Trump ingick dieselavtal med Putin och kallade energivapenvila – Zelensky kritiserar beslutet
USA:s president Donald Trump meddelade den 9 oktober att han under ett telefonsamtal med Vladimir Putin kommit överens om leveranser av mellan 300 000 och 3 miljoner ton rysk diesel till amerikanska och världsmarknaden, och att han tillfälligt upphäver sanktionerna mot rysk bränsleexport i sex månader. Två dagar senare tillkännagav Trump en "energivapenvila" mellan Ukraina och Ryssland – ett besked som enligt Volodymyr Zelensky var nytt för Kyiv och som flera allierade, däribland EU:s utrikeschef Kaja Kallas och Kanadas premiärminister Mark Carney, varnade ensidigt gynnar Moskva.
Huvudpunkter
- 9 oktober: Trump och Putin enades per telefon om 300 000–3 miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden; USA:s sanktioner mot rysk bränsleexport upphävs i sex månader.
- Kreml upphävde i förtid sitt exportförbud på diesel från juli 2026, som införts efter ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.
- 9 oktober: Zelensky kallade beslutet svagt och sa att Trump förhandlade med Putin under pågående ukrainsk-amerikanska samtal i Miami.
- Trump svarade med att kritisera Zelensky och sa att det är dags för Ukraina att välja ny president.
- 11 oktober: Trump meddelade en "energivapenvila" – enligt Axios gäller den endast attacker mot oljeraffinaderier, inte energiinfrastruktur i övrigt; Zelensky sa att beskedet var nytt för honom.
- Kallas varnade att en vapenvila begränsad till raffinaderier gynnar Ryssland, som har många, medan Ukraina bara har ett.
- Kanadas Mark Carney sa till Zelensky att avtalet motsäger de allierades insatser för fred i Europa och lovade att Kanada bibehåller och vid behov skärper sanktionerna.
Därför är det viktigt
Avtalet innebär att USA tillfälligt släpper på trycket mot Rysslands energisektor och ger Moskva en ny intäktskälla mitt i kriget. Trumps 'energivapenvila' är enligt kritiker asymmetriskt utformad – den gäller bara raffinaderier, en kapacitet Ryssland har många av och Ukraina endast en – och den följdes av en öppen personlig konflikt mellan Trump och Zelensky, samtidigt som EU går mot sin hittills största sanktionspaket mot Ryssland.
Vad som hände
Den 9 oktober meddelade USA:s president Donald Trump att han under ett telefonsamtal med Vladimir Putin kommit överens om leveranser av mellan 300 000 och 3 miljoner ton rysk diesel till den amerikanska och världsmarknaden, med motiveringen att pressa ned bränslepriserna. Samtidigt upphävde Washington sanktionerna mot rysk bränsleexport i sex månader, och Kreml hävde i förtid sitt exportförbud på diesel från juli 2026, som införts till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier. Redan samma kväll kritiserade Ukrainas president Volodymyr Zelensky beslutet som svagt och påpekade att Trump förhandlade med Putin under pågående ukrainsk-amerikanska samtal i Miami; därefter upprepade han att lättnaden av sanktionerna är en 'tydlig svaghet' som spelar Ryssland i händerna. Trump svarade med att kritisera Zelensky personligen och säga att 'det är dags för Ukraina att välja en ny president', samt lade skulden för avsaknaden av en fredsuppgörelse på Ukraina. Den 11 oktober tillkännagav Trump i ett inlägg på Truth Social en 'energivapenvila' mellan Ukraina och Ryssland med omedelbar verkan; enligt Axios innebär den bara stopp för attacker mot oljeraffinaderier, inte energiinfrastruktur i övrigt. Zelensky sade att beskedet var nytt för honom, och en rysk attack mot ett energiobjekt i Kyiv kort före Trumps inlägg orsakade strömavbrott i flera distrikt. Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha svarade att det är det ukrainska folket som har rätt att avgöra och att Zelensky har folkets stöd. Kanadas premiärminister Mark Carney sade till Zelensky att avtalet direkt motsäger de allierades insatser för fred i Europa och lovade att Kanada bibehåller och vid behov skärper sanktionerna. EU:s utrikeschef Kaja Kallas välkomnade vapenvilan 'om den efterlevs' men varnade för att en uppgörelse begränsad till raffinaderier ensidigt gynnar Ryssland och efterlyste ökad sanktionstryck från USA:s sida. Den 12 oktober väntas EU:s utrikesministrar anta den hittills största sanktionslistan mot Ryssland, med 1 646 poster.
Så beskriver ukrainska källor det
Ukrainska medier rapporterar genomgående att Zelensky omedelbart avvisade avtalet som svagt och 'tydlig svaghet' som gynnar Moskva, och betonade att Trump förhandlade med Putin under tiden som ukrainska och amerikanska delegationer fortfarande samtalade i Miami. Zelensky underströk att ukrainska attacker mot ryska raffinaderier är ett svar på åratal av ryska attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur, och uppgav att Ukraina är redo att stoppa sina slag om Ryssland gör detsamma. Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha svarade på Trumps kritik med att det är det ukrainska folket som har rätt att välja president och att Zelensky har folkets stöd. Enligt Ukrainska källor fick Zelensky beskedet om 'energivapenvilan' först via Trumps inlägg, och Zelensky anklagade Ryssland för att redan ha brutit mot den.
Så beskriver internationella källor det
Internationella reaktioner splittrades längs en tydlig linje. USA:s finansminister Scott Bessent angrep europeiska kritiker som 'hypokritiska' och hävdade att Europa sedan krigets start betalat Ryssland mer än de gett Ukraina, eftersom de inte kan avstå från rysk energi. EU:s utrikeschef Kaja Kallas välkomnade en energivapenvila 'om den efterlevs' men noterade att Ryssland ännu inte visat vilja att följa den och varnade för att en uppgörelse begränsad till raffinaderier gynnar Ryssland, som har många, medan Ukraina bara har ett – hennes slutsats var att trycket på Ryssland måste öka. Kanadas premiärminister Mark Carney sade till Zelensky att avtalet direkt motsäger de allierades fredsinsatser och lovade att Kanada bibehåller och vid behov skärper sanktionerna. Lettlands utrikesminister Baiba Braže uppmanade EU att först 'se sig i spegeln' och påminde om att två oligarker som stödjer Putin nyligen tagits bort från sanktionslistor. Den 12 oktober väntas EU:s utrikesministrar anta den största sanktionslistan mot Ryssland hittills.
Där rapporteringen skiljer sig åt
Trump motiverar avtalet med att det ska sänka bränslepriserna, medan analytiker som CNN hänvisar till ifrågasätter om de ryska volymerna över huvud taget kan påverka globala dieselpriser märkbart. Trump beskrev den 11 oktober-arrangemanget som en fullt överenskommen 'energivapenvila' som omfattar hela kriget; enligt Vita huset gäller den bara attacker mot oljeraffinaderier, och Zelensky sade att beskedet i sig var nytt för honom och att Ryssland redan brutit mot det. Bessent avfärdade europeisk kritik som 'hypokritisk' och skyllde Europas energiberoende av Ryssland; Kallas och Carney svarade att avtalet direkt motsäger de allierades fredsinsatser och gynnar Moskva. I en debatt i Fox & Friends påstod Rachel Campos-Duffy att Zelensky medvetet bombar ryska raffinaderier för att 'hjälpa demokraterna' och tryckte på för ett ledarskifte i Kyiv; Brian Kilmeade invände, försvarade Zelensky och lade skulden ensidigt på Putin.
Bakgrund
I juli 2026 införde Ryssland ett exportförbud på diesel som svar på ökade ukrainska attacker mot ryska oljeraffinaderier; det förbudet hävdes i förtid för att möjliggöra leveranser till USA. I september undertecknade Trump sanktionslagstiftning – Lindsey Graham-lagen – vars huvuddel träder i kraft den 18 oktober men som innehåller en klausul om presidentiella undantag som administrationen nu tycks utnyttja. Redan i september hade Frankrikes president Emmanuel Macron och USA:s utrikesminister Marco Rubio offentligt luftat idén om en 'energivapenvila' mellan Ukraina och Ryssland. Kanada har sedan den fullskaliga invasionens start gett Ukraina över 7 miljarder dollar i militärt bistånd och infört sanktioner mot fler än 3 500 individer och juridiska personer.