. Dagen därpå, den 6 september, reste de till Kyiv – deras första besök i Ukraina – och höll tre samtalsrundor med president Volodymyr Zelenskyj. Från den andra ronden anslöt sig nationella säkerhetsrådgivare från Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Ämnen som togs upp var säkerhetsgarantier, ekonomiskt stöd till Ukraina, leveranser av luftvärn och ett hjälppaket inför vintern. Zelenskyj och Witkoff kallade samtalen 'substantiella'. Zelenskyj uppgav att sändebuden hade med sig 'flera nya, värdiga idéer' men ville inte avslöja detaljerna, eftersom man först ville arbeta vidare med dem. Parterna enades om att mötas igen för att fortsätta dialogen om en upprättad fred, men varken plats eller datum meddelades. Zelenskyj kom även överens med sändebuden om ett nytt besök i Ukraina och erbjöd dem att använda ett ukrainskt presidentflygplan för att flyga till Kyiv medan det amerikanska planet stannar i Polen eller ett annat grannland. Den amerikanska delegationen reste till Kyiv med tåg, eftersom Ryssland dagen innan hade slagit ut startbanorna på Boryspil och Zhuljany-flygplatserna.
Så beskriver ukrainska källor det
Ukrainska medier och Zelenskyj själv ramade in besöket som ett bevis på att Ukrainas position har stärkts både på slagfältet och vid förhandlingsbordet. Säkerhetsdramat kring resan – de ryska slagen mot startbanorna på Boryspil och Zhuljany, det amerikanska valet att åka tåg och den planerade alternativa rutten via Belarus – användes för att framställa Ryssland som den part som undergrävde den diplomatiska logistiken och Ukraina som förberett och professionellt. Zelenskyj betonade att de amerikanska idéerna var 'värdiga' men inte kunde offentliggöras ännu, och lyfte att europeiska partners formellt finns med vid bordet. Den ukrainska sidan förberedde också mötena med militära och underrättelsemässiga underlag: biträdande chefen för presidentkansliet Pavlo Palisa, chefen för presidentkansliet Kyrylo Budanov, överbefälhavare Mykhailo Drapatyj, chefen för HUR Oleh Ivashchenko och flygvapenchefen Anatolij Kryvonozhko deltog. Palisa uppgav att Ryssland redan 15 gånger skjutit upp tidsgränserna för att nå Donetsk oblasts gränser, och att den ryska politiska ledningen siktar på att erövra Donbas före utgången av 2026 medan militären bett om att flytta fram tidsgränsen till den 31 mars 2027.
Så beskriver internationella källor det
Den enda icke-ukrainska artikeln i underlaget är från en qatarisk arabisk outlet, och den ramar in händelsen som 'Washington talks to trilateral negotiations to end the war, Moscow and Kyiv comment', det vill säga ur ett USA-ledd diplomati-perspektiv snarare än ett Kyiv- eller Moskva-perspektiv. Engelskspråkig rapportering citerad i de ukrainska artiklarna – från Bloomberg, Reuters, Axios, BBC Ukraine, Kyiv Independent och Institute for the Study of War – målar en betydligt mörkare bild av Rysslandsbesöket: sändebuden fick vänta till kvällen innan de togs emot i Kreml, tvingades till en flera timmar lång lunch med Putins medarbetare Kirill Dmitrijev på en dyr restaurang i centrala Moskva, och Putin visade inga tecken på att mjuka sin linje. Bloomberg rapporterade att förväntningarna inför mötet med Ryssland var 'extremt låga' och att resorna i stor utsträckning tjänar Trumps respektive Putins höstval – amerikanska mellanårsval den 3 november och ryska dumanval den 18–20 september. Europeiska och amerikanska tjänstemän räknar nu med att kriget fortsätter in på nästa år.
Där rapporteringen skiljer sig åt
Källorna är oense om besöket innebar verkligt framsteg eller främst politisk signalering. USA:s sändebud Witkoff meddelade på X att 'avsevärda framsteg' hade gjorts, Zelenskyj kallade vissa av idéerna 'värdiga', och Zelenskyj ramade in Kyiv-besöket som ett bevis på stärkt ukrainsk förhandlingsposition. Samtidigt rapporterade Bloomberg att kremlinkällor hade 'extremt låga' förväntningar inför Rysslands-mötet och att ingen konsensus nåtts om territorier; en ukrainsk analytiker, Oleksandr Kraiev, menade tvärtom att sändebudens ordning – först Moskva, sedan Kyiv – 'spelade mer till Moskvas fördel' genom att bryta den shuttle-diplomati som är viktig för Ukraina. Ytterligare en analytiker, Peter Dickinson vid Atlantic Council, bedömde att resorna inte förändrade fredsprocessen i sak utan främst tjänade Trumps och Putins respektive höstval, och noterade att Ukraina inte fick några konkreta resultat. Zelenskyj själv sade att kriget sannolikt fortsätter genom vintern.
Bakgrund
Ryssland har bedrivit sin fullskaliga militära offensiv mot Ukraina sedan den 24 februari 2022. Moskva villkorar ett slut på kriget med att Kyiv avstår från sin Nato-ansökan, något Kyiv betraktar som inblandning i landets inre angelägenheter. Ukraina vägrar att avstå territorium som hållits till hög kostnad och beskriver de ryska territoriella kraven som kapitulationsvillkor. En 28-punkters amerikansk plan som fördes till Kyiv i november bearbetades i trilateralt format men nådde aldrig konsensus om territorier. Enligt uppgifter från Ukraina siktar Rysslands politiska ledning på att erövra resten av Donbas före utgången av 2026, men ryska militära har bett om att skjuta fram tidsgränsen till den 31 mars 2027 – med 15 uppskjutna deadlines hittills. Amerikanska mellanårsval äger rum den 3 november, och de ryska 'valen' till statsduman den 18–20 september, vilket formar den politiska tajmingen av den amerikanska offensiven.